2014-10-30

Pusselbitar

Utmaningen är inte att valfriheten är för liten och de privata alternativen för få – utan att likvärdigheten i skolan har minskat, att starka vinstintressen dränerar välfärden på resurser och att tilltron på det gemensamma är på väg att undergrävas.
   Håkan Juholt i en artikel om Daniel Suhonens bok, politikens kris – och visionerna som gjorde honom till partiledare.
Aftonbladet 29/10

En mink? En ryss? En rymdraket?
En ubåt eller sill?
Fördold är havets hemlighet.
Så länge ingen säkert vet
så ser du vad du vill.
Holmberg, DN 28/10

”Hur har det blivit så? Att ickevåld blivit stötande. Svaret är troligen rätt enkelt: för att våld är lönsamt.”
Stina Oscarsson i DN 29/10 efter att ledarskribenten i Svenska Dagbladet (23/10) fördömt Schymans plädering för nedrustning, diplomati och samtal i konflikten med Ryssland med orden ”Det var länge sedan jag läste något så stötande.”

Ambassaden vägrar ta emot födelsedagshälsningar till Dawit

Igår fyllde fängslade journalisten Dawit Isaak 50 år, och tack vare er fick vi in nästan 1200 vykort till honom. Tyvärr vägrade Eritreas ambassad att ta emot dem, men vi vet att de känner till det stora engagemanget för honom. Vi ger aldrig upp kampen för Dawit och försöker se till att vykorten når fram på något annat sätt.
Läs mer »
 

Israel bygger i Palestinas östra Jerusalem av Gunnar Stensson

”Olagligt! Omdömeslöst!”
”Man måste allvarligt ifrågasätta om Israel vill ha en förhandlingslösning”
USA och EU är eniga i sina fördömanden av Israels beslut att inleda en ny judisk bosättning i Palestinas huvudstad östra Jerusalem.
   Israels försvarsminister Moshe Yáalon vägras tillträde i Vita Huset. USA stoppar leverans av hell fire missiler till Israel.
   Brittiska parlamentet röstar med stor majoritet för ett erkännande.
   Sverige erkänner Palestina inom kort. Aldrig har det känts mer nödvändigt än nu.
   Alliansens talesman Jan Björklund säger efter utrikesnämndens möte: ”Det är förhastat, obalanserat och dessutom är det klantigt hanterat.”
   Uttalandet faller tillbaka på honom själv – och Alliansen.

Bojkotten fungerade – Sodastream flyttar fabrik

Läskmaskinen fick en hel generation att ångra varje egenpyst läsk när det framkom att en av företagets fabriker – den största – ligger på ockuperad mark på Västbanken, i en israelisk bosättning. Det har varit känt länge. Sodastream har hela tiden försvarat fabrikens placering med att den är ett ”fredens föredöme”, eftersom att israeler och palestinier arbetar tillsammans.
   Men nu ska den ändå flyttas, rapporterar nyhetsbyrån AP. Från bosättningen till södra Israel. Och fabrikens palestinska anställda ska dessutom få behålla sina jobb.
Läs mer i ETC»

Ljusglimtar i höstmörkret av Lucifer

Min och många andras entusiasm för den nya regeringen har väl varit måttlig. Den ska förstås bedömas på hur den klarar de tunga frågorna: arbetslösheten, skolan, sjukförsäkringen m.m. . Men det finns några ljusglimtar som har fyllt mig med glädje och positiva känslor.

Äntligen!
Sveriges erkännande av Palestina är just en sådan ljusglimt. Äntligen en handling, något som faktiskt visar vilja och självständighet, ett återtagande av en hållning som under Palmeåren gjorde Sverige känt och uppskattat i världen. Visst, det borde ha skett för många år sen, men det kommer faktiskt bra nu.
   Mycket riktigt får det hård kritik av de borgerliga partierna: det är för tidigt, det är inte förankrat nog. Ja så har högern sagt i alla år antingen det har gällt rösträtten, sjukförsäkringen eller Vietnam. Eller också som Centerpartiets talesperson: ja, vi håller ju med om att Sverige borde erkänna Palestina, men inte så här, det är för tidigt och oförankrat och ”taffligt skött”. Och man fäster sig naturligtvis vid vad Israels utrikesminister säger om att Sverige visst tror att Israel/Palestina-konflikten kan lösas ungefär som man kan montera en IKEA-möbel. Hur ska man kunna ta sådana statsmän på allvar? Israel skulle kanske byta utrikesminister?
    Erkännandet borde underlätta förhandlingarna om en tvåstatslösning. Men det är naturligtvis en enstatslösning som är framtiden, låt vara ännu avlägsen. Det är orimligt att hacka sönder detta lilla landstycke, särskilt nu när där bor en halv miljon ockupanter som inte lär lämna frivilligt. För det fordras dock att Israels apartheidpolitik upphör, att judar och palestinier blir likvärdiga och att staten inte grundas på religion. Jag är optimist och tror att det kommer att ordna sig på sikt.

Fri entré
Den andra ljuspunkten? Jo, att den fria entrén på statens muséer återinförs. Svenska folket har med sin skatt betalat nästan alla kostnader och då är det orimligt att entréavgiften ska avskräcka de något mindre bemedlade. Borgarna återinförde avgifterna och det är en glädje att de försvinner.
   Jag hoppas bara att vi också kan få bort entrén till Kulturen i Lund. Kulturen har alldeles för få besökare, det är dyrt att gå dit. En kultu-rrevolution i all stillhet, om vi kan ändra på det.
   Jag har annars inget nytt att tillföra om staden Lunds kommunalpolitiska oreda. Men det är tydligt att S och Mp, det något omaka syskonparet, håller på att återfå sans och förnuft. Ingen utförsäljning till borgarna längre och tydligen en ny vilja att tala med V och Fi och FNL. De gör de numera, det halvt hysteriska förnekandet är borta. Det ska väl ordna sig i fyra år framöver. Ett och annat bakslag kan det väl bli, men sånt är ju livet, också det politiska.

Cuba för Afrika och mänskligheten
Det bästa spar jag till sist: Cubas solidaritet med Afrika och landets allmänna bidrag till mänskligheten. Denna lilla fattiga och ekonomiskt ganska misskötta nation skickar 460 läkare och sjuksköterskor och har redan 185 på plats. Det är långt mer än någon annan nation och det var t.o.m. så att USA:s utrikesminister Kerry gjorde ett diskret erkännande av insatsen. Cuba skickade medicinsk personal till Haiti och erbjöd sig också skicka folk till New Orleans efter Katrina (det avböjdes). Cuba utbildar gratis läkare och sköterskor från hela världen och är generös med att ställa upp och har själv en sjukvård som är mycket bättre än USA:s. Och det var Cuba som med sin militära insats i Angola stoppade Sydafrika och därmed också bidrog till apartheidregimens fall . Om någon ännu minns det så hetsade västländerna mot Cubas insatser och kallade dem hantlangare åt Sovjet. Men världen över såg man vad som hände och det är sådant som gör att vi är många som (med inte sällan alltför överslätande attityd)) sett på Cubas demokratiska brister.
   Sanningen är att Cuba har ett klappande hjärta för Afrika bl.a. därför att det är därifrån uppåt halva befolkningen har sina rötter. Det är också de afrikanska inslagen i cubansk som står för mycket av vitaliteten i cubansk kultur och musik. Nu gör Cuba vad det kan för att stoppa Ebola och vi förväntar oss snarast erkännsamma ledare och kommentarer på Sydsvenskans ledarsidor. T.ex. skulle några ord av tacksamhet från Per T. Ohlsson sitta fint.

Riksdagen och monarkin av Bengt Hall

Något som inte berördes i  årets valrörelse var frågan om sveriges statsskick. Tre av riksdagspartierna (S, V och Mp) vill enligt sina partiprogram avskaffa monarkin. En relativt stor andel av de liberala riksdagsledamöterna  är också för republik.  Varför de inte driver republikkravet  beror enligt politikerna  oftast på att tiden inte är mogen: ”En majoritet av svenska folket vill ha kvar kungen”.  Att statens högsta ämbete ska gå i arv inom en och samma familj undviker  politikerna konsekvent att diskutera och ta upp. De vill inte ens driva frågan och därmed påverka opinionen.
   Aftonbladet har frågat de nyvalda ledamöterna i riksdagen om kungahuset ska vara kvar. 311 av 349 ledamöter svarade. 39 procent svarade nej. Så här många (i procent) riksdagsledamöter  från resp parti  svarar nej på frågan om monarkin ska vara kvar som statsskick i Sverige.
   Vänsterpartiet                     100 procent
   Miljöpartiet                           88 procent
   Folkpartiet                           71 procent
   Socialdemokraterna              67 procent
   Centerpartiet                        43 procent
   Moderaterna                        19 procent
   Sverigedemokraterna              0 procent
   Kristdemokraterna                  0 procent
Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna är alltså de partier där samtliga riksdagsledamöter vill behålla kungamakten.
   Det verkar, enligt Aftonbladets enkät,  som om yngre ledamöter i högre utsträckning än äldre vill avskaffa kungahuset.  ”Det borde vara val som styr vem som blir statschef, inte samlag”, säger till exempel vänsterpartisten Nooshi Dadgostar 29 år. Är  detta  en trend och en hoppingivande utveckling? Vilhelm Moberg sa i sin berömda bok ”Därför är jag republikan” (1955) att han, i sin besvikelse över att kungadömet ännu fanns kvar,  trodde att den unga generationen inte skulle acceptera ett så orättfärdigt och fjäskande system som monarkin. Som bekant svek den då unga generationen när de väl vuxit upp.
   Jag blir konfunderad när jag ser att miljöpartiets unge ledare Gustav Fridolin, tillika utbildningsminister, vill behålla kungahuset. En annan, icke ålderstigen skånsk riksdagsledamot, som stödjer monarkin är Kent Härstedt (s) från Helsingborg. Även lundabon och justitieministern Morgan Johansson (s) tillhör kungavännerna. Har de inte läst partiprogrammet? Jag skulle gärna vilja höra deras motiv för sitt ställningstagande.
Bengt Hall
Medlem i Republikanska Föreningen

Nu ska Lund förnyas av Gunnar Stensson

Hur kommer man till Kristallen? frågade min vän Olle i måndags kväll.
   Vi visste ju att byggnaden låg nånstans vid en liten park mellan bangården och Skomakargatan med sina tre- och fyravåningars tegelhus från 50-talet. Vi kunde se den sticka upp därborta från våra fönster i Klostergården.
   Jag bestämde mig för att ta reda på hur man kunde gå. Utgångspunkt blev Västra station. Den utgör baksidan av centralstationen, en stillsam avkrok jämfört med stationsbyggnaden vid Bangatan. Just nu byggs den om, trots att den är nybyggd. Man tar sig ut via en provisorisk bro över en regnvattenfylld utgrävning.
   En cykel- och gångväg mot Kristallen skymtar mellan träden. I slutet av 1980-talet gick jag ofta här till eller från Wallins tryckeri strax hitom Kung Oskars väg för att hämta kvartalets upplaga av Eritreanytt i en gammal barnvagn. Då var grönskan längs bangården ogenomtränglig. En sovvagn fungerade som vandrarhem. Intill järnvägen stod några träkåkar som hyste flyktingar.
 

 
Nu är sikten fri mot bangården och de utsmyckade tegelfasaderna i sekelskiftespalatsen längs Spolegatan och runt Clemenstorget. Morgonen var klar och solen gick just upp bakom Allhelgonakyrkans spetsiga torn. Kvarteren påminner om bebyggelse i Stockholm, Berlin och Sankt Petersburg. Ödesmättade och tunga. Överdådiga. Med Clemenstorgets välordnade rader av plataner som en promenadplats för borgerligheten.
   Sin nuvarande form fick torget ungefär samtidigt som byggnaderna. Tidigare var det en lerig marknadsplats där bönderna köpte och sålde boskap. Medan jag tittade passerade två pågatåg, ett öresundståg och ett godståg: Hector rail.
   Kristallen och den nybyggda Skyttelbron ligger oväntat nära, alldeles intill det gamla 70-tals-daghemmets låga hus i den lilla parken. Bortom dem syns sockerbitskvarterens fyrkanter. 
   En stor hall är Kristallens entré. Där fanns många besökare, kanske ett par delegationer som väntade på att ett möte skulle börja.
   Blickarna drogs till en utställning om hur stationsområdet med Kristallen, Clemenstorget och Bangatan skulle kunna utformas. Jag försjönk i den. Bangatan skulle befrias från trafik mellan Knut den stores torg och Clemenstorget. Utmärkt!
 

 
Det innebär att utrymmet för människor vidgas. Clemenstorget blir större och luftigare. Där finns tävlingsförslag från tre arkitektfirmor. 2015 beslutas den slutliga utformningen. I förutsättningarna för samtliga förslag ingår att spårvägen sneddar över torget upp mot Allhelgonavägen och Brunnshög.

En snygg förnyelse av Lund! Som kommer FörNyaLund-partiet att framstå som en reaktionär rörelse, uteslutande inriktad på att bevara nuvarande röra. Tur att den anslöt sig till Alliansen. Allianspartierna är nu eniga om det torftiga målet att fördröja processen två år. Och förhindra en skattehöjning.
   Efter studiet av planerna gick jag ut i verkligheten. Den nya Skyttelbron mynnar vid Diamantens entré och har uppgångar från alla perronger. Jag såg för mig hur resenärer från norr och söder strömmade uppför trapporna på väg mot spårvagnen på Clemenstorget, destination Max 4 eller ESS. Eller mot Kristallen.
   Nedanför Skyttelbron finns en stor parkeringsplats för sådana som inte reser kollektivt. Regionbussarna har hållplats mellan Tullkammaren och Skånetrafiken. Förnyelsen har redan kommit igång utan att jag märkt det.
   I det gamla stationshuset finns en utmärkt pressbyrå med svenska och utländska tidningar. Efter att ha bläddrat igenom några tidskrifter köpte jag Foreign Affairs för ett pris som ungefär motsvarade en biobiljett.
   Trappstegen ner till Rydes undergång är rundslipade i kanterna av alla fötter som beträtt dem. Där nere spelade en nyanländ violinist en polka från Dalarna. Så var jag tillbaka vid utgångspunkten.
   Jag rekommenderar bekanta och vänner att gå samma lilla promenad, ensamma eller i grupp, och fundera på hur Lund kan förnyas.

Rödgrönrosa minoritetsstyre av Ulf N

Efter långdragna förhandlingar kunde så småningom S, MP, V och Fi bilda ett minoritetsstyre i kommunen. De borgerliga gjorde som bekant upp med FNL. En konsekvens av den uppgörelsen är att Sverigeetnokraterna får vågmästarroll i kommunfullmäktige och i kommunstyrelsen. De fyra rödgrönrosa partierna får dock majoritet i kommunens andra nämnder och styrelser. Nedan återges de rödgrönrosas samverkansdokument i en förkortad version som lämnades ut vid partiernas presskonferens i onsdags.
Ulf N
 

 
Samarbete för ett bättre, mer hållbart och jämlikt Lund
Prioriterade frågor för ett nytt politiskt styre i Lunds kommun:
Vi fyra partier har en stor åsiktsgemenskap om att det goda samhället kräver en stark gemensam välfärd, om att framtiden kräver ansvar för kommande generationer genom en ekologisk omställning, om alla människors lika värde och om behovet av ökad jämställdhet mellan män och kvinnor. Vi har därför beslutat oss för att ingå i ett politiskt sammarbete för att under de kommande fyra åren göra till en bättre kommun att leva, bo och arbeta i.
   
Vårt samarbete grundar sig på ömsesidig respekt och att varje enskilt parti ska ha ett utrymme att agera och profilera sig politiskt. Vi fördelar gemensamt politiska poster och ansvar samt agerar tillsammans utifrån ett antal politiska ställningstaganden.

Skola och utbildning
Lunds skolor behöver en nystart. Elever och lärare behöver arbetsro och nya resurser måste tillskjutas så att kunskapsresultaten kan vändas. Vi vill genomföra en stor satsning på ökad lärartäthet samt mindre klasser och barngrupper. Arbetsmiljön i skolan måste förbättras, framförallt behöver lärarnas administrativa börda minska. Lunds skolor ska också vara ett nationellt föredöme genom satsningar på ett normkritiskt och antirasistiskt arbetssätt. Vi kommer att genomföra stora insatser för förbättrad elevhälsa.

Miljö och klimat
Under de gångna åtta åren har Lunds kommun tappat mycket fart i klimat- och miljöarbetet. Det är en mycket allvarlig utveckling som vi måste vända. Framförallt handlar det om att låta kommunens klimat- och miljömål ges en mycket mer strategisk betydelse och att hitta verkningsfulla åtgärder för att nå dessa mål. Vi vill genomföra stora satsningar på miljö och klimatanpassat byggande, hållbar energiproduktion och det miljöstrategiska arbetet.

Äldreomsorg
Lunds äldre har drabbats hårt av nedskärningar som har resulterat i försämrad kvalitet och minskad personaltäthet. Vi vill genomföra en forskningsanknuten äldreomsorg som kombinerar ökad personal och satsningar på mer aktiviteter. Öppethållande på våra träffpunkter ska öka med en särskild satsning på speciella hemvårdsteam som ökar tryggheten för den enskilde brukaren. Vi vill även verka för att återföra de privatiserade verksamheterna i kommunal drift eller andra icke-vinstdrivna former.

Infrastruktur och kollektivtrafik
Det enskilt viktigaste för att nå klimat- och miljömålen är satsningar på förbättrad kollektivtrafik och att minska det onödiga bilanvändandet. Vi vill genomföra satsningar som innebär att Lunds kollektivtrafik ska ligga i nationell framkant. Stora investeringar ska genomföras de kommande åren på cykel- respektive gångtrafiken samt att binda samman orter och stadsdelar i Lund genom satsningar på nya och befintliga stråk. Vi vill även se över kommunens avtal för färdtjänsten i syfte att förbättra kvaliteten för de färdtjänstberättigade.

Bostadsbyggande och samhällsplanering
Lund har en omfattande bostadsbrist samtidigt som vår kommun årligen växer med och 1 500 nya invånare. De kommande åren har vi därför en målsättning att bygga upp mot 1 200 nya bostäder per år där minst 40 procent ska vara i form av hyresrätter. Vi vill samtidigt inte att utvecklingen ska ske på bekostnad av parker, grönområden eller god åkermark. Det kräver en mycket försiktig och ansvarsfull planering där stora delar av ökningen sker genom förtätning på redan hårdgjorda ytor.

Centrumutveckling
Vi vill tillsammans med andra vända stadskärnans negativa utveckling genom att satsa på ökad grönska, utsmyckning, promenadstråk och inte minst en ny cykelväg genom centrum. Vi vill också lyfta in kulturen i utvecklingsarbetet för att bryta den ensidiga fokuseringen på trafikfrågorna.

Sociala insatser
De människor i Lund som behöver vår hjälp allra mest är också den grupp som hårdast har drabbats av de senaste åtta årens ekonomiska kris. Särskilda insatser mot den ökade hemlösheten genom införandet av Bostad Först kommer att prioriteras. Vi vill också se särskilda insatser mot våld i nära relationer där en säkrad långsiktig finansiering av kvinnojour och skyddade boenden är centrala. Lunds kommun ska öka sitt flyktingmottagande samt bidra till inrättandet av ett härbärge för de många EU-migranterna i kommunen.

Personal
De anställda i Lunds kommuns ska vara kommunens viktigaste ambassadörer. Rätt till heltid, med deltid som en möjlighet, och en bra arbetsmiljö ska vara en standard för våra anställda. För att utjämna löneskillnaderna beroende på kön vill vi göra en satsning på särskilda jämställdhetspotter. Fortbildning och kompetensutveckling inom antidiskriminering och normkritik ska ha en självklar plats i kommunens personalstrategi. Vi kommer att HBTQ-certifiera väsentliga delar av kommunens verksamhet, såsom äldreomsorg och fritidsverksamhet för barn och unga.

Jobb och näringsliv
Vi vill stärka förutsättningarna för att få nya företag att etablera sig och växa i vår kommun. Vi vill särskilt prioritera företag med en grön profil och den biobaserade industrin. En förutsättning för allt vårt arbete är att vi stärker samverkan med såväl Lunds universitet och näringslivet som de omgivande kommunerna och den stora och breda ideella sektorn.

Kultur, idrott och fritid
Lunds kultur, idrotts och fritidsverksamhet gör ett otroligt arbete trots knappa ekonomiska förutsättningar. Men hela verksamheten behöver för att kunna utvecklas ytterligare ges en förbättrad ekonomi. Det handlar framförallt om att skapa nya lokaler för såväl kultur som idrott. En kulturhussatsning kommer därför att genomföras tillsammans med en satsning på sänkta taxor och fler platser inom den kommunala kulturskolan. Även inom föreningssektorn måste tillgången på lokaler garanteras och föreningsbidragen, som har legat still under en lång följd av år, utökas. Vi vill också genomföra en särskild satsning på gymnastik, motorik och kampsport där lokalbehoven under flera år har varit akuta.

Demokratiutveckling
Lundaborna är mycket engagerade och intresserade av det som händer i deras kommun, men deras förutsättningar att ta del av information och möta politiker och tjänstemän behöver öka. Vi har som målsättning att kommunala, icke sekretessbelagda, handlingar och beslutsunderlag ska finnas tillgängliga på kommunens hemsida. Vi vill också skapa fler och nya mötesformer där politiker och lundabor kan träffas och utbyta idéer med varandra. Vi vill särskilt utveckla de kommunala rådens uppdrag och funktion i de kommunala beslutsprocesserna.

Ubåten var inte dansk av Sven-Hugo Mattsson

Det rådde högt vattenstånd i Sydvästskåne och i Lommabukten, på grund av det myckna regnandet.
   Då passade kanske en eventuellt trolig undervattensfarkost på att smita in i Höjeå. Den första indikationen kom redan vid inloppet i Lomma. Vittnen såg en farkost med vita skrov och rött torn i dimman som rådde, snabbt ta sig upp i Lomma hamn. Lomma är ju litet och ryktet gick snabbt. När Urban Båth fick höra detta log han i mjugg och sa att det säkert var hans fru, U-B Båth som var ute med sin kanot, den är vit och min fru har en röd poncho. Vi kallar henne ubåten för övrigt. Men det var redan här som misstanken om att det var en dansk ubåt föddes.
   Nästa indikation kom i Staffanstorp nere vid Trollebergsfjärden Värpinge. Man hade sett vita farkoster i snabb takt som rev upp massor av skum. Sydnytt var snabbt på plats och kunde rapportera, 14 journalister och 3 kamerateam, det vill säga alla resurser som Sydnytt har, var på plats. Greve Yngve Wachtmeister på Trollebergs gård kommenterade: ja, ja vi har svanar nere vid Trollefjärden och det var säkert en alfahane som jagade en annan hane.

Hemvärnet i Lund
Men nu var ryktespridningen i full gång, två indikationer måste innebära att här finns ubåtar var den allmänna meningen. Den närmade sig ju dessutom Lund, så hemvärnet rustade upp och förberedde sina zodiaker i letandet. Även Postens drickvärn, som vi skämtsamt kallar driftvärnet, förberedde sig, här var dock medelåldern 84 år, men leta skulle de.
   Nästa indikation var vid vägövergången vid Malmövägen. Det var för övrigt Mats Helmfrid som hade sett en farkost här, under bron. Alla zodiaker dit och driftvärnet i roddbåtar. När de kom fram stod Helmfrid med en miniräknare och mumlade. 13 +7+3+2+4 blir väl inte 33, det blir bara 29 och det är ju inte majoritet. Då lurade de mig, Sverker och Anne. Men de satt ju med sina miniräknare och visade mig. Dom måste ha varit manipulerade, miniräknarna. Han hade rätt den där Wiehe, vem i hela världen kan man lita på? Hemvärnet ropade på Helmfrid som var ordentligt borta: var är ubåten Matte? Va, ubåten, ja den försvann uppströms. Det sista man hörde när hemvärnet och dric.. förlåt driftvärnet gav sig iväg var Helmfrids muttrande 13+7+3+2+4, det blir ju ingen majoritet.

Häckeberga
Nu gick greve Karl Orvar Rutger Villhelm Erik Nils Knoll von Tott, för övrigt kallad ”Korven”, på Häckeberga slott ut och meddelade att undervattenfarkosten säkert var på väg upp till Häckebergasjön. Det måste vara intressant för danska försvaret att undersöka sjön och slottet, en intressant försvarsanläggning, om de skulle anfalla Sverige i en framtid, det är ju bara 400 år sedan vi krigade senast. Övervattenfarkosterna dit genom kobbar och skär, fjärdar och översvämmade vattensamlingar. Den ligger nog i vassen och lurar menade ”Korven”.
   Häckebergsjön är ju reglerad så man tömde ut allt vatten. Äh, inte fasen är här någon undervattensfarkost ropade Marina Lindeman, överbefälhavare för Hemvärnet, de har smitit. Det är för djäkligt sa hon, med ett visst eftertryck, att de kan kränka oss så.
   Nerströms Höjeå, med god fart eftersom ytterligare vatten hade tillförts genom tömningen av sjön syntes ytterligare indikationer. Bröderna Lagerståhl i Jinnarp menade att de sett en ungersk farkost. Vad får er att tro detta? Den hade en ungersk flagga på skrovet, sa de. Spaningsledningen förhöll sig skeptisk, Ungern har väl inga ubåtar? Hur ser Ungerns flagga ut då? Ja, den är väl röd och vit menade bröderna. Nä, visst nej, det är ju Österrike som har rött och vitt i sin flagga. Det här satte återigen igång spekulationerna om att båten är dansk. En tyckte att det var en fransk ubåt, Elsa Svensson i Esarp. Och hur såg flaggan ut då? Ja, en trikolor, ju, sa Elsa. I vilken ordning, uppifrån och ner frågades. Blå, vit och röd så klart sa Elsa. Det är ju ryska flaggan noterade spaningsledningen. Ja, just det, var det inte det vi misstänkt hela tiden! I Stockholm som samma vecka hade besök av eventuellt troliga undervattensfarkoster dementerades dock detta. Ryssland har 7 ubåtar i Östersjön och vi hade 7 indikationer i våra fjärdar, det innebar att hela ryska ubåtsflottan var här. (Sic).

Madsen Min femmänning i Köpenhamn Jan- Alexander Nanardo-Madsen ringde mig, han bor nära Nyhamn. Nu skall du få höra, sa han. Vadå, shot man shot, sa jag. Det var ingen dansk ubåt i Höjeå eller Häckebergasjön.  Hur vet du det, hur vet du det?, sa jag. Danmark har bara en ubåt och den låg här i Nyhamn hela veckan, sa han.
   Spekulationerna går vidare, kanske fanns det helt enkelt aldrig någon trolig, eventuell undervattensfarkost i Höjeå.
   Men allting slutade i dur, både Hemvärnet och Driftvärnet blev medaljerade med Sten Bromanmedaljen av 18:e graden. De blev också hyllade av den nya kommunstyrelseordföranden Anders Almgren, på Stortorget där flera tusen lundabor gått man och kvinna ur huse.

”Skolor konkurrerar med betyg snarare än kunskap”
av Gunnar Stensson

2011 började de nya betygen med skärpta betygskrav tillämpas. Med dem skulle elevernas kunskaper öka och betygsinflationen minska.
   I stället visar det sig att snittbetygen för årskurs 9 våren 2014 fortsätter att stiga, samtidigt som Pisa-resultaten i Matematik, Naturvetenskap och Läsförståelse stupar brant nedåt.
   Varför?
   Förklaringen är att betyg nu inte i första hand innebär kunskapsvärdering utan marknadsföring, konkurrensfördel, valuta, lätt förtjänta pengar för skolentreprenörerna.
   Skolbolagen slåss om skolpengar – med betyg. Skolbolagens ägare hotar rektorerna – höj betygen, rektorerna trugar och hotar lärarna – höj betygen!  Samtidigt kräver föräldrar och elever: höj betygen annars sticker Mats – och skolpengen – till en annan skola.

Skolsystemet korrumperar.
1992 bestämde regeringen Bildt att alla kommuner måste betala friskoleföretagen en skolpeng baserad på kommunens egna kostnader för varje elev som valde deras skola. Pengar att tjäna! 2008 gjorde riskkapitalbolagen sitt intåg på skolmarknaden.
   Friskolekoncernerna åstadkom snabb tillväxt medelst hög belåning. Genom att ha bolagsstyrelsen i ett skatteparadis som Guernsey kunde de minimera skatten som exempelvis den största svenska skolkoncernen Academedia (med 50 000 elever/skolpengar). Koncerner som gick överstyr kunde alltid gå i lönsam konkurs, som John Bauer-koncernen gjorde.
   Ju osäkrare lärarnas ställning är, desto lättare blir de att korrumpera för skolföretagen, för rektorerna, för föräldrarna och för eleverna. Bäst att bita huvudet av skammen – det gäller ju levebrödet. Höga betyg gör alla glada.

Kan man göra något åt betygsinflationen?
Ja, det kan man, svarar Magnus Henrekson, professor och vd i IFN, institutet för näringslivsforskning, och Johan Wennström, doktorand, i en artikel på DN Debatt 19/10.
    ”Friskolereformen 1992 omdefinierade relationen mellan lärare och elev till en rent ekonomisk relation mellan producent och konsument”, konstaterar de inledningsvis.

Ta bort skolornas möjlighet att konkurrera med betyg! Det är det viktigaste.  Idag konkurrerar de med betyg snarare än med kunskap.
   Det kan ske genast genom införandet av centrala prov som rättas externt. Därigenom fastställer man den genomsnittliga betygsnivån. Inom ramen för det snitt som det nationella provet ger sätts sedan betygen.
   Det har prövats tidigare. Före de förödande 1990-talsreformerna friskola och kommunalisering fastställde svensk skola elevernas betyg med hjälp av centrala prov och en femgradig betygsskala enligt normalkurvan.
   Betygen i den enskilda klassen sattes sedan vid klasskollegier. Varken rektor eller lärare kunde godtyckligt påverka dem. Inte heller föräldrar och elever. Ingen betygsinflation kunde förekomma så länge systemet tillämpades korrekt. Det var gyllene år för svensk skola som på den tiden hörde till världens bästa.

Avskaffa betyget IG eller F! Det innebär att en ung person stämplas som värdelös, vilket är förödande för såväl identitet och motivation som jobbchanser. När IG infördes började andelen elever som inte fullföljde skolan skjuta i höjden.
   Betyget 1 i den femgradiga betygsskalan betydde inte underkänt utan innebar helt enkelt att man i något ämne tillhörde den grupp som hamnade lägst i en normalfördelning. Det gör alla i något sammanhang. I ett annat kunde de höra till gruppen med högsta betyg.

För det tredje måste man göra det lättare för personer med dokumenterade ämneskunskaper att arbeta som lärare. Skolverkets genomgång visar att 40 % av lärarna på gymnasiet saknar behörighet för de ämnen de undervisar i.
Slutklämmen i debattartikeln lyder:
”Att staten decentraliserat och konkurrensutsatt skolan utan att värna kunskaperna har varit förödande. Att återuppta kunskapslinjen och sluta stämpla personer som icke godkända utan hänsyn till deras förutsättningar kostar ingenting och de positiva effekterna kommer inte att låta vänta på sig.”





En av författarna, Johan Wennström utgav i augusti boken ”Lärare utan frihet: när vänstern och högern kidnappade lärarprofessionen.”

Medio nada? av Jörgen L

Ja, klassen eller snarare skikten (marxistisk socialek. analys ju simplifierad samt tillrättalagd ideologiskt och för pedagogiska syften kan man lite höftreflektera) som byggde moderna, humana samt kulturellt och vetenskapligt, teknologiskt jämte intellektuellt kvalificerade och efterhand även rättvisesyftande, meritokratiska och konsensussökande, fredssträvande, rättstatsgaranterande samt demokratiska och kontra-kolonialistiska väst - finns knappt mer. Nå, vem mer exakt att hedra sociala och progressiva västsamhället för jämte motkrafterna och vad dessa i sin tur stod, samt står för, överlåtes åt deduktiva kunskapssökeriet, att fastlägga. Och nog en rätt blandad skara, på alla sätt dvs Västs Sanna Hjältar. Utan medioskikt och goda (pre)liberalismen ingen Upplysning och vad sedan följde å detta grandiosa, rätt unika fundament.

Men var dag, netop gnäller Henrik i SDS om sitt dj-a NATO. En nostalgisk omvärldsanalys och tanklös trohetsförklaring till hinter-atlantiske bastarden som dock aldrig tänker på annat än sitt eget samt givit sig självt odisputabla rätten, äga och prägla världen. Förr fanns en rik Amerika-kritisk idéströmning inom konservativa, liberala och allmänkulturella kretsar och såklart även vad gäller olika schatteringar och verkansområden, å utomliberala vänsterkanten. Vad finns kvar av denna intelligenta och i en äldre mening europatillvända analys, värdekontinuiteten och pluralistiska ideologiska geografin? Vem har att förvalta och föra vidare? En tidskrift å humana liberala kanten och med samma intellektuella och tidskritiska odlingens ambitioner som Axess kunde gett oss en historisk inblick som bas att påbörja förekommande dekonstruktionen av det amok-modernistiska, alltmer totalitära globala projektet. Dit kunde, med en "inkluderande" red. även åldrade, praktiskt taget utraderade lika med uppgivna soc-vänstern få sin del, av samlade offentligheten. Få är förresten ett galet uttryck - en offentlighet som inte oavbrutet och eftertänksamt bygges, upphör.

Nå, oumbärliga jämte intressanta, bidragande böcker tryckes alltjämt eller otvivelaktigt och dito typ dissertationer framlägges och centrala eller udda tidskrifter utges samt vad förloras via allt torftigare dagstidningar, speciellt å förr statusmärkta k-delarna uppvägs i glädjande grad av Kunskapskanalen och mkt ambitiösa men till synes föga uppmärksammade och klent rosade Axessprojektet, på dumburken. Där en fd polSvDchef basar! Samt allt vad nu utlandet bidrar med, förstås. Men så har vi Mainstream-klassen, materialistiska och hedonistiska vulgärborgerligheten, Svenssondiktaturen eller vad nu kalla dem som snart har alla väst- och i stigande grad andra länders politiska eliter i sina snören och snörsnaror. Så oändligt glädjande därför med tälten och studenterna på åttafiliga genomfartsleden i centrala HongKong - av flera skäl, dem immuna mot manipulerandet ovanifrån - eller inifrån. Men så alla dessa "bästsäljerismens" trogna avnämare, de medfött okritiska och följsamma eller via arbetslinjen och andra mentala maktknepen kontrollerat eller föga alls, tänkande. Falsk folklighet och antipolitik är vår tids anbefallda rättesnören. Se bara på SVT.

Ja men då föga konstigt att man önskar en rejäl örfil av nåt med veritabel Gudsfruktan i följe, inom väst- och därmed befryndade befolkningar och vad gäller det globala. Just det, ett instant och gärna komplett första önske-offer för en tid och en värld som blott känner, och förtjänar, svarta utopier. Förresten, såg ni Jonas i Agenda samman med Jan fp och lettiske UM där siste faktiskt framstod mest jordnära och balanserad. Lindhe hyllar NATO och Jonas kisar ministermässigt när Ryssland ska fördömas i kapp med militaristiska kallakrigs västnostalgiker. Vad står i vårt internationella politikmanifest, numera!? Plankat av fp med retoriken från Allan Widman? Mp må ha övergivit radikala inrikespolitiska agendan till stora delar men en pålitlig broms vad gäller värsta bomb-lyriken. En vacker dag dyker väl Lindhe upp i rutan samman med Karin Enström och bifaller NATO. Måtte finnas en stram konsekvens för juvenil- och broilerpolitiker på amorfa vänsterkanten - samt för europeiska och andra länder vilka lånar sig åt ett av vart, ritat i Washington med förstäder. Tänk själv och en plural värld åter!

2014-10-23

FN-dagen

Den 24 oktober uppmärksammar vi FN-dagen i Brf Gasverkets samlingssal på Trollebergsvägen 9 i Lund kl 18.00 - ca 20.00.
   Kvällen inleds med fika med FN-bakelser, mingel och informationsbord där du bl.a. kan få veta mer om våra samarbetsorganisationer.
   Kl. 18.30 samtalar professor Jan Hjärpe och pol.mag. Kerstin Johanssson från Palestinagruppen i Lund på temat Palestina - vad händer nu?
Samarrangörer är ABF Mittskåne, Palestinagruppen i Lund, Svalorna Indien Bangladesh, Svenska Freds och Unicef

Lördagsmusik

Helgeandskyrkan
25 okt kl 17
”All People are Equal”
Larsåke Sjöstedt, orgel
Kerstin Svensson, utställning
Peter Bjuhr, tonsättare

Djungel-vandring i södra Lund

Samling vid Källby-badets entré söndagen den 26/10 kl 14.00. Vi brukar ta 20 kronor i frivillig avgift.
   I utkanten av städer uppstår ofta små naturområden  nära industrier och reningsverk. I Afrika kan man se leoparder i sådana områden. I Lund handlar det om rådjur, rävar, illrar, fasaner och harar.
   Mycket har en gång varit odlad mark. När det är säsong kan man plocka smultron, vinbär, körsbär, björnbär, äpplen, päron, plommon, fläder, nypon och svamp.
   I en snabbt växande stad som Lund är sådana områden ofta tillfälliga och kommer snart att bebyggas eller användas för andra ändamål. Vi kommer att berätta vad vi vet om det.
   Vi ska långsamt vandra cirka 4 kilometer genom några sådana områden i delvis oländig terräng med nässlor och rosensnår. En del stigar är nu dessutom översvämmade. Vädret kan bli blåsigt och blött, men vandringen äger rum ändå, även om bara en eller två vandrare infinner sig.
Klostergårdens byalag / Gunnar Stensson

Rättelse av Ulf Nymark

Min text i förra veckans VB om Sveriges erkännande av Palestina drabbades av ett allvarligt skrivfel i den allra sista meningen i texten. Denna mening ska givetvis lyda: Det finns all anledning för alla fredsvänner – oavsett politiska sympatier i övrigt – att stödja Sveriges erkännande av Palestina.

Pusselbit

Andelen av USA:s samlade förmögenhet, som den fattigaste halvan av befolkningen (157 407 237 personer) sitter på, har fallit till 1 procent, från 3 procent 1989.Det är en minskning med två tredjedelar på 25 år.
TT 18/10

Tydliga politiska alternativ av Gunnar Stensson

FörNyaLund anslöt sig till sin flock, Alliansens fyra plånbokspartier C, FP, M och KD, som konsekvent föredrar låg skatt för de välbeställda framför jämlikhet och åtgärder mot sociala orättvisor.
   Men det är Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ som bestämmer dagordningen.
   Sverigedemokraterna bidar sin tid i tystnad.
   Ikväll står det första slaget när fullmäktige samlas.

Lund efter valet

VB har sökt kommentarer inför torsdagens sammanträde från ledande företrädare för v men inte lyckats få någon. Om detta beror på att läget fortfarande är oklart eller något annat är för tillfället okänt. Det mest aktuella som kan hittas på nätet från den rödgönrosa sidan är tisdagens inlägg på Mats Olssons blogg olssonbetalar som ni kan läsa nedan.
   Även Hanna Gunnarssons twitter-inlägg, ”Det Parlamentariska Läget styr vädret. Det har regnat i Lund i tre dagar”, förtjänar att uppmärksammas.
red
 


Lund mot fyra år av obstruktion?
Så gjorde antispårvagnspartiet  (FNL) upp med den borgerliga alliansen i Lund. Tillsammans har de 29 mandat, de rödgröna med Fi har 31. De borgerliga och FNL har alltså promoverat SD, med sina 5 mandat, till vågmästare i Lunds kommun.
   Vad har FNL vunnit på detta? I uppgörelsen talas om en ny kollektivtrafikutredning för Lund. Det hade nog de rödgröna partierna också kunnat bjuda på men uppgörelsen verkar enligt alliansen och FNL betyda att Lund helt ska sluta arbeta med spårvägen i två år. I så fall blir det inte alliansen och FNL, utan SD, som avgör om det ska bli så.
   Det kan betyda att Lund under tiden kommer att säga nej till statlig kollektivtrafiksatsning i Lund, avveckla projektgruppen som arbetar med spårvägprojekteringen och stoppa detaljplanerna mellan ESS och Lunds C. Om FNL är ett utpräglat enfrågeparti har de i så fall kanske vunnit någonting, men detta återstår att se. Om FNL vill förnya Lund har de inte vunnit någonting på uppgörelsen, eftersom deras koalition skulle behöva sätta sig och förhandla med SD för att kunna driva igenom en politisk linje.
   Vad har alliansen vunnit på uppgörelsen? Eftersom samtliga allianspartier liksom de rödgröna stödjer spårväg är detta svårt att omedelbart se. De spelar ett högt spel med tanke på att det efter tio års väntan ser ut som om det nu äntligen kommer ett regeringsbeslut om spårvägspengar till Lund. De borgerliga måste dessutom rimligen ha fått släppa en del uppdrag i nämnder till FNL, vilket minskar de egna partiernas representation.
   Det enda borgerliga återstående syftet är att förhindra att Lund får ett fungerande politiskt styre och att tillsammans med FNL försöka blockera de satsningar på skola, förskola, vård- och omsorg, jämställdhet, kultur & idrott, stadsutveckling och annat som de rödgröna partierna sagt sig vilja genomföra. Det kan de bara göra med stöd av SD, som de uttryckligen säger att de inte vill förhandla med. Men eftersom SD röstat som alliansen i 95 procent av omröstningarna under de gångna åren i Lund kanske de kallt räknar med att tillsammans med dem stoppa nästan alla förslag som läggs.
   Lund står inför stora utmaningar. Det Lund behöver minst av allt nu är fyra år av obstruktion. Det borde vara tid för besinning.

Pressgrannar: Kommentarer till det svenska erkännandet av Palestina av Gunnar Stensson

”Genom att ensidigt erkänna Palestina räknas Sverige in i skaran som stödjer terror, hot och förtryck.
Ska en varaktig och fredlig lösning nås måste Palestina erkänna Israel. Israel måste å sin sida snarast och utan förbehåll avveckla de olagliga bosättningarna på de ockuperade delarna av Västbanken. Fram till dess leder ett erkännande av en palestinsk stat bara till att extremismen stärks och liberala demokratiska krafter undermineras.”
Cecilia Wikström och Fredrick Federley, FP:s Europaparlamentariker SDS 19/10.

”Därför är Folkpartiets inställning till Israel och Palestina hyckleri.
Det är helt betydelselöst även för den mest israelmarinerade folkpartist att säga sig förespråka en palestinsk och en israelisk stat sida vid sida... Det är hyckleri. Det finns nämligen inte en enda politisk bedömare i världen som tror att Israel skulle lämna ifrån sig de områden man kallar Judéen och Samarien, det bibliska kärnlandet, och dessutom halva Jerusalem.
   Man har stretat emot med stor framgång i snart 50 år. Och kommer att kunna fortsätta med den politiken i ytterligare 50 år. Medan man samtidigt skyller alla misslyckade förhandlingar på palestinierna och aggressivt bebygger och befolkar de områden som kunnat bli palestinskt territorium.
    Inte ens USA skulle kunna tvinga Israel till reträtt, det ser 30 miljoner kristna högerrepubliokaner till.”
Jan Guillou, Aftonbladet 19/10.

”Ett erkännande av Palestina har stöd av vår tids folkrätt.”
Palestinierna hade haft en effektiv statsbildning om det inte varit för Israels olagliga ockupation och Israel har ingen fokrättslig rätt som kan kränkas av att det bildas en palestinsk stat.
Ove Bring. Said Mahmoudi. Pål Wrange.
De tre är professorer i internationell rätt respektive folkrätt och författare till boken ”Sverige och folkrätten”.
DN Debatt 20/10.

VB-kommentar: Cecilia Wikströms och Fredrick Federleys skräniga eko av israelisk regeringspropaganda är folkrättsligt irrelevant och förolämpar palestinierna. Sydsvenskan missbrukar sin monopolställning genom att 22/10 publicera ett inlägg av Svante Nordin som kallar artikeln ”välartikulerad”.

Ett förnyat Lund av Lucifer

Det är inte helt lätt att följa förvecklingarna i uppgörelserna kring kommunalpolitiken i Lund, men här är ett försök.

Kommunalpolitikens mekanik
Valresultatet är sådant att det inte gav vänstersidan eller högersidan egen majoritet. Och stämningsläget är sådant att det inte går att få ihop majoriteter på tvärs över blockgränsen – S och Mp försökte, men hejdades till all lycka.
   Då ska nämndposter etc fördelas i proportion till partiernas antal mandat. Det missgynnar mindre partier och då försöker man motverka det genom att bilda tillfälliga valkarteller där det ena partiet hjälper det andra till ordförandeposter m.m. mot att själv få komma in i en nämnd dit man av egen kraft inte kan nå. Det är det FNL, antispårvägspartiet, kommit överens med de borgerliga om vad gäller ett antal nämnder, oklart hur många. Tydligen har de bjudit på poster i kommunstyrelsen, den viktigaste av alla nämnder, mot att få egna ledamöter i diverse nämnder. Dessutom har de som ett led i den uppgörelsen dels fått en paus i spårvägsplaneringen, ett s.k. moratorium med en ny utredning om kollektivtrafiken i Lund, dels gjort en överenskommelse att så vitt möjligt inte höja kommunalskatten, borgarnas favoritfråga. Men mer är det inte, de fyra FNL-medlemmarna i kommunfullmäktige har i övrigt full frihet att rösta som de vill.

Oskickligt
Om denna uppgörelse kan man säga att den är ett resultat av bristande politisk skicklighet hos S+Mp. Det hade kunnat vara de som gjort upp med FNL om nämnderna, men de vägrade att ställa upp på den tvååriga spårvägspausen. Det var en grov missbedömning – två år är ju en bagatell i spårvägsplanerna – och tycks mest handla om prestige i förhållande till regeringen där S+Mp flaggat lite löst för att inte bara järnvägar ska byggas ut utan också spårvägar. Mycket tyder på att V+Fi hade kunnat gå med på att bjuda FNL på de två åren. Men S+Mp:s principfasthet/stelbenthet kostade alltså Lund en fyrårsperiod med fortsatt borgarvälde i nämnderna.

Naturligt eller absurt?
Vad ska man då säga om resultatet? Tja, man kan tänka sig två olika reaktioner. Den ena är att säga att det är rimligt att de folkpartiröster som försvann till FNL nu ändå kommit borgarna till del. Lund är i sin självbelåtenhet en borgerlig stad och att borgarna under senaste perioden misskött så mycket behöver inte föranleda några omvälvningar. Väljarna vill ju tydligen ha det så här.
   Den andra är att se det absurda i det hela. Förnya Lund, med samma gamla borgare i nämnder och kommunstyrelse? Förnyat, det är väl ändå det sista man kan säga. Och med Sverker Oredsson, en man med förvisso många förtjänster, som dock gjorde sina första politiska insatser under Medborgerlig Samling på 1960-talet, som ledare för förnyarna? Det är som om jag efter drygt fyrtio år av VB-kommentarer om Lunds kommunalpolitik skulle förklara mig vara fräsch som en nyponros.

I ubåtsjakttider
Den svenska pressen har i den gångna veckan med allt mer upphetsade och patriotiska formuleringar hetsat mot Ryssland. Ja, vad finns under ytan? Det vet vi inte. Då finns det anledning att hålla huvudet kallt . Men ropen på Natoanslutning skallar från de vanliga hållen. Och man väntar på uttalanden från Carl Bildt, nationens räddare. Har han redan hunnit sticka till Washington? Vi väntar på en återutgivning av Sven Hedins ”Ett varningsord” och en ny insamling till ett pansarskepp. En förnuftets röst finns inte oväntat i Carl Björeman, generallöjtnant och tidigare mi8litörvefälhavare för södra Sverige. Han skriver under rubriken ”Peter Hultqvist kan bli en riktig försvarsminister”. Javisst, man kan i varje fall hoppas. Han har den sortens lugn och tröghet som behövs för att balansera hetsporrarna och är en välkommen kontrast till de senare årens pappfigurer Tolgfors och Enström. Det är kanske Hultqvist som kan våga återinföra värnplikten, den här gången allmän och lika och med kraftigt förändrad inriktning.
   Dessvärre måste man också motstå den sortens försvarsvänlighet som främst finns inom socialdemokratin. Den går ut på att skeppa stora mängder pengar till försvarsindustrin och helst då sådan med högteknologi. I försvarets bergrum står det redan köer av oanvända JAS-plan och väntar på piloter och bensinpengar, men det tycks aldrig vara fel att beställa tio plan till av en ny och större typ. Så har landet hållit på sen 1970-talet.

En ny fas
Vad gäller själva ubåtsjakten så har den ”gått in i en ny fas”, ett underbart uttryck. Några förklaringar ges aldrig, militären säger bara att de vill inte kommentera pågående operationer. Nej, och inga andra heller, t.ex vårens stora marina övning med Nato i Östersjön – vi var 200 som demonstrerade mot det svenska deltagandet i våras.

Visst är ”ladan tom” av Sven-Hugo Mattsson

Frågan är varför inte ett beräknat underskott på 87 miljarder, i år, kan beskrivas som att ”ladan är tom”, som finansminister Magdalena Andersson betecknar Sveriges ekonomi. Underskottet på 87 miljarder är mycket, det är hanterbart med tanke på att Sverige har, just en hanterbar statskuld. Men 87 miljarder är mycket och det skall tas ner till noll och sen måste ekonomin ge överskott för att vi skall nå överskottsmålet, vilket de flesta är överens om att vi skall nå. Vi kan inte hålla på så här.
   Det finns saker som skall tas in i detta, det är sjätte året i rad, 2009-2014, vi har underskott och för fjärde året i följd blir det större och större. På de sex åren kommer det att bli runt 200 miljarder i underskott, det är oroande. Att vi hade ett underskott 2009 var helt ok, vi hade då en ekonomisk kris. Underskotten 2010 och 2011 är också ok, vi hade då ett underskott på 1 respektive 3 miljarder och levde fortfarande av sviterna av krisen. Men från 2012 är underskotten inte ok, sen dess har vi haft tillväxt i svensk ekonomi, som Magdalena Andersson påpekade. I år beräknas vi få två procent i tillväxt och att då ha ett underskott på ca 87 miljarder är oroande.
   MA påpekade också att, som exempel, jobbskattebidraget kommer att öka automatiskt eftersom vi har löneökningar och att allt fler kommer i jobb nu. Jag kan tillägga att RUT bidragen och ROT bidragen också ökar därför att vi får alltmer råd att utnyttja dessa bidrag.
   De underskott vi nu ser är, rätt självklart, ett resultat av de stora skattesänkningar som gjorts. Vi har en välfärdsstat och det går inte att skära hur mycket som helst och därför slår sänkningarna till sist ut i underskott. Låt mig också konstatera att Alliansen sänkte skatter med 12 miljarder inför 2014, man ville sänka med 15, i ett läge när vi har underskott.
Jag vill påstå att svensk ekonomi svajar och att det är skönt att vi har en ny regering.

Vad måste göras?
Magdalena Andersson har helt rätt i att budgeterna måste vara strama framöver, vi kan knappast räkna med reformer framöver. Jag tycker tvärtom att vi skall höja skatter och det finns en hel bukett att ta av. Miljöskatter så klart, nu finns ett utrymme att höja koldioxidskatten eftersom priset på olja går ner kraftigt. Miljöpartiet vill ju ha 70 öre i höjning. Det kommer en gödselskatt och förhoppningsvis en flygskatt, bra. Man borde också höja inkomstskatter för höga inkomster, men här har S låst sig, den som har 60.000 kr i månaden i lön är en vanlig knegare, som Löfven ungefär uttryckte det. Vi bör också höja kapitalskatter och dra ner på generösa bidrag som ränte- och bilbidragen. Så MA har en tuff tid framför sig och gör rätt i att tala om hur svensk ekonomi verkligen ser ut och det är skönt att Alliasens skryt är förbi. Alliansen och Anders Borg har missköt svensk ekonomi de senaste 4-5 åren.

Kommentarer
Det är intressant att läsa och höra de borgerliga kommentarerna kring MA:s utspel, jag nöjer mig dock med Sydsvenskans kommentarer. Ledarsidan på Sydis antyder att så här gör alla tillträdande finansministrar, alltså skyller på föregående regering. Så är det dock knappast, Ingemar Mundebo, FP, ärvde en urstark ekonomi 1976, det gjorde också Anders Borg, 2006. Det är bara Ann Vibble av borgerliga finansministrar som ärvt en tom lada. Däremot har socialdemokratiska finansministrar tre gånger av tre ärvt ekonomier i kris.

 
Tre borgerliga regeringar har i rad har lämnat efter sig underskott och därmed höjt vår statskuld. Tre borgerliga regeringar har lämnat efter sig högre arbetslöshet än de ärvde. Olle Lönnaeus, Sydis politiska kommentator menar att Sverige är ett öppet land som är extremt beroende av den internationella konjunkturen. Visst, grejen är dock att även S-regeringar har varit beroende av dessa konjunkturer. Det är dessutom så att varken regeringarna 1976-1982 och Bildtregeringen 1991-94 underskott var ett resultat av världsekonomin. Bägge dessa misslyckanden var hemmagjorda.  
   Men Kjell-Olof Fäldt, S, hade en bra kommentar en gång, i en debatt med Bengt Westerberg, FP. ”Om du har en finansminister som har tur och en som har otur, välj då den som har tur”! Historien tycks ständigt gå igen.

1981: Solidarnosz och U 137 av Gunnar Stensson

Hur VPK Lund bröt med Sovjet och ”den reellt existerande socialismen”
Den 20 december 1981 samlades VPK Lund till ett extra medlemsmöte i stadsbiblioteket. Vi beslöt att kräva att VPK skulle bryta alla förbindelser med Sovjetunionens kommunistiska parti och de statsbärande kommunistpartier som stödde Jaruzelskis militärdiktatur i Polen.
   Detta vårt krav skulle offentliggöras. Mötet utsåg en redaktionskommitté med Joachim Retzlaff, Mårten Dunér och mig själv.
   Vi beslöt också att genomföra bössinsamling för Solidaritet tre dagar, till och med julafton.
   Bengt-Olle Bengtsson formulerade att-satserna. Han satt nära dörren med Boel Berner. Tarcisio Bommarco ville att uttalandet skulle innehålla ett avståndstagande till den monolitiska maktstrukturen. Tapio Salonen fungerade som effektiv ordförande.
   Lars Bengtsson drev våra krav kraftfullt. Ann Schlyter hade en bekymrad rynka i pannan. Thomas Schlyter ersatte henne när mötet närmade sig sitt slut. Han röstade med majoriteten.
   Enigheten var stor. Det var varmt i lokalen och vi tog paus två gånger. Efteråt fick jag skjuts hem av Carina Svensson.

Måndagen den 21 träffade jag Joachim Retzlaff och Mårten Dunér i partilokalen vid Bredgatan. Jag ringde upp Lars Werner. Han blev arg och sa att VPK inte hade några förbindelser att bryta och att det var fel att gå ut offentligt. Dessutom var det jävligt, jävligt skönt att han skulle bli inlagd på sjukhus och operera sitt onda knä.
   Vi skrev ihop pressreleasen och jag läste upp den för TT. Uttalandet publicerades i Arbetet, Sydsvenskan och Kvällsposten

Följande dag hade DN en stor intervju med CH Hermansson som uttryckte åsikter som liknade våra. Insamlingen till Solidaritet gick bra. Birgit Krantz samlade in 1200 kronor vid Mårtenstorget. Ulf Lundwall satte på tisdagen och onsdagen in 6000. Folk var engagerade. Somliga la hundralappar och femtilappar, och andra tior.
   I Polen pågick strider i Östersjöprovinsen och i gruvorna i Slask, som hölls ockuperade av arbetare som hotade att spränga dem.
   I domkyrkans vapenhus pågick en hungerstrejk.
   VPK Lunds Polen-aktion hade inletts den 13 december, samma dag som militärkuppen genomfördes. Då tände vi eldar på det snöiga Stortorget. Initiativet hade tagits av Sven-Hugo Mattson och Monica Bondesson.

Lech Walesa, Andrzej Wajdas film som nu visas på Kino, påminner om världen 1981, när VPK Lund bröt med Sovjetkommunismen.

Ubåtsjakten, som sedan en vecka fyller alla media till bredden med icke-information och tomma spekulationer, är ytterligare en påminnelse om avgörandets år 1981.
   Hösten 1981 hade en berusad rysk ubåtskapten kört en föråldrad och klumpig ubåt på grund i Karlskrona skärgård. Det verkligt skrämmande var att den var försedd med kärnvapen. Det sönderfallande Sovjet utgjorde en stor säkerhetsrisk.
   Bert Karlsson inköpte senare en likadan rysk ubåt till sin nöjespark i Skara och engagerade den ryske ubåtskaptenen som ciceron.
   Grundstötningen ledde trots de farsartade omständigheterna till ett årtionde av ubåtshysteri som blev den unge Carl Bildts politiska språngbräda. Inga ubåtar upptäcktes (ett lätt surrande ljud visade sig komma från en iller) utom en gång, då en trolig Nato-ubåt spårades och det blev viktigt att den fick smita ut oupptäckt.

VPK:s debatt om Sovjetunionen hade djupa rötter. Den inleddes av CH Hermansson på 1960-talet. På 70-talet bildades APK med sovjetiskt stöd. I VPK Lund bekämpade man aktivt ”flammaniterna”, så benämnda för att de sålde Norrskensflamman, APK:s dåvarande organ, i stället för Ny Dag.
   Lars Werners politik gick ut på att dämpa kritiken mot Sovjetunionen för att hålla samman VPK. En stor delegation från Sovjetunionens kommunistiska parti satte sin prägel på VPK:s kongress 1978, vilket överraskade delegaterna från Lund.
   Vid kongressen i november 1981 i Södertälje förekom inte det sovjetiska ”broderpartiet” men en hel del andra. Vi höll ett torgmöte på gågatan i Södertälje. Vindbyarna skakade högtalaranläggningen och ljudet trängde fram stötvis. Vi antog ett stöduttalande för Solidaritet.

Svenska Fredskommittén hade hamnat i brännpunkten eftersom den ingick i den sovjetstyrda internationella fredsrörelsen. Daniel Kallos och Eva Mari Köhler var VPK-are som ledde Fredskommittén i Lund.
   På ett medlemsmöte i Svarvarestugan den 16 december var huvudpunkten frågan om VPK Lund skulle lämna Fredskommittén. Ute var det kallt, 15 minusgrader. Inne var det hett.
   Göran Persson var mötesordförande. Gunnar Sandin meddelade att styrelsen beslutat utträda ur Fredskommittén. Han fick stöd av Sven-Hugo Mattsson. Frågan om att bryta förbindelserna med Polens Förenade arbetarparti och Sovjetunionens kommunistiska parti kom upp, men avvisades eftersom den inte stått på dagordningen.
   Daniel Kallos förklarade, att om fredskommitténs linje stred mot VPK:s övervägde han att lämna partiet.
   Tonläget var emotionellt och kvällen delvis kaotisk, trots att nästan alla var eniga. Medlemsmötet beslöt att återsamlas till det extra medlemsmöte som skulle avgöra frågan om att bryta förbindelserna med Sovjetblockets politiska partier söndagen den 20 december 1981. Och så skedde.
    Åtta år senare, 1989, föll Berlin-muren. Sedan upphörde Sovjetunionen. VPK blev V.

Nu upprepar sig historien. ”NYA SPÅR I UBÅTSJAKTEN”. ”Vad vill Putins Ryssland?”  2014 kommer knappast att bli ihågkommet som något avgörandets år i kampen för frihet och demokrati.

Källa: Relativt utförliga minnesanteckningar

Bortom räddning? av jiell

När en rödgrön fanatiker och Åsa Nisseterrorist röstar för FNL med dess professorstäta, innerstadsboende praktborgerlighet är nog spårvägstanken helt förfelad. Förutom stans uppenbara olämplighet samt den teknologi- tillväxt- centraliserings- elittänk- och statusvurm som vidlåder förslaget, var nu kommet ifrån och med vad bakgrund är vad commuterbanor som behövs i större närområdet sådana som avlastar massiva inpendlingen till redan överlastade skenurbana centra och angör exvis Dalby, Staffanstorp och Lomma/Bjärred med anslutning norrut till Landskrona i en kustbana samt söderut till Malmö med forts till Näset. Så varsågoda 3 eller väl 4 partier som rensade listorna på spårvägsskeptiker sitt där och förvalta en borgerlig budget samt ha SD i knäet som vågmästare och i övrigt tvingas slåss för existensen, en hel mandatperiod. Och inte lär väl bli nån repris på Naturbussen heller - och FNL vill ha 3/4-spåret genom Lund, ej plussa skatter samt sålde sig obegripligt billigt. Idéstaden har väl aldrig varit mer korkad och renons på god kritisk offentlighet samt motkrafter i allmänhet och ideologiska alternativ eller bara sunt förnuft och smak (!!) - måtte ebolan göra ett grundligt stycke hantverk här. Florens fick ju sin storhetstid sen pesten rensat ut.
   Tycker sen att Saluhallen samt Stadsparkscaféet med sin kälkbacke ska återställas, i fornt skick samt närkolonierna åter och Arenan jämte P-slottet demonteras och byggas upp nere vid Malmörondellen nånstans. Vidare ska Domkyrkoplatsen återskapas med gräsmattor och syrenbuskage samt prisbelönta kyrkliga glas- och plåtschabraket kläs in med småblommig, rosa clematis och kastanjerna vid huvudingången återkomma, sen trappan rivits upp medan ett vackert smidestaket i görligaste mån simulerar gatulinjen. Och sen valfri barmhärtighetsdöd slagit till kan nya bostadsområdena vid jvg samt K-skrapan lekas Lego med och hjälpa sprida regionens rest- och postpestbefolkning i en rätt rigid, decentralistisk samhällsoperation. Fast allra helst måtte en ny istid fösa ut eländet i Lommabukten så nyankomna stenåldersjägare får en trivsam arkipelag där! Och Domkyrkans klockor ringde under vattnet efter först varit infrusna i isfloden ...
   Ja, och i rikspolitiken ännu en psykops. En slags övning efter fantomubåtar - eller simulerade ryska attackmål för endera syfte att stärka patriotiska andan samt vår tillhörighetskänsla till väst, och vässa antiryskheten. Sen sägs att ryska kv-flottan avser lägga sig tätt inpå Stockholm och andra folkcentra om situationen girar upp till storkrig. Tja, priset för att fraternisera med NATO i dagens omfattning. Ryssarna ser halva landet på längden som tillhörigt dem. Tycker Försvaret ska offentliggöra sina krigsspel och scenarior ism en storkonflikt. Så befolkningen får veta. En tänkvärd bok sist Garderad neutralitet av Louise Hugemark-Malmström.

2014-10-16

En afton med Ship to Gaza


Vi bjuder in till en afton med Ship to Gaza och Charlie Andreasson. Vi kommer att diskutera situationen I Gaza och föreningens arbete med att bryta blockaden.
   Under ett års tid har Charlie Andreasson arbetat i Gaza för att iordningställa Gazas Ark, båten som med exportvaror skulle bryta blockaden inifrån.
   Charlie befann sig i Gaza under den 49 dagar långa beskjutningen och bombardemanget och såg Israels terrorattack inifrån. Han var instängd i Beit Hanoun sjukhuset som han skyddade med sin närvaro och hjälpte till med evakueringen.
   Vad betyder solidaritetsarbetet för Gazas instängda befolkning? Hur kan solidaritetsarbetet utvecklas? När åker nästa frihetsflottilj?
   Plats: Garaget, Lönngatan 30, Malmö
   När: Torsdagen den 30 oktober, kl. 18:30
Arrangör: Ship to Gaza i samarbete med ABF Malmö

Dawit fyller 50 år - i fångenskap


 
Dawit Isaak var 36 år när han fängslades för sin regimkritik i Eritrea. Då visste han inte att han drygt 13 år senare skulle tillbringa sin 50-årsdag i fångenskap, långt ifrån familj och vänner hemma i Sverige. Faktum är att den eritreanska regimen vägrat omvärlden kontakt med Dawit Isaak under många år, och idag vet vi inte var han är eller hur han mår.
   Den 27 oktober fyller Dawit Isaak 50 år. Genom att skicka ett födelsedagskort kan du visa att han inte är bortglömd, och att vi aldrig ger upp kampen för honom. Vi skriver ut ditt kort och överlämnar det till Eritreas ambassad.

 
Skriv under för Dawit Isaaks frihet
Amnesty kräver att Eritrea omedelbart släpper Dawit Isaak och alla andra samvetsfångar i landet fria. Skriv under vårt brev till president Isaias Afewerki!


 
 

En utförsäljning av Lucifer

När man läser i tidningen om vad Socialdemokraterna (genom Anders Almgren) och Miljöpartiet (genom Emma Berginger) har sysslat med de senaste veckorna är det knappt man tror sina ögon. De har skrivit ett gemensamt brev till Fp och C där de förklarar att de är beredda att göra en politisk överenskommelse om kommunalpolitiken i Lund för den kommande mandatperioden (Tack till Sydsvenskan för publiceringen av brevet!). Några punkter:
* "Trots vissa ideologiska skillnader ser vi goda möjligheter till en bred överenskommelse. I samband med utarbetandet av en ny budget för 2015 kommer även en gemensam politisk plattform mellan våra fyra partier att presenteras."
* Utredning, men ingen skattehöjning för 2015 och därmed inga ökade resurser för kommunen.
* ”Vi ser gärna en mångfald av aktörer inom äldreomsorgen. Eventuella förändringar vad gäller förhållandet i driftsformerna inom omsorgen under denna mandatperiod förutsätter samförstånd mellan våra fyra partier.” Fritt fram för Vardaga/Carema!

Bytet delas
Ja, och så ska Lunds centrum utvecklas och kommunen ska samarbeta med universitetet och näringslivet och det ska bli en hållbar planering för boende och service för såväl staden, de östra tätorterna som för landsbygden.  Vidare ska allt ordnas till det bästa. Nej, det stod där inte, det hade de glömt.
   Till detta fogas en lista över hur man ska dela upp posterna som nämndordförande, kommunalråd mm. där Folkpartiet skulle tillsätta ordförande i t.ex. utbildnings- och socialnämnderna.
   Kort sagt innebär förslaget att S och Mp backar i frågor där man trodde att åtminstone S stod stark som en fura – Mp har man väl inte samma tilltro till. Nu ska alltså gamla ståndpunkter glömmas – nu gäller det ”att ta ansvar”.  De enda som kommer helskinnade ut ur det här är Folkpartiet som alltså inte var beredda att sälja ut det de har slagits för och det hedrar dem.
   Men hur reagerar tänkande socialdemokrater i Lund? Uppgörelser av den här karaktären måste väl ändå godkännas på möte i partiföreningen? Kommer alla att tiga och samtycka?

Kompromisser kan vara nödvändiga
Det är klart att man i politiken måste vara beredd att kompromissa, man kan inte alltid få sin vilja igenom. Det är t.ex. klart man skulle kunna gå med på ett moratorium för spårvagnar i ett antal år. Det är väl ingen brådska.  Spårväg står kvar som en långsiktig lösning.   
   Men S+M-budet till de borgerliga var skamligt. Det är förstås i första Lunds socialdemokrater som har att ta ställning till sin lednings agerande. Men vad de gör smetar av sig på hela politiken och lägger grunden för tappat förtroende och politikerförakt som drabbar oss alla. Själv känner jag mig som ett fån som har stått och spelat på gator och torg för en rödgrön koalition där två av de tre partierna är beredda att sälja ut utan att blinka.

Gör inte bocken till trädgårdsmästare!
av Gunnar Stensson

Trots Folkpartiets flagranta vanskötsel av utbildningspolitiken (fallet till 18:e plats i skolrankingen) och de sociala frågorna under de gångna två mandatperioderna, erbjöd Anders Almgren, S, och Emma Berginger, MP, härom veckan partiet ordförandeposterna i Utbildningsnämnden och Socialnämnden.
   Dessutom lovade de att skatten skulle förbli oförändrad trots de mångmiljonförluster som orsakats av Alliansstyrets klantiga hantering av Högevallsbadet, Kristallen och mögelskolorna.
   Bestörtningen var stor, inte minst bland S- och MP-väljare.

Lyckligtvis nobbar Folkpartiet all samverkan med de rödgröna, trots chansen att få fortsätta med utförsäljningen av lundaelever till skolbolag som Realgymnasiet och avstå från skattehöjningar för att deras väljare bland höginkomsttagarna ska kunna fortsätta att hänge sig åt konsumism på bekostnad av vård, skola, omsorg, bostäder och kommunikationer.

Varför inte inbjuda FörnyaLund till samarbete i stället? Deras motstånd mot spårvagnar utgår ju faktiskt från omsorg om miljön, en omsorg som inte alls är opportun – och därför hedervärd. Värderingen att skydda miljön är gemensam för FörnyaLund och de rödgröna, även om slutsatsen skiljer sig.
   Att tillgodose deras krav på en översyn av kollektivtrafiken och ett uppskjutande av beslutet om spårvägen ser åtminstone jag som en mindre uppoffring än att ge vika för nyliberalerna i Folkpartiet.
   Samtidigt är jag övertygad om att det på sikt blir spår från Clemenstorget till Brunnshög och Dalby. En stor del av infrastrukturen finns ju redan.
   Nästa torsdag sammanträder fullmäktige. Det blir spännande.

Realgymnasiet – ett bottenlöst hål av Gunnar Stensson

Pelle Almén, S, redovisade förra veckan i VB under rubriken Skolinspektionens dom den förödande kritik som Skolinspektionen riktar mot Realgymnasiet i Lund efter sitt senaste besök där den 3 juni.
   Idag, 13/10, ägnar Sydsvenskan en helsida åt skolskandalen. Cecilia Nebel intervjuar Skolverkets utredare Åsa Kildén och Realgymnasiets chef Per-Erik Lorentzon (han stavar sitt namn så).
   Konflikter, kränkningar, obehöriga lärare, avsaknad av kvalitetsarbete, godtyckliga betyg, otrygga lärare, hög personalomsättning, hög elevfrånvaro, elever i behov av stöd lämnade vind för våg; Alexander Agrell får ihop 22 allvarliga punkter i sin sammanfattning av Skolinspektionens kritik.
   Lunds Utbildningsnämnd var in i det sista ovetande om missförhållandena.

”Realgymnasiet får högsta betyg av Skolinspektionen” utbasunerar Realgymnasiets hemsida. Lund är en av 16 skolor som ingår i koncernen Realgymnasiet.
   Men Realgymnasiet i Lund har också en egen hemsida. ”Målinriktat förbättringsjobb ger en skola på frammarsch” står det där sedan den 10 oktober.
   Bolagets pr-skribent, som antagligen är bättre avlönad än någon av dess lärare, passar på att avfärda journalisternas kritiska granskning:
”Oavsett vad som står i media är vi på stark frammarsch... Vi kan redan nu se hur förändringsarbetet påverkat våra medarbetare och stämningen på skolan på ett positivt sätt. Här finns nu en positiv kultur med medarbetare som vill och är inställda på att göra ett förbättringsarbete.”
   Det häpnadsväckande är den totala skamlöshet varmed Realgymnasiet agerar. Och att skamlösheten hittills betalat sig genom att generera skolpengar och vinst på bekostnad av Lund och skolans elever och lärare.

Skolinspektionens skarpa kritik och Realgymnasiets skamlösa hemsidor utgör tillsammans med Agrells och Nebels informativa artiklar ett utomordentligt studiematerial för granskning av skolbolagens marknadsföring inför skolvalet i vår.
   Vi vet att vi har flera lärare, även i årskurs nio, bland våra läsare. Ta vara på denna möjlighet att kritiskt granska makt, pengar och missförhållanden i det svenska skolsamhället!

Blockaden består – därför seglar Ship to Gaza igen

PRESSMEDDELANDE: 2014-10-15
Lördagen den 11 oktober samlades föreningen Ship to Gaza Sverige till ett nationellt medlemsmöte i Göteborg.
   Som tidigare meddelats har paraplyorganisationen Freedom Flotilla Coalition beslutat att utmana den olagligliga och inhumana blockaden genom att återigen segla en fartygskonvoj till Gazaremsan. Vid mötet i Göteborg beslutade därför vår förening att med omedelbar verkan inleda den kampanj som skall göra det möjligt för oss att delta i denna aktion. Liksom vid tidigare aktioner 2010, 2011 och 2012 så kommer föreningen att inköpa och utrusta ett fartyg för detta syfte. Målet ar att segla till Gazaremsan under våren eller sommaren 2015
Vi har ännu inte fattat beslut om fartygstyp och kapacitet. Vi kommer att återkomma med information om detta i samband med själva köpet.
   Föreningen inleder från och med denna vecka en insamlingsaktion för att mobilisera de resurser som krävs. Målet är satt till minst en miljon kronor före den 2 maj 2015. Till en början sker insamlingen på gator och torg och via hemsidan men vi kommer att återkomma under hösten och vintern med olika insamlings- försäljnings- och kampanjinitiativ.
   Sommarens militära överfall vände för en tid världens blickar mot den humanitära nöden och rättslösheten på Gazaremsan. När de intensiva striderna till slut upphörde ut kvarstod nödens grundläggande orsak - Blockaden - som nu har upprätthållits i mer än sju år. Och för tredje gången finns ett skriande behov av att återuppbygga hem, skolor, avloppshantering, vatten- och elförsörjning, medicinsk kapacitet och mycket mer.
   Möjligheten att resa har, liksom in- och utförsel av varor, på senaste tiden varit ytterst begränsad även mätt med Gazas erfarenheter som måttstock. Fiskare i palestinskt territorialvatten utsätts varje vecka för trakasserier där de beskjuts, hotas och får båtar och redskap beslagtagna. Ekonomiskt och socialt förblir de två delarna av Palestina, Västbanken och Gaza, separerade från varandra. Ingenting tyder på att blockaden kommer att hävas under överskådlig tid såvida inte världssamfundet sätter mer omfattande press på blockadmakterna
   Föreningen Ship to Gazas målsättning har sedan grundandet varit att verka för att bryta Gazabornas påtvingade isolering med ickevåldsaktioner. Helgens beslut är helt i linje med denna målsättning
Talespersoner för Ship to Gaza är:
Dror Feiler & Ann Ighe

St Lars-parken ofredad av Gunnar Stensson

En grupp engagerade Lundabor promenerade i St Lars-parken den 12 oktober. De gamla kastanjerna och bokarna skiftade i gult och solskenet silade genom deras glesnande kronor som susade i vinden. Fallande löv virvlade.
   Vi gick från Överläkarbostaden mot Klockhuset. Stor ytor framför klockhuset utgörs nu av asfalterade bilparkeringar. Bortom Östra borggården dominerar de asfalterade ytorna.
   Vi fortsatte mot skolklustret nere vid ån med bland annat Realgymnasiet och Kunskapsskolan och pratade lite om Realgymnasiets kris. Någon påpekade att namnet Kunskapsskolan var en tautologi. Tvivlar nån på att syftet med en skola är att förmedla kunskap?
   Vi samtalade också om den täta trafiken i parken, i synnerhet på morgnarna när barnen skjutsas till skolorna (Montessori, Sankt Thomas, Engelska, Tekniska, Höjebroskolan m fl) och de anställda kör till sina jobb i företagen. Men också en söndagseftermiddag som denna var trafiken så tät att det var besvärligt att ta sig över Sankt Lars väg.

Vad vi inte visste då var, att Kunskapsskolan, som ingår i en Wallenbergsägd friskolekoncern med ett 30-tal skolor, begärt dispens från miljöbalkens bestämmelser om strandskydd för att bygga bland annat en parkeringsplats för ”elevutsläpp”, eftersom skolan ska utvidgas med två klasser.
   Hade vi vetat det, skulle vi ha följt Hälsans stig västerut längs Höje å. Där finns ett ganska stort vanvårdat område, som sträcker sig ända ner till stigen och ån. För motionsvandrarna ser området ut som en vägg av grönska.

Det området vill Kunskapsskolan förvandla till en parkeringsplats. Stadsbyggnadskontoret föreslår Tekniska nämnden att vid kommande möte bevilja dispens från miljöbestämmelserna. Det är inte lätt att stå emot Wallenbergsmakten
   Man förstår tjänstemännens vånda. De kräver att ytan ska utföras ”i genomsläppligt material”, exempelvis gräsarmering, medan gång- och cykelytor kan få grusbeläggning.
   De är naturligtvis medvetna om den ständigt ökade arealen hårdgjorda ytor inom St Lars. Den planerade parkeringen är särskilt känslig eftersom den ligger bara något tiotal meter från ån, som regelbundet stiger över sina breddar under vinterhalvåret.
   Parkeringen och skolutbyggnaden kommer ytterligare att öka trafikbelastningen i parken, som steg för steg urbaniserats genom stora nybyggnader som Korttidsboendet, Källbystaden på Barn- och Ungdomspsykologiska anstaltens stora trädgård, PEABs flerfamiljshus i angränsande område och HSBs 14 parhus på koloniområdet vid Asylen.

St Lars-parken hör tillsammans med systerparken i Alnarp till Skånes värdefullaste parker och är ett av Lunds viktigaste strövområden. Sedan 1998 har vi sett den decimeras och skövlas steg för steg. Den planerade parkeringsplatsen vid ån blir ytterligare ett moment i parkens förvandling till ett urbaniserat område med intensiv biltrafik.
   I bevaringsprogrammet för St Lars heter det bland annat: ”Karaktären av fredad park ska bibehållas. Någon mer omfattande biltrafik inom området kan ej accepteras och p-platser bör företrädesvis läggas utanför området.”
   Tänk på det!

Who benefits from billions pledged for Gaza reconstruction?


Palestinian Authority leader Mahmoud Abbas and Egyptian President Abdel Fattah al-Sisi at the opening session of the Gaza donor conference in Cairo on 12 October
 
A donor conference hosted in Cairo on Sunday to raise funds for the reconstruction of war-devastated Gaza has boasted $5.4 billion in pledges from various Western and Arab governments.
   Yet Israel is the true beneficiary of this aid money. The self-declared international community has once again footed the reconstruction bill as it arms Israel with the weaponry and ensures it the impunity that only rewards its brutal onslaught on Gaza and essentially guarantees its repetition.
Read more in The Electronic Intifada 
 

Nearly a third of Gazans had been displaced by the conflict between Israel and Hamas militants. Secretary of State John Kerry and other diplomats stressed the need for a broad peace deal.

Stöd den svenska regeringens erkännande av Palestina! av Ulf Nymark

Äntligen kommer Sverige att erkänna Palestina! Regeringens besked på denna punkt var verkligen glädjande. Som väntat har ockupationsvännerna (t ex kd-aren Tuve Skånberg, abortmotståndaren Stefan Svärd, folkpartiledaren, diverse ledarskribenter etc) här på hemmaplan plockat fram de gamla standardinvändningarna ur argumentlådan. Fel tidpunkt, det kan skada Sverige, det kan skada fredsprocessen osv. Den nya utrikesministern kommentar till det sista var välgörande: det finns helt enkelt ingen fredsprocess som kan ta skada.

Territoriell kontroll
Ockupationsvännerna trycker på argumentet att Sverige inte brukar erkänna en stat som inte har full kontroll över sitt territorium. Vad de därvid nogsamt glömmer att nämna är att anledningen till att palestinierna inte har full kontroll är just att en annan stat – Israel – olagligt ockuperar palestinskt område. Rent teoretiskt är problemet mycket enkelt: om Israel drar sig tillbaka från ockuperat område och häver belägringen av Gaza får palestinierna kontroll över sitt territorium. Vad ockupationsanhängarna måste avkrävas ett svar på är frågan varför det är inte bara är acceptabelt, utan till och med berömvärt, att erkänna ockupanternas stat, men inte de ockuperades?

”Legitima säkerhetsfrågor?”
”Israels legitima säkerhetsfrågor är inte lösta” – därför ska Palestina inte erkännas, säjer ockupationsmaktens försvarare. Logiken i detta argument är svår att förstå. Den egentliga anledningen till att Israels säkerhetsfrågor – legitima eller ej - inte är lösta är ju just Israels ockupation av palestinskt område. Israels skulle alltså ”belönas” för sin ockupations- och annektionspolitik genom att världens länder ska avstå från att tillerkänna det ockuperade folket en egen stat? Och varför nämner praktiskt taget aldrig ockupationsvännerna palestiniernas legitima säkerhetsfrågor? 

”Tyskland-Danmarkkonflikten”
Ett uttryck som ofta används i massmedia – tyvärr inte bara av ockupationsanhängarna - är ”Israel-Palestinakonflikten” eller ”Israel-Palestinafrågan”. Uttrycket ger sken av att det skulle röra sig om två mer eller mindre jämbördiga parter som tvistar om ett landområde. ”Israel-Palestinakonflikten” döljer det faktum att en av världens starkaste krigsmaskiner – därtill bestyckad med atomvapen – sedan decennier tillbaka ockuperar ett annat folks territorium och berövar dem rätten till självbestämmande. Vem vill beteckna t ex Hitlertysklands ockupation av Danmark som ”Tyskland-Danmarkkonflikten”?

Israels statsterrorism
Ockupationspolitikens försvarare gör också stort nummer av att Hamas av EU, USA med flera är stämplat som terroristorganisation. Därför ska Palestina som stat inte erkännas, menar de. Men Sverige har ju redan erkänt en annan terroristorganisation – staten Israel. Få stater i världen torde kunna tävla med staten Israel om att ha haft flest antal terrorister på höga poster i staten – ja till och med som regeringschefer. Menachem Begin, Ariel Sharon, Yitzhak Shamir (den sistnämnde ansvarig för mordet på Folke Bernadotte) är exempel på premiärministrar som varit ledare i terroristorganisationer. Och vad är staten Israels förtryck av och urskillningslösa angrepp på den palestinska civilbefolkning annat än statsterrorism?
   Hamas beskylls också, med rätt eller orätt ska jag här låta vara osagt, för att vilja utplåna staten Israel. Men staten Israel, som Sverige alltså redan sedan länge har erkänt, har från första början utplånat staten Palestina och vägrar än i dag att ge palestinierna rätt till en egen självständig stat.
   Det finns all anledning för alla fredsvänner – oavsett politiska sympatier i övrigt – att stödja Sveriges erkännande av Israel.

PTO och Sven Hedin - fast idag blir det Satelliter på vift? av JL

Men Goda, onda och dåliga liberaler duger nog även. "We have problems with our allies" yttrade Joe Biden under nåt som besynnerligt liknade en stand up comedy show med den lite John Wayne-aktige vice CEO för amImp INC. Han vankade fram och tillbaka över en scen i en tillsynes mixed mood av cynism och provokatoriska impulser - söndra och härska-talangerna slinter till viss förvåning, för den omvärld som endera haft föga val annat än comply eller som Europa för ett par decennier sedan sålde ut sina medmänskliga eller rättvisevärden samt valde perpetual war. År 2003 framstår alltmer som en vattendelare både vad gäller den globala politikregim som förvaltas hemmavid, jämte lite större scenen.

MÖ har tydligen fått en islamistisk eller fundismuslimsk axel där Turkiet under Erdogan agerar samman med Saudi, UAE med Abu Dabi och Dubai samt Qatar - något mer reformsinnat dock. Var nu exvis Kuwait, Bahrein och Egypten hör hemma, i vår tids Grand Sceme eller Game som det synes. För Washington verkar ha glömt att välfungerande satelliter ibland kräver spanking och utrmin Kerry är lika lösmynt som Biden vad gäller att lufta irritation över judiska KV-makten Israel, femte medlem i kan självklubben. De har blivit cocky eller självsvåldiga, Allahmössen inkl originalmonotes-nationen och konspirerar rentav mot Kattfar själv. Undrar om nån ur fria eller mer nyttobetonade planetintellektuella etablissemanget (Foreign Affairs, The Am. Interest + olika thinktanks och stiftelser varav vissa har en påfallande autonom ambition) varnade för sekularistiska balansen visavi medeltidsmörka islamska läror och stater, senare bägge med flödande resuser pga den livsstil somliga valt för västvärldens befolkning med dess djupa omoral.

Ja, strategiskt sett rena suicidpolitiken - förutom vad den kostat länder som Libyen och inte minst Syrien, samt Irak förstås. Enligt Joe Biden söker Gulfstats shejkkonspirationen anstifta krig mellan sunni och shias och förvånas kan att mosképolitiska exporten fått försigå världen över så länge utan ingripanden samt att flödet av ung sunni kanonmat till MÖ accepterats - men skulle ju störta Assad, en Gudi behaglig gärning förstås. Väst saknar numera pht balanserande krafter där vi sägs ingå och även Ukrainakonflikten präglas härav. Minsta motståndets politik präglar den kontinent som förutom två världskrig och kolonialismen samt Holocaust mm även gav upphov till Upplysningen samt klassiker som den varur tidens stora valspråk är hämtat nämligen Bästa av världar, tja det vara före ebola det! Allmänna reformsinnet samt goda idéers primat försvann som präglande krafter med 70-talet, ungefär och så kom sk Gröna Revolutionen - härvarande Filosoficirkels generalsekreterare hade trots ryktad vänsterbakgrund stött på dens. på Internet, var väl i fjor höstas och undrade om nån annan kände till den samt varför nåt så bra ändå kunde vara relativt okänt. Eller missförstod jag?

Arvfienden på tal nyss och SVT:s högsjöreporter får punchdarr på stämman när ombord vår tids stealtha o hippa kanonbåtar - ny insamling snart? Ty tiden är hastkommet den rätta och nån med FB kan ju starta dylik rentav med Peter Englund som revisor, vars krävda trots posten patriotiska sinnelag föranledde hot om personliga åtgärder mot landets senaste storspion och som nyligen utgivit bok där fraser eller förhoppningsvis citatbegrepp i titeln får en undra om även innevarande, retroviktorianska epok ska sluta med gruvlig kollaps - samt juif'Sorosk repris på 1929 jämte Adolph ll! Putinland var det, strykpojken som avvisad från goda, västliga sällskapet i pur surhet kan komma att claima div Östersjööar, inkl Gotland efter NATOs sammanbrott och sen Peter Rådberg blivit tf statsminister då samlade politiska eliten lämnat för exil, i en Bostonförort. Allvar dock: en amatörstrateg kan inte undgå förvånas över västs styvsinthet vad gäller ett Ukraina som Moskva har högst legitima anspråk utöva viss kontroll över. Både NATO och EU!! mannandes, utöver vissa statsaktörer jämte repris Berlinmurstämning - toppat med sanktioner av div slag. Men ryska flottans väg till Atlanten börjar ju likna rena Viborgska gatloppet nu när Sverige och även Finland närmar sig defacto alliansstatus. Stora delar av Afghanistan-operationen försörj(d)es ju via ryska järnvägar och nu med IS finns åter behov av björnens logistiska handräckning - eller rentav mer. Ryssland säljer sig helt klart för billigt samt finner sig i väl ohemula nyp: risk finnes vår oombedda partner förloras till asiatiska horderna med råkapitalistiska Kina i spetsen. Who is sorry then?

USA har dock närmat sig Iran men skulle behöva odla förbindelser med både kurder och rentav al Qaida - jämte Jemen och vad makt eller geopolitisk aktör som Saudi & the Sunshine Emirates, nu fruktar eller nåt i vart fall kan vändas mot dessa. Fanns väl ingen anledning sätta Navy Seals efter han med tre postorderfruar från gamla hemlandet och varför bomba just Nusrafronten? Herregud, amrisarna är högst mediokra i ädla maktkonsten och Kerry görs nog respektlösa pantominer på, i vissa ökennära huvudstäder. Turkiet sen som lär ha NATOs näst största krigsmakt men den är oprövad och landets politiska ledning irrande i sin utrikespolitiska kurs. Och nu verkar man definitivt tagit sig vatten över huvudet med önskan bygga Ottoman ånyo? och kvittot härpå lär prompt, eller fördröjt och svårartat anlända, i nåndera formen. Sen får vi se hur det går med IS, denna utmärkta anledning börja beta musfällan i tillänktas åsyn samt hur satelliterna mer konkret ska bringas åter segla, enligt angiven kurs. Israel kan ges grav och omedelbar hjärtsnörp via ett multinationellt FN-förslag om WMD-nedrustning i Mellersta Östern och varför inte teaterviska till ryssarna om export av ett lagom gott luftvärn åt Gaza!? Hegemonen har blivit mesig och vill väl samt gör grava underättelse- och analysmissar som när irakiska armén löp mot Bagdad. Tja, vi får se men Välkommen till Texas, ebolan dettna arketypiska am. landskap och stat, rövat från Mexiko på 1840-talet samt imperiedrömmens start, med Los Alamosmyten. Och atomprojektet. Men Gaia kan via sina skoningslösa mikrober bättre - 70% färre av oss och ta helst de minst saktmodiga. Så har jag tyckt i 30 år snart och fastän kallad Katastrofprofet av SDS kan det bli lilla ja' som får rätt - vad nu glädje i det.

Än en gång, hade inte 60/70-talet bringats av daga kunde utgången blivit en annan.