Höstlov

 

Nästa vecka tar VB höstlov. Nästa nummer kommer alltså den 12 november.           

Friday for Future alla fredagar

 

Varje fredag samlas vi för klimatstrejk på Stortorget eller för digital strejk. Vi vill att Sverige och Lund medverkar till att hålla den globala temperaturökningen under 1.5 grader, uppfyller Parisavtalet, verkar för klimaträttvisa och lyssnar på den bästa samlade vetenskapen.

Klimatföreläsningar

 

Naturskyddsföreningen anordnar i samarbete med Lunds Universitets hållbarhetsforum och Lunds stadsbibliotek en föreläsningsserie på temat klimat.
   Nästa föreläsning äger rum: Den 10 november kl. 18 i Lunds stadsbiblioteks atrium.

Kollektivtrafiken har påverkats kraftigt av coronapandemin och utmaningarna både nu och framöver är stora. Samtidigt kan "livet efter corona" utgöra en omstart för kollektivtrafiken, så att den bättre kan bidra till ett hållbart transportsystem. Om detta talar forskaren Lena Hiselius från K2, nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik.

   Föreläsningarna i klimatserien äger rum onsdagar kl. 18 i Lunds stadsbiblioteks atrium.
10 november: Omstart för kollektivtrafiken.
17 november: Urban natur – hur?
24 november: Havet äter Skåne.
1 december: Förtätning eller utglesning?
Läs mer »

Decemberkonsert

 

Konserten som vi kallar ”Det går som på räls” var avsedd att framföras i fjor, dagen före spårvägsinvigningen den tolfte december. Men pandemin kom emellan. Vi hade fått ett specialskrivet verk av Håkan Carlsson, tidigare chef för kulturskolan i Lund.
   Det blir säkert en spännande konsert, så glöm inte att boka den 11 december kl 18 på Magle Konserthus.
Affisch »

Hästhagen av Gunnar Stensson

 

För länge, länge sedan grävde kommunen en fin liten damm i Hästhagen. Sedan växte den igen, fylldes med vass, starr och kaveldun som vissnade och förruttnade på bottnen, år efter år. Till slut var den borta. Men nu har kommunen tagit i med hårdhandskarna! Ett stridsvagns-liknande fordon forsar fram och tillbaka genom gyttjan, än med en slåttermaskin i fronten och än med en gaffel som gräver upp den biomassan och forslar bort den. Nu skall dammens speglande yta återuppstå. Kanske blir det en liten skridskois för de närboende när vintern kommer.

Nu lanserar vi en civilsamhällets vitbok över asylpolitik och -praktik 2015 – 2021, Martas café den 14 november av Bertil Egerö

Från regeringens sida har ännu inga steg tagits för att belysa vad som egentligen hände 2015 framåt, då Sverige oförberett kom att ta emot tusentals afghanska barn och unga, som lämnat ett krigets och förtryckets Afghanistan i förhoppning om en framtid i det fredliga demokratiska Europa. Barn som idag hunnit bli vuxna, en del deporterade till Afghanistan, andra kvar i Sverige som papperslösa och hemlösa. Endast en mindre grupp har fått uppehållstillstånd.
   Bland oss som deltagit (och ännu deltar) i kampen för de asylsökandes rätt finns några starka människor som har samlat fakta och nu lagt fram en vitbok.  Den handlar om rättsröta och myndigheters övergrepp, om regler och byråkrati som stod i vägen för mänsklighet och humanism, men också om hur vi i civilsamhället gjorde vårt bästa för att ta emot tusentals afghanska barn på flykt genom Europa och hjälpa dem att klara alla hinder för att få stanna i Sverige.

Läs mer på hemsidan »

Boken lanseras på Martas café den 14 november kl 1330 till 1600. Vi ser fram mot ett brett deltagande och utbyte om den period där så många av oss kom att engagera oss i dessa asylsökandes kamp och möjligheter.
Bertil Egerö, God man och mentor 
Läs mer »

Svagt stöd för härbärge till judiska migranter

 

Ett tiotal hemlösa judiska migranter blev nyligen avhysta från ett tältläger. Antalet som sover ute i Lund kan vara det dubbla. Partierna i socialnämnden är inte överens om hur mycket kommunen ska hjälpa.
   I början av veckan avhystes ett tiotal judiska migranter från ett olovligt tältläger söder om Gastelyckan. Enligt polis och tekniska förvaltningen är det åtminstone den fjärde gången judar blir avhysta från ett tältläger i Lund i år. (Sydsvenskan 24 oktober)
   ”Feministiskt initiativ anser inte att det är värdigt Lund att människor behöver sova utomhus”, skriver Sengul Köse Lindkvist, medlem i socialnämnden, i ett mail.
   Även Miljöpartiet har en generös linje i frågan. ”Men hur mycket hjälp som ska erbjudas i vinter är en budgetfråga”, menar Teresia Ställborn.
   S-gruppledaren i socialnämnden Ann-Margreth Olsson, framhåller att nämnden inte har fått information om att det skett avhysningar vid så många tillfällen och hon ska lyfta frågan igen.
   ”Socialnämnden har uppsökande verksamhet och försöker förmå dem att på annat sätt få tak över huvudet eller flytta hem”, säger socialnämndens ordförande Göran Wallén. M.
   Ursula Savonius, L, framhåller: ”Camping och husvagn är inget drägligt boende. Det är ingen långsiktig lösning på problemet. Det kommer vi absolut inte att gå tillbaka till.”
   Agneta Lindskog, KD, ”Jag är mycket medveten om situationen för judarna i hemlandet, med fattigdom och förföljelse. Jag tycker ändå att det är ett egenansvar i detta, de kommer hit frivilligt.”
   Sverigedemokraterna är tydliga. ”Judarna behöver inte komma hit. De kan åka hem. Det är klart att det är onyttigt att bo ute i Sverige när det är kallt, men de kommer inte från Sverige.”
   Reportern Elinor Strand frågar: ”Om de som är här lever under hälsofarliga förhållanden, ska man inte hjälpa dem då?
   ”Vi är rädda att man skapar ett incitament för fler att komma hit och tigga. Vi vill inte ha hit fler eller att kommunens skattemedel ska gå till detta”, fastslår Sverigedemokraterna.”

Politiker-citaten är hämtade från Elinor Strands utmärkta undersökande reportage som publicerades i Sydsvenskans lundadel den 24 oktober. Uttalandena är exakt återgivna med den enda skillnaden att begreppet romska EU-migranter utbytts mot beteckningen judar.
   Liksom judarna drabbades romerna av Förintelsen. Siffrorna varierar, men enligt de flesta uppskattningar utrotades 500 000 män, kvinnor och barn i dödslägren. Ändå hamnar de i skuggan när man minns Förintelsen. Ändå blev deras företrädare inbjudna med armbågen till Förintelsekonferensen. Ändå fortsätter förföljelse och fördomar.
   Romernas tältläger rivs. I Lund har det skett fyra gånger i år. En av deras traditionella lägerplatser var Kulturskogen, men den är inte längre tillgänglig. Romerna har varit migranter i hundratals år. Vi vet vad som sker med migranter från Latinamerika vid USA:s gräns.
   KD kan påminnas om att Jesus föddes i ett stall eftersom det inte fanns rum för honom i härbärget.
   Stödet för att erbjuda romerna härbärge i Lund är svagt. Kraven att de ska återvända till Rumänien påminner om antisemitismen på 1930-talet då studenterna i Lund och Uppsala uttalade sig mot judisk invandring från Nazityskland. I Lund bodde hundratals judar i stadsdelen Nöden. De hade några decennier tidigare flytt tsar-Rysslands judepogromer.           

Nato-fråga till statsminister och lite bättre sjukförsäkring av Hanna Gunnarsson

Nu har arbetet börjat komma igång i riksdagen! Det är ofta en lite slö start på hösten, innan regeringen har kommit igång med att skicka propositioner till oss och voteringarna och utskottsmötena börjar rulla på på riktigt. Pandemin börjar förhoppningsvis klinga av och det märks i kalendern - nu är möten, resor, besök och debatter inbokade nästan som förut.

Idag var det statsminister Stefan Löfvens sista framträdande i riksdagen. Han var med på den vanliga torsdags-frågestunden, några gånger per termin är statsministern på plats för att svara på oförberedda frågor från riksdagsledamöterna. Partiledarna ställer alltid frågor först, Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar frågade varför regeringen inte höjer pensionerna rejält. Efter det får ledamöter anmäla sig och jag passade på att ställa en fråga om Sveriges ständiga närmanden till Nato (nu senast i veckan var Natos generalsekreterare på besök i Sverige och till och med i riksdagen). Se frågor och svar här, klicka på våra namn.

Talmannen tog emot Natos genereralsekreterare på Riksplan. Foto: Melker Dahlstrand

I veckan har jag deltagit på en debatt under rubriken “Försvarsforum - framtiden totalförsvar”, som arrangerades av bland andra Försvarsutbildarna och Allmänna försvarsföreningen. Det är alltid intressant och bra att få prata om vår syn på totalförsvaret, där jag som vänsterpartist kan lägga fokus på de civila hoten, som klimatförändringen, cyberattacker och pandemi, och prata om att vi måste stärka välfärden för att klara av kriser, förbättra krisberedskapen överlag och att en civilplikt bör införas för att höja befolkningens kunskapsnivå och beredskap. I förra veckan var det den årliga debatten på Försvarshögskolan för officerstudenterna och jag hann även med att prata om demokrati och engagemang ur ett totalförsvarsperspektiv med ungdomar som är engagerad i försvarsungdomsverksamhet. Så nu är vi verkligen igång med debatter och möten utanför riksdagen!

Ett av riksdagens beslut i veckan har varit en stor förbättring i sjukförsäkringen: Att förbättra Försäkringskassans hänvisning för personer som är i rehabilitering så att de hänvisas till arbetsplatser som verkligen fungerar. Vi krävde att de nya reglerna ska börja gälla direkt, inte om ett år som regeringen föreslog. Just sjukförsäkringen, med alla dess utförsäkringar som orsakar mycket mänskligt lidande, är en mycket prioriterad fråga för Vänsterpartiet för att göra samhället mer jämlikt och samhällets välfärd starkare. Lyssna på Vänsterpartiets Ida Gabrielsson i debatten i riksdagen här.
Hanna Gunnarsson (v), Riksdagsledamot, Lund

Anslagstavlan - Klostergårdens hjärta och hjärna av Gunnar Stensson

 

Alla minns anslagstavlan i Klostergårdens centrum. Den var full av affischer om föreläsningar, konserter, konstutställningar, efterlysningar från människor som sökte efter sina försvunna katter, andra som sökte ett tillfälligt boende eller ville byta lägenhet för att familjen blivit mindre eller större, arga påpekanden om hundägare som inte plockade upp hundskiten, försäljningserbjudanden om allt från cyklar till datorer, reparationer och förfrågningar efter billiga begagnade varor. Det var ofta svårt att finna plats för sitt meddelande när man kom dit för att sätta upp det.
   Så var det fram till 2018. Då försvann anslagstavlan och kort tid därefter började pandemin förlama alla gemensamma arrangemang och kontakter.

Behövs anslagstavlan? Ja! Visserligen finns nätet, men där hamnar nästan allt i begränsade bubblor som man kanske söker upp när behovet uppstår – om man kan. Många äldre nås aldrig av erbjudandena och förslagen på nätet.
   Biblioteket, församlingshemmet, skolan, bostadsföreningarna och butikerna har visserligen egna platser där de kan sätta upp meddelanden, men de når då bara begränsade grupper. Kyrkan har kanske ett intressant musikarrangemang men det missar ofta personer som inte är engagerade i församlingslivet. En konstförening vill visa sina konstverk för alla, men når bara de som bor i det egna kvarteret.
   Annat är det med anslagstavlan! Vi går dagligen till centrum för att handla, passerar anslagstavlan, kastar en blick på den och hittar något intressant – lockande eller förargelseväckande.

Klostergårdsgruppen beslöt på sitt möte tisdagen den 26 att verka för att anslagstavlan kommer tillbaka. Klostergårdsgruppen är en samverkansgrupp för skola, kommunens ungdomsverksamhet, församlingen, bostadsföreningar, kvällsvandrarna, Byalaget, Rädda barnen och andra grupper i Klostergården. Anslagstavlan ska bidra till att få igång det gemensamma livet i Klostergården efter pandemin.

Per T Ohlsson har gått bort av Göran Persson

 

Sydsvenskans Senior Columnist, författaren och hedersdoktorn Per T Ohlsson har avlidit, 63 år gammal. Han sörjs närmast av hustrun Mia och sonen Lukas med sambon Emma. – Vi är i sorg, chockade och förtvivlade, säger Sydsvenskans chefredaktör Jonas Kanje.

En tongivande och mångårig skribent i Veckobladets största och viktigaste "konkurrent" Sydsvenskan har gått ur tiden.
   Genom åren har vi både berömt och kritiserat hans texter. Under tidiga år var han en ivrig anhängare av diverse amerikanska krigsinsatser. Ibland så ivrig att han fick heta "Wing Comander Olzen" i ett Luciferkåseri.
   Under senare år blev han mer och mer demokratiinriktad och skrev många tänkvärda söndagsbetraktelser på det temat. Även hans stora bokproduktion och redaktörsskap för serien om Sverigen statsministrar är en viktig del i beskrivningen av demokratin i Sverige.
   Idag fylls nätet i allmänhet och Twitter i synnerhet av kommentarer och kondoleanser. Här nedan publicerar vi Hanna Gunnarssons kommentar.

Karin berättar om tröskning, potatis-upptagning och ystning under andra världskriget av Gunnar Stensson

Att tröska och ta upp potatis var roligt för då kom storkusinen Verner som var nästan lika gammal som pappa och Verners fru Agda och deras tre barn som var jämnåriga med Maria och hennes syskon. När de tröskade behövde barnen inte arbeta. De var i ladan och hoppade och sjöng och lekte kyrka. Verner kallade dem banditerna, men han var inte arg utan skojade bara. Agda ville alltid kela med Verner, men Verner bara ryckte på axlarna och sa: ”fruntimmer”.

Tröska på 1940-talet

När de skulle hacka upp potatis måste också barnen hjälpa till. Första dagen var inte så svår. Då gick det lekande lätt. De kunde ta lite pauser och mamma lagade så god mat. Man hade två korgar i fåran, en för små grispotatis och en för fina ätpotatis. Andra dagen var ledsam. Då gjorde det ont i ryggen och de var tvungna att klaga och voja sig, men de stora brydde sig inte om dem. Klagade man över ont i ryggen sa de bara: ”Du har ingen rygg, du har bara en ullatrå” och så skrattade de som om det var väldigt roligt.
   Det var ofta sol och fortfarande varmt. Löven var gula och röda och enstaka blåklockor fanns det fortfarande och astrar i mammas blomland. Farmor brukade gå bakom Maria och hacka.
   ”Du måste hacka djupt”, sa hon, ”ser du vad jag hittar många pärer efter dig.”
Hon hackade aldrig efter Elisabet, Marias tvillingsyster, eller efter Barbro, storasyster. Elisabet var så duktig. Farmor tyckte om henne för hon var lite lik faster Inga. Elisabet kunde ta opp en sopa på sopskyffeln hur lätt som helst. Det kunde inte Maria.
   När potatisen var i källaren och säden tröskad blev det lite lugn och ro. Farmor och mamma handarbetade och pappa räknade igenom alla kassor...
   En dag i slutet av oktober brukade mamma göra julostarna, då kom alla tanterna med mjölk.  Först värmde de all mjölken i en kopparkittel, så la de i löpet. Maria minns hur de skar ut löpmagen ur kalven när han slaktats. Strax innan skulle kalven dricka mycket mjölk så löpmagen var full. Maria och hennes syskon fick också göra varsin ost, bara små. De gjorde dem i kaffekoppar och de blev så hårda. Ostmassan var god. De brukade få smaka av den. ”Ostar ska man sköta som småbarn”, brukade mamma säga. Det var en stor konst att ysta och sköta ostar.

Ur en berättelse av Karin Stensson om hennes liv i Kvarterbo, Småland under andra världskriget. Kvinnor skötte gården när männen var inkallade. På de små gårdarna var man nästan självförsörjande, mycket litet behövde köpas in.
   Vi tänker ge ut hela Karins berättelse i en bok.

Friday for Future alla fredagar

 

Klimatkrisen är en verklighet redan idag och någonting som avgör vår nutid och framtid, men ändå görs långt ifrån. Därför ordnar Fridays For Future den 22 oktober återigen en global strejk för klimatet, denna gång med fokus på intersektionalitet och under parollen #UprootTheSystem.

#UprootTheSystem handlar om hur klimatkrisen inte existerar i ett vakuum. Andra socioekonomiska kriser (såsom rasism, funkofobi, klassojämlikheter etc) amplifierar klimatkrisen och vice versa. Det är inte en ensam fråga, utan våra kamper är kopplade och knutna till varandra. Vi är enade i vår kamp för klimaträttvisa, men vi måste också erkänna att vi inte upplever samma problem; och att vi inte heller upplever dem i samma utsträckning. Så här ser programmet ut i Lund:
  - 11:55 Tal och musik
  - 12:30 Demonstrationståg
  - 13:00 Tal och musik 

Klimatföreläsningar

 

Naturskyddsföreningen anordnar i samarbete med Lunds Universitets hållbarhetsforum och Lunds stadsbibliotek en föreläsningsserie på temat klimat.
   Nästa föreläsning äger rum: Den 27 oktober kl. 18 i Lunds stadsbiblioteks atrium.

De senaste åren har allt fler forskargrupper slagit larm om effekterna av mikro- och nanoplaster (plastbitar på mindre än fem millimeter). Hur påverkar dessa plastbitar oss människor och de marina ekosystemen, och hur kan vi undvika att de sprids? Tommy Cedervall är forskare vid NanoLund och studerar hur nanopartiklar påverkar oss och vår miljö. Han har även varit med och utvecklat en teaterpjäs just om nanopartiklar.

   Övriga föreläsningar i klimatserien äger också rum onsdagar kl. 18 i Lunds stadsbiblioteks atrium.
27 oktober: Nanoplast- små partiklar, stora risker.
10 november: Omstart för kollektivtrafiken.
17 november: Urban natur – hur?
24 november: Havet äter Skåne.
1 december: Förtätning eller utglesning?
Läs mer »

Decemberkonsert

 

Konserten som vi kallar ”Det går som på räls” var avsedd att framföras i fjor, dagen före spårvägsinvigningen den tolfte december. Men pandemin kom emellan. Vi hade fått ett specialskrivet verk av Håkan Carlsson, tidigare chef för kulturskolan i Lund.
   Det blir säkert en spännande konsert, så glöm inte att boka den 11 december kl 18 på Magle Konserthus.
Affisch »

Svanfamiljen

 

De tre fula ankungarna vid reningsverket har förvandlats till bruna svanar med långa halsar och breda vingar. Hela svanfamiljen har flugit över den bullrande järnvägsbron till kvarndammen i Hästhagen. Snart kommer de flyga längre bort, men nästa vår återvänder de tre ankungarna till dammen där de sprängde sina skal en solig junidag.

Gamla Lund: Södra sidan av ån ska ingå i naturskyddsområdet.

 

Föreningen Gamla Lund är remissinstans för Stadsbyggnadskontoret. Bo Larsson presenterar Bevarandegruppens ställningstaganden i Gamla Lund-nytt nummer 5.
   Bevarandegruppen stöder förslaget till naturskyddsområde, men vill att det också ska omfatta åns södra sida i Staffanstorps kommun. Därför skickade de i juni ett yttrande till Översiktsplanen för Staffanstorps kommun. Bevarandegruppen skriver där:
   ”Vi är negativa till planens föreslagna utbyggnads-områden mellan Höje å och väg 108 och till nya verksamhetsområden vid Höjebromölla. Detta innebär i praktiken en utvidgning av Lunds tätort i Staffanstorps kommun och att det kvarvarande öppna landskapet decimeras.”         

En järnväg i skyn

 

Politikerna i Lund vill gräva ner järnvägsstationen och förlägga höghastighetsjärnvägen dit. Men Trafikverket konstaterar att förslaget att förlägga Lund C i en tunnel ger försämrad kapacitet och ökad störningskänslighet till en orimligt hög kostnad.
   Den 15 november ska Lunds politiker träffa Trafikverket och diskutera frågan. Det lär bli mycket debatt, både före och efter mötet. Vilket det slutgiltiga beslutet blir står skrivet i skyarna. Och beslutet dröjer.
   Vårt förslag är att bygga järnvägen för höghastighetståget på pelare så att det kan susa fram över Lund och kanske hela vägen till Malmö 20, 30 meter ovan mark. Utsikten blir magnifik.
   Att bygga en järnväg på pelare är både snabbare och billigare än att bygga den på marken. Dessutom slipper vi järnvägens barriäreffekt som vi i Klostergården just nu är mycket besvärade av under det pågående bygget av fyrspåren. Det finns en hel del information om järnvägar på pelare.
   Så vårt förslag är en järnväg i skyn. Debatten fortsätter. 

Ofrivilliga Fake News. Okunniga litteraturkritiker. av Gunnar Stensson

 

I somliga texter på tidningarnas kultursidor dyker det då och då upp påståenden som avslöjar en absurd okunskap om historia och samhälle. Eller bristande engagemang. Ett aktuellt exempel är Gabriella Håkanssons recension av Tsitsi Dangarembas roman En kropp att sörja i Sydsvens-kan den 18 oktober. Textens titel är: ”Lika brutalt som genialt”.
   Recensionens första mening lyder ”Efter lång tid av modernisering blev det land som hette Rhodesia 1979 självständigt från brittisk ockupation och omvandlades till dagens Tanzania.”
   Vad är detta? Modernise-ring? Rhodesia? Tanzania?
   Den utplundrade kolonin Rhodesia omvandlades till Zimbabwe efter ett långt befrielsekrig.
   Tanzania är ett annat land med en annan frigörelsehistoria, beläget norr om den forna kolonin Rhodesia. Sedan nämner Håkansson plötsligt ”frihetskriget i Uganda”, ett litet land som ligger ännu längre norrut, mellan Sudan och Tanzania. Uganda har förvisso haft både militärdiktatur, kaos och krig, men har varken med Rhodesia eller Zimbabwe att göra.
   Jag är övertygad om att Tsitsi Dangaremba har koll på Östafrikas frigörelse från kolonialismen och de fria stater som uppstod under processen. Gabriellas okunskap är inte Tsitsis. Men läsaren kan ju misstänka det – eller i värsta fall tro att det som står i recensionen är sant.
   Redaktionen i Sydsvenskan har inte reagerat på felaktigheterna, men lyckligtvis hittar man lätt andra recensioner som är kunnigare, exempelvis i DN.
   Oftast är Sydsvenskans kultursidor både intressanta och kunniga. På samma uppslag kan man läsa Arvid Jurjaks artikel Utställd kolonialism som är kritisk mot Humboldt Forums jätteutställning om den tyska kolonialism, som också härjade i Östafrika och bland annat experimenterade med koncentrationsläger.

Man kan ha förståelse för att misstag kan förekomma. Men det är inte första gången. För ett par år sedan läste Gabriella Håkansson fel på ett betydligt allvarligare sätt. Den gången dömde hon ut Peter Weiss stora roman Motståndets estetik för att den inleddes av vad hon beskrev som en tråkig och lång inventering av antik konst på British Museum i London.
   I själva verket skildrar romanens inledning några unga tyska antinazisters riskfyllda besök i Pergamon-muséet i Berlin under nazitiden. De studerar Pergamon-friserna och utvecklar romanens stora tema, att den mänskliga kulturen - konsten och litteraturen - alltid bekämpar barbari och våld. Nazister i SS-uniform rör sig i publiken omkring ungdomarna. Spänningen och koncentrationen är intensiv.
   Allt detta gick Gabriella Håkansson förbi.
   Den gången skrev Sydsvenskan en liten ursäkt och rättelse några dagar senare. Det borde de göra nu också.

Källby dammar. Nej till elljus i Klimatskogen! Nej till kloaktunnel! av Gunnar Stensson

 

Denna gråmulna torsdagsmorgon gick vi från de ännu blommande trädgårdarna i gamla Värpinge by längs Källby dammar till Klimatskogen. De har satt upp en massa skyltar som förbjuder fiske sen vi var här sist. Det tyder på att många metar i dammarna. Där finns gott om fisk. Vi har till exempel sett ål. Träden var ännu lövrika. Lönnarna skiftade i rött. Björnbärsbuskar, vassruggar och höga nässelsnår speglade sig i svart vatten.
   Rader av vita måsar vilade på betongbalkar och stängsel. En orörlig häger och några långnäbbade skarvar spanade efter fisk. Ett svanpar simmade som kung och drottning bland gräsänder och nykomna bläsänder
”Jag tycker inte att stränderna ser trista ut”, sa Anna. ”Tvärtom! Mer som flodstränder i en djungel!
”Ja, titta på pytonormen därborta under pilen! Skinnet blänker”.

Vi var på väg för att se vad som hänt sen sist med Klimatskogen, eftersom tekniska nämnden idag ska besluta om nya entréer, toaletter, elljusspår och grillplatser i naturskyddsområdet.
   Mycket hade hänt. Ett nät av nya grusbelagda stigar slingrar fram mellan träden och ut på den nya gräsmattan där det förr växte fläder och björnbär. Ett flätat stängsel omger den öppna gläntan som ska bli lek- och grillplats. Några träd hade fällts. Kanske är det här linbanan ska ligga?
   En traktor kör grus. Några föräldralediga karlar drar barnvagnar längs de nya stigarna.
   ”Det ser mer ut som en park än som en skog”, sa Anna. ”Men det blir nog bra. Ju fler som kommer hit, desto fler kommer att älska området. Men det får absolut inte bli några elljusspår som fördärvar skogen för djuren som lever här! Nånstans måste de kunna gömma sig!”
 

 

Sedan pratade vi om Görel Svahns informativa artikel Källby dammar kan bli en sjö med trädäck och broar. (Sydsvenskan 18/10).
   Källby dammar är medelpunkt för en mängd ekologiska system. Många arter är beroende av den biologiska mångfalden: flyttfåglar och vandrande fisk, utrotningshotade grodor, bin och humlor, fjärilar och trollsländor.
   Förutsättningen är det ständiga flödet av renat vatten från Källby reningsverk. Sjölunda-förespråkarna talar om risken för virus från mänsklig avföring. Men virus kan renas bort. Tekniken går framåt. Hur skulle det annars vara möjligt att återanvända renat avloppsvatten som sker i storstäder i torrare länder? Där finns väl inga virus.

Ersätta avloppsvattnet med dagvatten från gatubrunnarna? I dagvattnet finns giftiga metaller som aldrig kan renas. Ska de lagra sig på botten? Hur går det då med simfåglarna, grodorna och fisken? Kommer dagvattnet att räcka till? Vad händer vid långa torrperioder? Är det för resten över huvud taget möjligt att leda dagvattnet till dammarna? Nu går bara 10 procent av dagvattnet dit via reningsverket. Behöver dammarna omformas och förses med trädäck och broar? Ska området förvandlas till en sorts badpark?
   Ser dammarnas stränder trista ut? De fem dammarna följer åns mjuka svängar genom landskapet. Titta på kartan! Borde man inte lämna ekosystemen i fred hellre än att braka in med allsköns omformning?
   Bakom oron för dammarnas framtid tornar skräcken för den väldiga kloaktunneln till Sjölunda  upp sig. Sjölunda-dödsdans är ingen Sjösala-vals.
   Magnus Eckeskog försöker lugna oss. Det krävs fler utredningar om några förändringar i området ska ske, säger han. Om!

Friday for Future alla fredagar

 

Varje fredag samlas vi för klimatstrejk på Stortorget eller för digital strejk. Vi vill att Sverige och Lund medverkar till att hålla den globala temperaturökningen under 1.5 grader, uppfyller Parisavtalet, verkar för klimaträttvisa och lyssnar på den bästa samlade vetenskapen.

Klimatföreläsningar

 

Naturskyddsföreningen anordnar i samarbete med Lunds Universitets hållbarhetsforum och Lunds stadsbibliotek en föreläsningsserie på temat klimat.
   Den första äger rum: Den 20 oktober kl. 18 i Lunds stadsbiblioteks atrium.

Hållbar mobilitet - hur svårt är det?
Trafikplanerarna arbetar hårt med att öka gång-, cykel- och kollektivtrafiken, men det arbetas för lite med att minska biltrafiken. Ändå behövs det, för inte ens med elbilar kan den svenska bilparken fortsätta vara lika stor.
   På detta tema föreläser Till Koglin, lektor i Trafik och väg samt Dahlia Mukhtar-Landgren, lektor i statsvetenskap i Lund. De är båda knutna till K2,ett nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik.

   Övriga föreläsningar i klimatserien äger också rum onsdagar kl. 18 i Lunds stadsbiblioteks atrium.
27 oktober: Nanoplast- små partiklar, stora risker.
10 november: Omstart för kollektivtrafiken.
17 november: Urban natur – hur?
24 november: Havet äter Skåne.
1 december: Förtätning eller utglesning?
Läs mer »

Decemberkonsert

 

Konserten som vi kallar ”Det går som på räls” var avsedd att framföras i fjor, dagen före spårvägsinvigningen den tolfte december. Men pandemin kom emellan. Vi hade fått ett specialskrivet verk av Håkan Carlsson, tidigare chef för kulturskolan i Lund. Han har skrivit mycket musik för Röda Kapellet och brukar vara en återkommande dirigent på våra årliga musikläger.
   Spårvägsmusiken har sex satser med följande namn: Clemenstorget, Allhelgonkyrkan, Lasarettet, Lunds tekniska högskola, Brunnshög och ESS. Välbekanta namn längs den nya spårvägslinjen.
   Förutom denna musik blir det ett urval järnvägslåtar. Just nu övar vi programmet med Håkan. Det blir säkert en spännande konsert, så glöm inte att boka den 11 december kl 18 på Magle Konserthus.
Affisch »

Noterat i veckan

 Kristallnatten
”Den 10 november 1938 föröfvade en plankstrykare och yrkes-mordbrännare (jfr hans mordbrand på tyska riksdagshuset den 27de Februari 1933) från Braunau i Österrike, mordbrand på 600 åt Gud helgade synagogor. Och Guds ambassadörer: presterna, de tego still.
   Ej EN af Christenhetens påfvar, biskopar och prester öppnade sin mun.
   Ej EN af Christenhetens pingstvänner och frälsningsmän och Helige lät upp sin näbb och PEP.”
Eric Hermelin, Lund Söderut, Föreningen gamla Lund 2017, sid 116.

Vi måste skilja på judehat och Israelkritik.
”Det internationella forum för hågkomst av Förintelsen och mot antisemitism är ett perfekt tillfälle för Sverige att visa att demokrati, folkrätt och det palestinska folkets rättigheter kan och ska drivas med samma engagemang som kampen mot antisemitism.”
Kenneth Hermele, SDS 13/10
 
Muhammedteckningarna
”Det är bortom allt tvivel att teckningarna görs som en medveten provokation med avsikt att skapa spektakel i en tid som var och är starkt präglad av xenofobi och islamofobi Därför ratar Moderna museet rondellhunden.” 
Gitte Oerskou, överintendent på Moderna museet.
SDS 9/10

Vad ska vi göra åt SD-kriminaliteten?
Enligt företaget Veritas undersökningar är överrepresentationen i brottslighet 7 procent bland alla politiskt valda SD:are.
   SD:arnas brottslighet har också ändrat karaktär till sådant som våldtäkt, sexköp, sexuellt ofredande, våld i nära relation, våld mot kvinnor och barn och misshandel, just den typ av brott som har en särställning i partiets propaganda mot invandrare.
Jan Guillou, Aftonbladet 10 oktober.

Lästips

Ett lästips från Bengt Hall i ett ämne som tyvärr är aktuellare än det borde vara.

Vem kunde tro att nazisterna skulle bli en del av borgerligheten?
Av Andreas Magnusson 2021-10-12
1994 vällde det upp nazister från den underjordiska spårvagnshållplatsen i Hammarkullen. Med rakade skallar, fanor och slagord tog de sig ut på torget och in på Folkets hus som de hade lyckats hyra under falsk flagg. Under falsk flagg bedriver en del av de här människorna numer istället rikspolitik tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

Läs mer »

Partiledardebatten av Gunnar Stensson

 Lärarna – och eleverna – underkänner skolsystemet och partiledarna

Rektorn och skoldebattören Lina Axelsson Kihlblom avslöjar hur man som skolledare på en friskola fixar vinst till aktieägarna på elevernas bekostnad. Det har hon själv ofrivilligt gjort det under en period som friskolerektor.
   När man startar en friskola marknadsför man den först i villakvarteren, aldrig i hyreshusen.
   Man förklarar kösystemet för föräldrarna. Skolans kö är i verkligheten ofta en pärm i rektorns rum.
   Var sjunde ansökan är en låtsasansökan som man kan lyfta bort för att ge en önskad elev platsen. Ringer en kändis eller statusfamilj får man inte tacka nej.
   Skolan får en profil, språklig eller pedagogisk som bara välartade barn klarar av. Då kan man säga till de oönskade: ”den här skolan är inget för ditt barn.”
   Man har ett kunskapstest och skannar av kön så man kan säga; ”den här skolan är nog inget för ditt barn.”
   Det är rektor som avgör om skolan är full, och för akademikerbarnet Emma finns det alltid plats men tyvärr inte för Muhammed.
   Betygssystem med underkänt tidigt i åldrarna, det oorganiserade skolvalet och skolsegregationen har lett till att cirka 15 procent av Sveriges femtonåringar underkänns i en obligatorisk skolform och förvägras ett nationellt gymnasieprogram.
   Hon är inte förvånad över att dessa barn skapar parallella samhällen. Skolsystemet är beslutat i riksdagen, där vissa kallar barn under arton år för terrorister.

En annan debattartikel, skriven av den legitimerade gymnasieläraren Tilde Johansson har rubriken:
Varför frågar ingen Ulf Kristersson vad han menar med bättre?”
   För vad menar Ulf med att friskolor gör någonting bättre?
   Är det bättre för eleverna att ha färre personal som jobbar inom elevhälsan?
   Blir undervisningen bättre i skolor som har lägre andel behöriga lärare?
    Utvecklar eleverna ett bättre språk eller blir bättre i idrott och hälsa när skolan inte i lika hög grad erbjuder ett bibliotek eller en idrottshall?
   Och menar Ulf verkligen att det är bättre för samhället med skolor som sätter för höga betyg i förhållande till elevernas kunskapsnivå?
   Läs hela artiklarna i Skolvärlden!

Läs också debattinlägget Vi som företräder landets skolelever ger partiledarna underkäntav Josephine Fälth, ordförande för Sveriges elevkårer, och Lilian Helgason, ordförande för Sveriges elevråd. De kräver behöriga lärare som har tid att se varje elev, kartläggning av elevers behov och individanpassat stöd, och en synlig elevhälsa med resurser. Sydsvenskan 14 oktober.

Veckan i riksdagen: Alla Vänsterpartiets motioner under höstens motionstid!

Hösten är verkligen igång nu. Stockholm ligger ju lite före, så det är rejält kyligt och den stora pampiga lönnen utanför Riddarhuset precis bredvid riksdagshusen har tappat nästan alla sina blad.

Förra veckan tog höstens “allmänna motionstid” (AMT) slut. Det är bara under början av hösten varje år som riksdagsledamöterna får skriva motioner om vad som helst, annars får vi bara skriva motioner som svar på regeringens propositioner. Detta är ju en stor skillnad mot det kommunala arbetet där man får skriva motioner hela tiden. Allmänna motionstiden är en mycket intensiv period, även om motionerna förbereds under senvåren och sommaren. Nästan 4000 motioner skrevs totalt detta år!
   Motionerna kommer att behandlas av utskotten under senhösten och tidig vår. Alla tas inte upp för omröstning i riksdagen, utan partierna väljer ut ett fåtal motioner på varje politikområde som vi röstar om. I Vänsterpartiet skriver vi bara motioner som hela riksdagsgruppen står bakom, inga enskilda motioner. Det gör att vi skriver färre men längre och mer omfattande motioner än de andra partierna, och våra motioner är alltid väldigt genomarbetade. Här finns en lista på alla Vänster-partiets motioner denna höst.
 

Vänsterpartiets budget har också presenterats i sin helhet, den finns här.

Idag torsdag har jag deltagit på återinvigningen av Upplands flygflottilj, F16, och för två veckor sedan var jag i Göteborg för återinvigningen av Älvsborgs amfibie-regemente, Amf4. Det är två av de regementen som Vänsterpartiet stödde i försvarsbeslutet förra året, det tredje vi stod bakom var Norrlands dragonregemente, K4, i Arvidsjaur. På dessa tre orter fanns redan mycket militär verksamhet och Vänsterpartiet var därför inte emot att ge dem status som egna organisationsenheter/regementen.
   Vi har däremot sagt nej till fyra andra, där det inte finns särskilt mycket verksamhet sedan innan och där kostnaderna och arbetet för att starta upp skulle bli för stort och omständigt. För den som är intresserad av att läsa mer om detta finns Vänsterpartiets motion om Totalförsvarsbeslutet här.

En liten förändring har skett i Vänsterpartiets riksdagsgrupp nyligen: Christina Höj Larsen har lämnat uppdraget som migrationspolitisk talesperson för att istället börja arbeta i socialutskottet. Ny migrationspolitisk talesperson är Tony Haddou från Göteborg.
Hanna Gunnarsson (v) , Riksdagsledamot, Lund 

Gemensamt rödgrönt förslag i Renhållningsstyrelsen

 Verka för att skapa ett Kretsloppscentrum i Lund!

Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiets representanter i Renhållningsstyrelsen har i form av skrivelse lämnat in följande förslag till styrelsen:
   Att återvinna produkter är bra! Att återanvända olika saker – möbler, husgeråd, verktyg och trädgårdsredskap – är ännu bättre. Det sparar mest resurser och minimerar utsläppen av växthusgaser.
   På återvinningscentralerna i Lunds tätort finns inte bara möjlighet att lämna avfall för återvinning, utan också att lämna in t ex kläder, skor, byggvaror och andra användbara saker. Det som lämnats in tas om hand av frivilligorganisationer som sorterar och skickar det vidare till välgörande ändamål. En del säljs vidare i organisationernas butiker.
Trots frivilligorganisationernas insatser slängs likväl en mängd saker som är fullt användbara eller som med smärre reparationsinsatser åter blir fullt brukbara.
   För att minska avfallet och återanvända mera fordras ett mera systematiskt arbetssätt. Det kräver att utbildad personal som sorterar ut det som går att återanvända och sälja. Enklare reparationer och uppfräschning bör kunna utföras på platsen, och frivilligorganisationerna beredas möjlighet till lokaler för butiker direkt på samma plats.
   På flera håll i landet har återvinningscentralen byggts ut med en återbruks-verksamhet. Så är fallet i t ex Göteborg (Kretsloppsparken Alelyckan) och i Eskilstuna.
   Sysav, som driver tätorten Lunds återvinningscentraler, står nu i begrepp att bygga upp en ny återvinningscentral på Hasslanda. Den ska ersätta centralen som i dag finns på Gastelyckan. Det är ett gyllene tillfälle för Lund att ta initiativ till att i samverkan med Sysav och frivilligorganisationer bygga upp en återbrukscentral/kretsloppscentrum vid den nya återvinningscentralen.
   Vi föreslår därför att Renhållningsstyrelsen beslutar
att ge Renhållningsverket i uppdrag att ta initiativ till att i samverkan med Sysav och andra aktörer få till stånd ett kretsloppscentrum vid den nya återvinningscentralen i Lund.
Skrivelsen är undertecknad av Ulf Nymark (MP), Rune Granqvist (S) och Sven-Inge Cederfelt (V)

Terrordådet i Utöya förändrade samhället av Gunnar Stensson

Ali Esbati, Tio år efter Utöya, Leopard 2021
Som barn flydde Ali Esbati med sin familj från Iran i början av 1980-talet. Han växte upp i Alvik i Stockholm. Efter ett par år som ordförande i Ung Vänster utsågs han till politisk sekreterare i Vänsterpartiets riksdagskansli. Trots sin snabba karriär valde han liksom Jonas Sjöstedt att hoppa av partipolitiken under Ohly-perioden.
   Han flyttade till Oslo 2008, blev debattredaktör i Klassekampen och medverkade i bildandet av tankesmedjan Manifest. 2011 inbjöds han av det norska Arbeiderpartiets ungdomsförbund AUF att hålla en föreläsning i Utöya.
   Han reser dit den 22 juli 2011, träffar Gro Harlem Brundtland i hamnen och föreläser på eftermiddagen om Fredrik Reinfeldts nedrustning av den svenska välfärdsstaten. Under föreläsningen nås publiken av nyheten om en stor explosion i centrala Oslo.

      

50 minuter senare stiger Anders Behring Breivik i land på Utöya och inleder massakern på de unga norska socialisterna. Visserligen hatar han islam som håller på att erövra ”Eurabia”, men ännu mer hatar han förrädarna, de socialister och liberaler, som samarbetar med dem. Utrotningen av AUF:s medlemmar är ett första steg i kampen mot ett muslimskt maktövertagande.
   Ali Esbati befinner sig i föreläsningssalen. När skotten börjar höras i byggnaden flyr han som alla andra. Han ser kroppar ligga i gräset men har svårt att förstå att de är döda. Han ringer till sin sambo Marte Michelet, som är gravid, och berättar att han lever.

Under den paniska flykten på den lilla ön är det omöjligt att begripa vad det är som sker. Skottlossning och död – i vilken omfattning och varför?  Först vid ett återbesök kan han passa in sina egna upplevelser i det större händelseförloppet När han återser de överlevande

känner han förlusten av liv och den sorg som aldrig kommer att upphöra. Beskrivningen av skeendet och den smärtfyllda bearbetningen av känslor berör läsaren på djupet.

”Man kan gömma sig för en galning men inte gömma sig för ett samhälle”. Medias första reaktion är att fördöma händelsen som ett utslag av islamistisk terror. Den svenske terrorexperten Magnus Ranstorp tror det är al Qaida. Misstaget är en konsekvens av den xenofobi och islamofobi som sprids av Sverigedemokraterna och Fremskrittspartiet.
   När man förstod att gärningsmannen var en norsk tidigare medlem av Fremskrittspartiet blev bedömningen en annan: gärningsmannen var en ensam galning. Under rättegången stod frågan om förövarens psyke i centrum. Är han tillräknelig? Svaret blev ja. Anders Behring Breivik döms till fängelse.

Liksom Hitler under fängelseåren sammanfattade den nazistiska ideologin i Min Kamp, skrev Breivik i fängelset ett mångordigt manifest fyllt av islamofobi och främlingsfientlighet. Han spred det på nätet och framkallade en våg av massakrer från det rasistiska massmordet i en skola i Karlstad till polismorden på svarta i USA under Trumpregimen och blodbadet i en moské i Nya Zeeland.
   Nya Zeelands kvinnliga premiärminister bekämpade hatet genom att iklädd hijab delta i muslimernas sorg. Den svenske islamofoben Christer Sonesson, M, drev samtidigt en kampanj för att förbjuda hijab i Staffanstorps skolor.

2013 återvände Ali Esbati till den svenska politiken. Han var fysiskt och psykiskt påverkad av Utöya och kampen mot ökande främlingsfientlighet och islamofobi.
   Han har nyligen tvingats uppleva att ledningen för de svenska Liberalerna gjort upp med Sverigedemokraterna om en strängare flyktingpolitik. ”Men det finns en väg ut”, skriver han. ”Den vägen stavas solidaritet.”

 

Marte Michelet gav 2014 ut Den störste forbrytelsen. Ofre och gjerningsmenn i det norske Holocaust. Den översattes till svenska och utgavs av Bonniers 2016. Där spårar hon dagens främlingsfientlighet till antisemitismen och utlämnandet av de norska judarna till nazismens förintelseläger. under 1930- och -40-tal.

Appellmöte på Mårtenstorget av Marianne Sonnby Borgström

 

I lördagens sköna solsken trängdes lundaborna bland Mårtenstorgets torgstånd. Höstblommorna prunkade i vackra färger och halloweenpumporna glödde i orange. Framför konsthallen spelade det grånande Röda kapellet låtar ur sin välkända repertoar, exempelvis Glasnostalgia och Alexandravalsen, båda skrivna och arrade av Ulf Telemann.
   Musiken varvades med appelltal som denna gång hölls av olika representanter för Vänsterpartiet. Ditlockade torgbesökare och Röda kapellets gamla vänner lyssnade på tal och musik. Mårten Pavlov, en fackligt aktiv vänsterpartist, talade bl. a. om försämringarna i sjukförsäkringen. Hans tal kan läsas här.
   En nyare medlem i Vänsterpartiet, Patrik Nordquist, berättade om hur han tänkte om partiets politik när han blev medlem i just Vänsterpartiet. Hans tal kan du läsa i sin helhet här.
   Vänsterpartiets representant i Kraftringen och i Byggnadsnämnden, Ann Schlyter, argumenterade mot kärnkraft och kopplade detta till försvarspolitiken och risken för spridning av kärnvapen. Klicka här så kan du läsa talet.
   Bengt Hall från Röda kapellet talade om BRÅ:s rapport och hur högerkrafterna utnyttjade denna för att skylla brottsligheten på generös invandringspolitik. Talet som argumenterar mot dessa beskyllningar kan du läsa här.
   Tage Danielssons dikt Flower power framfördes av Meta Stigsdotter, flöjtist i Röda kapellet. Hon associerade dikten med hela den färgsprakande blomsteprakten som fanns att skåda på Mårtenstorget.

Friday for Future alla fredagar

 

Varje fredag samlas vi för klimatstrejk på Stortorget eller för digital strejk. Vi vill att Sverige och Lund medverkar till att hålla den globala temperaturökningen under 1.5 grader, uppfyller Parisavtalet, verkar för klimaträttvisa och lyssnar på den bästa samlade vetenskapen.

Appellmöte på Mårtenstorget

 

Lördagen den 9 oktober kl 11 är det appellmöte på Mårtenstorget.
   Röda kapellet spelar. Olika talare från Vänsterpartiet.

Stadsbibliotekets Atriumgård

  

Lördag 9 oktober kl 14

Samtal om demokrat och rösträtt anno 2021
Med anledning av att det är hundra år sen det första allmänna och lika valet till riksdagen ägde rum, möts de lokala KULTRpolitikerna i ett samtal lett av Teddy Landen. 
Läs mer i folkbibliotekens kalender »
 

---

Onsdag 13 oktober kl 18

Rösträtt för alla?! Rösträttsbegränsningar i den allmänna rösträtten tidevarv.
Bengt Sandin kommer att prata om rösträttens historia.
 

---

Torsdag den 14 oktober kl 18

Afghanistan idag och i framtiden. Svenska Afghanistankommittens kommunikationschef Niclas Eriksson föreläser och diskuterar.

Höstmorgon den 7 oktober

 

Mörka lövmassor i grått ljus utanför köksfönstret. Avenbok och enstaka lönnar. Gula löv över svart asfalt. En råka sveper snabbt mellan trädrad och husfasad. Plötsligt solstrålar genom luckorna mellan löven. Svarta stammar och långa svängande grenar. Så går solen i moln igen.
   Bläsänderna har återvänt från Arktis till dammarna vid Höje å.           

Kloaken – livets koncentrat av Gunnar Stensson

 

Källby avloppsreningsverk är slutstationen på ett perfekt avrundat system. Vattnet från sjön Bolmen, fördelas i kranar, duschar och toaletter i alla Lunds bostäder, samlas upp i ett enda flöde, renas i Källby, flyter ut i dammarna och töms slutligen i Höje å som utmynnar i Lommabukten. Samtidigt utvinns energi till de gröna bussarna
   Åvattnet, som är förorenat av jordbrukets kväve och fosfor och dagvattnets rester av bildäck och skräp från stans gator, får ett ständigt tillflöde av renat vatten året runt. Mer och mer vatten, ju mer Lunds befolkning växer
   Många jättestäder tvingas ha ett slutet system där det renade vattnet pumpas tillbaka och återanvänds. En nödvändighet på grund av vattenbristen i t ex Kapstaden. Dit har vi inte hunnit.
   Besöket på Källby var ett viktigt och uppskattat inslag i lördagens Kulturnatt. Visningen var som alltid intressant och tankeväckande. Dammarna med mekanisk, kemisk och biologisk rening utgör ett koncentrat av lundabornas vanor och ovanor. Allt finns där, från blöjor och kondomer till förpackningar, gifter, skönhetsmedel och skit.
   Den intresserade publiken vid visningen klockan 13 tog ödmjukt emot personalens klander och lovade bättring. Frågor ställdes. Är det rimligt att bygga ett jättereningsverk i Sjölunda? Att bygga en kloaktunnel dit? Borde inte reningen ske vid utsläppen? Varför går bara tio procent av dagvattnet till reningsverket? Går 90 procent av dagvattnet orenat ut i Höje å? Vad händer med dammarna om Källby avloppsreningsverk läggs ner? Är inte ett reningsverk ett perfekt inslag i ett naturreservat?
   Svar på några av frågorna får de kanske av VA Syd vid torsdagens samråd i Arenan.

 

Minnestalet över Dag Hammarskjöld av Gunnar Stensson

 

Det är 60 år sedan det svenska Pan Am-plan som  FN:s generalsekreterare Dag Hammarskiöld färdades i störtade vid staden Ndola i nuvarande Zaire den 17 september 1961. Han var på väg för att möta dåvarande Katangas ledare Moise Tshombe.
   Hammarskiöld var kontroversiell och de omedelbara misstankarna att han blivit utsatt för ett attentat styrks i Ravi Somaiyas nyutkomna bok ”Den gyllene tråden – Kalla kriget och Dag Hammarskiölds gåtfulla död.”
   Under sina ansträngningar att lösa Kongokrisen hade Hammarskiöld tagit initiativ till FN:s fredsbevarande styrkor. Även svensk trupp sändes till Kongo och blev inblandad i strider. Jag var starkt engagerad och hade anmält mig till FN-truppen ett par år tidigare, men inte blivit antagen. Idag, 60 år senare, är Kongo fortfarande ett av jordens mest exploaterade och underutvecklade länder.
   När nyheten om Hammarskiölds bortgång blev känd hade jag just tillträtt en lärartjänst på Axevalla folkhögskola. Karin skulle börja på skolans teaterlinje, som senare utvecklades till Skara skolscen. Vår son Martin var tre veckor gammal. Vi hade flyttat in i en tvårumslägenhet i ena änden av en barack med 20 kvinnliga elever som vi skulle hålla ett öga på.
   Skolans rektor, Torsten Schmidt, far till ett par pojkar som senare blev kända folkpartipolitiker, gav mig uppdraget att hålla ett minnestal över Dag Hammarskiöld.
   Alltså stod jag framför skolans huvudbyggnad en dag i början av oktober 1961 och talade inför cirka 150 elever och lärare som samlats runt en flagga på halv stång. Ett par lönnar lyste röda och solen sken. Jag minns inte alls vad jag sa.

Hur Jonas Sjöstedt omvandlade V till ett demokratiskt vänsterparti av Gunnar Stensson

Jonas Sjöstedt röstade 1990 för att bokstaven k skulle bort från partibeteckningen Vpk. Äntligen skulle partiets traditionella anknytning till det totalitära sovjetsystemet vara förbi. Det föreföll också bli så under Gudrun Schymans tid. 1998 nådde partiet sitt hittills högsta röstetal, 12%. Men icke.

   De många som anslutit sig till partiet redan på 1970-talet hade gjort samma misstag. De trodde att CH Hermansson hade brutit bindningen till Sovjetunionen då han fördömde inmarschen i Prag 1968. Att det var ett misstag visade sig på partikongressen 1977 som bevistades av en stor sovjetdelegation. Kampen fortsatte. 1980-talet präglades av strider om partiets inriktning.
   Trots allt var Jonas Sjöström övertygad om att tiden för skiftet till demokratisk socialism nu var inne. Men mycket återstod att göra, mer än han visste. Memoarboken  Allt kommer att bli bra av Jessica Nord och Jonas Sjöstedt beskriver skiftet som en personstrid mellan förnyaren Jonas Sjöstedt och traditionalisten Lars Ohly. ”Konflikten mellan Jonas Sjöstedt och Lars Ohly var djup”.
   Jonas blev rikskänd under Nej-kampanjen inför folkomröstningen om EU 1994. Nej-alternativet förlorade, men Jonas blev invald till EU-parlamentet. Under sitt arbete där fick han distans till partiets verksamhet i Sverige,

När Gudrun Schyman avgick efter deklarationsskandalen 2003 borde vice partiledaren Johan Lönnroth ha efterträtt henne, men han avstod av familjeskäl. Han var en av de ledande inom partiets förnyelserörelse Vägval Vänster. Efter hans avsägelse var Jonas Sjöstedt den starkaste ordförandekandidaten, men Jonas utmanövrerades av Lars Ohly.
   Samtidigt ledde Jonas nejsidan i folkomröstningen om EMU-medlemskap. Ja-sidans ledare var Anna Lindh. Att Sverige sa nej till EMU valnatten den 14 september var en triumf för Jonas och en överraskning för många. Göran Persson var en av de som gratulerade honom.
   Anna Lindh hade blivit mördad ett par dagar tidigare. Meddelandet om hennes död nådde mig under en utbildningskonferens med våra samverkanskommuner på måndagsförmiddagen. Sten-Bertil Olsson beordrade kommunens skolor att flagga på halv stång.

Jonas avslutade EU-uppdraget och flyttade till New York med sin nya familj 2006. Han stannade där fyra år men fortsatte att följa vad som hände i Sverige och riktade förödande kritik mot Vänsterpartiets politik i tidningen Flamman, vars dåvarande chefredaktör var Aron Etzler. ”Valet 2006 var en katastrof. Lars Ohly kallade sig kommunist och de skarpa motsättningarna i partiet ökade.”
   Inför valet 2006 hade en stor grupp medlemmar Vänsterpartiet i Lund lämnat partiet och bildat Demokratisk Vänster. En av de lokala episoder som motiverade beslutet var den dåvarande styrelsens vägran att bidra till en konferens om situationen i Togo som Internationella utskottet arrangerade tillsammans med ABF och S.
   Men mest avgörande var styrelsens beslut att göra sig av med Veckobladet, där debatten om Vänsterpartiets framtid fördes. Veckobladet räddades och blev partipolitiskt obundet tack vare Göran Persson. Debatten kunde fortsätta och utvidgas.

Inför valåret 2010 flyttade Jonas Sjöstedt tillbaka till Sverige och kandiderade till riksdagen. Han blev invald och placerades i riksdagens EU-nämnd. Kampen om partiets inriktning och partiledarposten fortsatte.
   I januari 2011 klev Jonas fram med budskapet: ”Om Lasse avgår är jag villig att kandidera.” Ohly svarade genast att han ville fortsätta.
   Avgörandet i partiledarfrågan kom i Almedalen 2011. DN hade ringt till vänsterpartiets partidistrikt och frågat  om de hade förtroende för Lars Ohly. En majoritet svarade nej. De ville att Ohly skulle avgå. DN publicerade resultatet på Vänsterpartiets dag i Almedalen. En månad senare meddelade Ohly att han skulle sluta. På kongressen 2012 valdes Jonas Sjöstedt till partiledare.

Det var ett stort skifte och alla visste det. Partigrupperingar och enskilda som hade lämnat Vänsterpartiet vände tillbaka. Demokratisk vänster i Lund beslöt att avstå från att ställa upp i valet 2014 och i stället stödja Vänsterpartiet. Partiets nya inriktning bygger på den socialistiska grundprincipen ”av var och en efter förmåga, till var och en efter behov”. De dagsaktuella kraven är en stark klimatpolitik och stopp för vinster i välfärden.

I år överförde Jonas ordförandeskapet till Nooshi Dadgostar. Den långa kampen hade slitit på honom, också rent fysiskt.. Den kostade på mer än de flesta insett.
   Inför nästa års val startar Nooshi Dadgostar som Vänsterpartiets ordförande med en turné genom hela Sverige, från Norrbotten till Skåne. Hon har vid något tillfälle hänvisat till Tage Erlander som en av sina inspiratörer. Måtte hennes kraft räcka till!
   Jonas Sjöström skriver från sin nya hemort Hanoi att han är övertygad om att allt kommer att bli bra.