När högern tar makten av Staffan Lindberg

Behagligt varmt när vi landar på den nya fina Indira Gandhiflygplatsen i New Delhi en fredagsmorgon i mars.
   Vår vän väntar med bekväm Toyota och vi far ut på den stora motorvägen riktning Jaipur. Det är förbi rusningstiden men ändå fullt med alla tänkbara bilar, bussar, motorcyklar och lastbilar – som i vilken modern storstad som helst – men med 16 miljoner invånare i The Capital City inte vilken som helst.
   Här byggs den ena skyskrapan efter den andra. Världens alla företag blandat med indiska, bostäder åt den allt mer besuttna medelklassen, internationella skolor eller ”globala”, som snart alla grundskolor och gymnasier ståtar med. Indiens ekonomi går som smöret och växer ”snabbast i världen”.
   Det finns en stark självkänsla här – världens mitt, en kontinent med en stark allindisk offentlighet i medier, nyheter och diskussioner. Tälten och skjulen som byggjobbarna från Rajasthan bor i är bara en påminnelse om det lokala och det gamla fattiga landet – ”snart historia”?
   Vi är på väg till Gurgaon, en ny miljonstad strax söder om Delhi och till en stor och bekväm lägenhet i ett modern bostadsområde med gröningar, affärer och vakter dygnet runt.
   ”Vi är mitt uppe i en nationell diskussion vad Indien egentligen står för och framtiden”, säger vår vän, sociologen. ”Allt är uppe för prövning och nya definitioner.”

Högerstyre
Det är högerpartiet Bharatiya Janata Party (BJP) som sedan 2014 styr landet och nu går till offensiven med försök att ”hinduisera” landet. BJP står i spetsen för en stor familj av ”hinduiska” rörelser, flera av dem högerextrema med samma profil som i Europa. Det är hindunationalism på gränsen till fascism.
 

 

Deras slogan är ”Bharat Mata ki jai” Seger för moder Indien. I parlament och olika officiella sammanhang beordras folk att stämma in i denna slogan. Där som här är det den muslimska ”faran” som utmålas. Så muslimska politiker är måltavlan. På många håll rapporteras om dessa skärmytslingar. Men den muslimska responsen är pluralistisk. Vissa vägrar att säga de fyra orden under vad de tycker är’ pistolhot’. Andra har inga problem alls. ”Indien är vårt land – det är inget konstigt med det.” De tolv procenten muslimer i Indien är mer indier än vad folk tror. Den fredliga och synkretistiska sufismen är stark.
   Det är inte bara muslimer som är i skottgluggen. Den indiska vänstern är också en nagel i ögat, speciellt de intellektuella. Därför är också universiteten måltavla för BJP:s hinduiseringskampanj – men de är över 700 och inte lätta att ta över i ett svep. Därför är de just nu det mest prestigefulla universitetet i Landet – Jawaharlal Nehru University i New Delhi – som befinner sig i stridens ”öga”.
   Sex radikala studenter har arresterats för anti-indisk verksamhet den 9 februari i en komplicerad historia som jag inte ska gå närmare in på. Det har väckt allindiska och globala akademiska protester och studenterna har nu släppts under villkorlig frigivning mens den rättsliga processen har sin gilla gång.
   Det är som om en moderatledd regering i Sverige styr med starkt stöd av Sverigedemokraterna och de tre borgerliga svanspartierna och nu försöker ta över Lunds universitet genom en ny styrelse – de verkar redan ha några representanter där - och åtala studenter som öppet demonstrerar mot detta och dessutom har det dåliga omdömet att störa en högtidlig promotion med högljudda slagord eller en variant på ”Du gamla du fria…” Minns protesten i Domkyrkan mot den sydafrikanske ambassadören med psalmsång och ”We shall overcome …” och de åtal som följde!
   Det är efter den post-koloniala tiden i Indien och efter det kalla kriget i Europa. En helt ny social och politisk kontext.
   Med kriget i Västasien och flyktingströmmen ser vi hur EU hotas av totalt haveri och nationell chauvinism. Vad hotar i Indien?

Stark enhet
Med sin mångkulturella och federala struktur är Indien en långt starkare politisk enhet än ett Europa där federalismen inte ens finns på dagordningen. Makten i samhället är decentraliserad i balanserande grupperingar av olika slag. Ekonomin är starkare än någonsin.
   De moderata högerkrafterna styr och balanserar. Korruptionen bekämpas och de sociala programmen med lågprisaffärer och världens största ”beredskapsarbetes-program” fortsätter. En försonlig retorik framförs av Narendra Modi, premiärministern, som är en skarp analytiker och lysande talare. Hans väg till makten är allt annat än ”ren”, med nu är han en statsman i klass med Indira Gandhi. Han har fått smeknamnet: ”Modifier”! En varg i fårakläder?
   Motkrafterna är många, det gamla Kongresspartiet, regionala ’socialdemokratiska partier’, gandhianer, och en vänster, som långsamt vaknar upp från sitt Leninistiska och Maoistiska arv.
   Om det är gryning eller afton är svårt att sia om, men jag tror dock mest på tidig gryning i öster. Med ljuset kommer visdomen.
Staffan Lindberg
Veckobladets utsände korrespondent