En tidning med historia!: 04/01/2019

2019-04-25

Snälla nya... av Karin S

Snälla nya växande grönska
ge min gamla slitna kropp
lite nya knoppar och blad
och kanske en liten blomma
mitt i mellangärdet.
En växt som suger åt sig
den ömmande svullnaden
så jag lugnt kan invänta
den stilla eftermiddagsvilan.
Jag hör en tvättmaskin
i grannlägenheten.
Den sjunger en vaggsång:
"Du har ju ditt larm
på din darriga arm"

Friday for Future alla fredagar

Välkomna på demonstration för klimatet, varje fredag någon gång mellan 10- 13 på Stortorget.

VALBORG i Sankt Lars

Elden 2015

Vid Sankt Lars vårdcentral klockan 19

• Röda Kapellet blåser in våren
• Lunds Allmänna Sångförening sjunger de klassiska vårsångerna
• Inger Grubelic håller vårtalet
• Elever från Klostergårdsskolan säljer korv och läsk

• En värmande brasa tänds
Klostergårdens byalag & Klostergårdsgruppen

Spela med Röda Kapellet!

Snart är det första maj, arbetarrörelsens högtidsdag. Då är det lång arbetsdag för blåsorkestern Röda Kapellet. As usual. Kl 09.30 står orkestern som vanligt på Hamnplan i Trelleborg och spelar Internationalen och första maj med flera låtar. Sedan bär det av till Malmö. Numera spelar vi för alla i det stora demonstrationståget, dvs inte bara för de som går först i tåget. Istället står vi utanför Viktoriateatern på Södra Förstadsgatan i Malmö och spelar så att alla i tåget får njuta av den vackra musiken. Sedan bär det av till Lund och spel på Stortorget.

På söndag övar vi som vanligt på Folkuniversitetet på Skomakargatan. Du som inte stadigvarande är med i orkestern men gärna vill vara med först maj är välkommen att rycka in och öva med oss nu på söndag. Då spelar vi igenom förtsamajrepertoaren. Du är naturligtvis också välkommen att fortsätta att spela med oss. Du har kanske en klarinett, trumpet eller saxofon liggande hemma och som väntar på att någon ska ta aktiv hand om instrumentet. Vi tar gärna emot fler musikanter! Vill du veta mer kan du gå in på hemsidan.
Efter Valborg (spel i S:t Larsparken), första maj så blir det appellmötesspelning mitt emot stationen på Knut den stores torg den 4/5 kl 11 - 12.
Temat är ”Makten och härligheten” och handlar om orättvisor och ojämlikheter. Talare är bland annat Hanna Gunnarsson och Helena Falk. Vid ettiden spelar orkestern också för löparna i Lundaloppet på Mårtenstorget.

Höje å stationsområde

Protestera mot exploateringsplanerna
Det har skrivits många artiklar om Höje å området den senaste tiden i VB och på många andra ställen. Flera olika initiativ har tagits i frågan; miljöpartiet har motionerat om att göra å-dalen till naturreservat och det finns även ett medborgarförslag i Lund som kräver det samma.
Många hör av sig och vill instämma i det uttalande som Klostergårdens byalag gjort i frågan.
Förutom att VB:s spalter är öppna för inlägg så finns det en sida med länkar och nyheter i ärendet där även de namn som skickas in till veckobladets mail läggs till under uttalandet från byalaget.
Till Höjeå sidan »

Europeiska före detta topp-politiker: Europa måste stå fast vid en tvåstatslösning för Palestina och Israel av Ulf N

I ett öppet brev i den brittiska tidningen The Guardian den 15 april manar 25 tidigare utrikesministrar, 6 före detta premiärministrar och 2 tidigare generalsekreterare i Nato -EU att stå kvar vid en tvåstatslösning i Palestinafrågan. Det är en tydlig markering mot USA och Trump som har på gång en plan för en fredlig lösning. Bland undertecknarna finns förre statsminister och utrikesminister Carl Bildt och förre utrikesminister Lena Hjelm-Wallén. Undertecknare är också tidigare utrikesministrar från bland annat Italien, Tyskland, Danmark, Frankrike, Finland, Polen, Storbritannien, Spanien m fl.

USA och Israel
Genom USA:s erkännande av al Quds/Jerusalem som Israels huvudstad och genom stöd till Israels ockupationspolitik och strypning av FN:s ekonomiska stöd till Palestina visar USA att de vill ta ifrån palestinierna deras flyktingstatus.

En fred baserad på 1967 års gränser
Undertecknarna uppmanar EU att stå fast vid internationell lag och vid de tidigare ställningstaganden som EU gjort. Det innebär att en hållbar fred bygger på skapandet av en palestinsk stat vid sidan av Israel baserad på gränserna före år 1967 med ömsesidig överenskomna minimala och jämlika byten av territorium och med Jerusalem/al Quds som huvudstad för båda länderna. En lösning av konflikten förutsätter också enligt undertecknarna en rättvis lösning för de palestinska flyktningarna.

En reglerad världsordning är hotad
Brevet, som är adresserat till EU:s utrikespolitiska talesperson Federica Mogherini avslutas med att fördöma den glidning mot en enstatslösning med ojämlika rättigheter som Israel, uppbackad av USA, är på väg mot. Det är nu som Europa står inför en tydlig möjlighet att förstärka sina principer och förpliktelser för en fredsprocess i Mellersta Östern genom att manifestera Europas fasthållande vid en världsordning som bygger på överenskomna regler och avtal. Om Europa inte utnyttjar denna möjlighet nu, när denna ordning är hotad, kommer det att få långtgående negativa konsekvenser.

PS. Det har varit märkligt tyst i svenska massmedia om detta anmärkningsvärda utspel. DS

Veckan i riksdagen: Samepolitik och värnpliktskongress av Hanna Gunnarsson

Under veckan har riksdagen fortsatt att debattera och besluta om alla de motioner som lämnades in i höstas. En av de vänsterpartimotioner som har varit uppe är bland annat vårt

krav på att rösträtten ska gälla från det år en person fyller 18 år (istället för som idag att man måste fylla 18 senast på valdagen), att prova rösträtt från 16 år i kommunalvalen samt att utöka rösträtten i riksdagsvalen även till personer som inte är svenska medborgare förutsatt att de bott i Sverige i tre år (samma regler som kommunvalet). En annan intressant vänsterpartimotion som varit aktuell i veckan är en stor motion om samernas rättigheter (lyssna på ett inslag om den här:).
Efter torsdagens votering fortsatte debatten på utbildningsområdet om bland annat ordningsbetyg, skolvalet och förstelärarreformen. Allt finns, som ni vet, att lyssna och se på riksdagens hemsida!

   På onsdagen uppmärksammade riksdagen det armeniska folkmordet med en minnesstund i Bankhallen, en av riksdagens centrala samlingssalar. Det var många på plats och tal hölls bland annat av Lotta Johnsson Fornarve, vår andra vice talman.

   Jag har, i egenskap av mitt uppdrag som försvarspolitisk talesperson, i veckan även deltagit på värnplikts-kongressen, som har pågått i Stockholm under veckan - den första på nästan ett decennium. Nu när Sverige har återinfört värnplikten behövs ju också de värnpliktigas demokratiska forum igen. 93 ombud, varav cirka 20 kvinnor, samlades för att diskutera och besluta om de krav som de värnpliktiga ställer på Försvarsmakten och beslutsfattarna samt välja fem personer som arbetar heltid med inflytandefrågor i Pliktrådet. Under kongressen hade jag själv en debatt mot Liberalerna, där jag lyfte ett brett perspektiv på säkerhetsfrågorna.
   Vänsterpartiet har alltid varit för värnplikten eftersom den är viktig för folkförankringen och förtroendet för Försvarsmakten. Jag la också fokus på att naturkatastrofer, som bränder och torka, är vårt största säkerhetshot idag och att det är viktigt att vi stärker krisberedskapen och räddningstjänsterna för att möta detta. Även en civilplikt vid sidan om den militära värnplikten behövs. Det var väldigt roligt att se att de värnpliktiga är engagerade i både arbetsmiljö- och samhällsfrågor och jag ser fram emot att läsa det färdiga “idéprogrammet för Sverige totalförsvarspliktiga”, för oss i Vänsterpartiet är det ju otroligt viktigt att ta del av de värnpliktigas åsikter och ta med dessa i vårt politiska arbete.
Hanna Gunnarsson (v) riksdagsledamot

1 maj - En ny jord och en ny människa
av Gunnar Stensson

Klimatkrisen har gett oss helt nya perspektiv på jorden som ett levande system av naturkrafter och på människan som en varelse, alstrad ur jorden och utvecklad i samspel med de biologiska förutsättningarna under miljarder år.
   Människan har under de senaste 20 000 åren tagit makten över planeten, byggt civilisationen genom att utnyttja jordens resurser och andra levande varelser och skrivit sin stolta historia – men upptäcker nu, på 2000-talet, sitt beroende av jordsystemet och konsekvenserna av sina handlingar under hundratals generationer. Människan har makt att påverka jorden, men jorden har kraft att slå tillbaka.
   Historien måste skrivas om. Det som händer nu har rötter långt bak i tiden.
   De förutsättningar och föreställningar som formade vår civilisation finns inte mer. Vårt sätt att leva är dödligt föråldrat.
   Människans kultur måste omformas och anpassas till jordsystemet. Under ett par hundra år har vi översvämmat planeten, upplevt sociala och vetenskapliga framsteg, ständig ekonomisk tillväxt och ständigt ökad konsumtion. Den tiden är förbi.
   Klimatkrisen har lärt oss att jordens tillgångar är begränsade och att utsläppen av växthusgaser påverkar hela jordsystemet.

Människans ansvar
Vi vet nu att varje ingrepp i jordens självreglerande biologiska väv får konsekvenser. Öknarna breder ut sig, de allt varmare haven stiger, isarna smälter. Miljontals arter hotas av utrotning. Vi vet att vi måste hushålla med resurserna på en liten planet.
   Vårt nya sätt att leva innebär att varje människa har ett individuellt ansvar för helheten, att alla människor omfattas av fred, trygghet och ekonomisk jämlikhet och att vetenskapen inriktas på att tillvarata och utveckla livet på jorden.
   Den nya tidens teknik måste bygga på återvinning och produktion av varaktiga varor som fungerar i århundraden, världssamhällets infrastruktur måste göras planetär och hållbar inför naturkatastrofer.
   Vi måste ersätta dagens föråldrade civilisation, byggd på konkurrens, strävan efter ständig tillväxt och ökad konsumtion, med ett nytt system, som är anpassat till jordens verkliga förutsättningar och mänsklighetens plats i jordsystemet. En väldig ekonomisk utjämning mellan länder, regioner och människor är nödvändig för att undvika förödande konflikter.
   Medvetenheten om människans ansvar för jorden och allt liv växer och engagerar forskare och filosofer i den nya tidsålder som kallas Antropocen, människans tid. Jag är övertygad om vi, Homo Sapiens, kan ta det ansvaret.
   En mikroskopisk del av ansvarstagandet kan bestå i att bevara Höjeådalen och åkermarken söder om ån för framtida generationer – samtidigt som miljontals människor tar tusentals liknande ansvarsfulla beslut runt om på jorden. Se filmen om Höje å i VB och upplev vilka värden det gäller! I Antropocen befinner sig varje människa och varje samhälle i jordens centrum. Tillsammans påverkar vi vår jord.

Byggnadskultur på undantag av Ann Schlyter

Byggnadsnämnden har att ta ställning till de avväganden och kompromisser som en förtätning av staden innebär. Ska man offra kulturhistoriska värden för ökad exploatering? Ett sånt fall avgjordes före påsk, tyvärr till kulturmiljön nackdel.

Medicinarlängan kallas en rad byggnader uppförda under en period från 1950 till 1976 med Klas Anselm som arkitekt. Den representerar en originell tegelarkitektur mycket typisk för Lund. Husen var sedan tidigare belagda med rivningsförbud och varsamhetsbestämmelser, men byggnadsnämndens majoritet menade att Forum Medicums önskan att exploatera vägde tyngre. Kraven som ställs på exploatören är obetydliga. Ett yrkande från vänsterpartiet om att belägga den sexkantiga auditoriebyggnad med rivningsförbud avslogs. Hade det fått stöd hade i alla fall något bevaransvärt bevarats.

Det gick bättre för kvarteret Raffinaderiet, ofta kallat Sockerbruket. Där är några fina fasader och en fin gård bevarad. Nu vill exploatören bebygga gården med en stor klumpig byggnad, men det fick han som väl var inte.

Planeringen av kvarteret Galten söder om Mårtenstorget fortsätter. Det är fint att detta hål i stadsbilden som skapades av rivningarna för ett genombrott av en motorväg för 50 år sen, nu äntligen ska bebyggas. Men man planerar för en affärsgata inne i kvarteret och utarmar därmed gatulivet. Förutom några få hus är det ju gatunätet som är Lunds medeltida kulturarv. Det riskerar att bli baksidor för bilar. Mot Bankgatan blir det en stor fönsterlös fasad till en stor biograf. Mot Mårtenstorget sparas det mesta, men inte allt, av de små husen och ett tvåhundraårigt gårdshus rivs. På detta stadium i planering diskuterade byggnadsnämnden enbart hur många våningar höghuset i mitten av kvarteret skall få ha. Det mesta annat är i praktiken för sent att ha synpunkter på.

Västerbro ska det stora nya bostadsområdet vid Öresundsvägen heta. Förvaltningen hade arbetat fram ett utmärkt program och en fördjupad översiktsplan i vilka många industriminnesmärken markerades som värdefulla. Men dessa ville inte socialdemokraterna ta positiv ställning till, och de fick majoriteten av nämnden med sig. Genom att hänvisa bevarandefrågorna till detaljplaneskedet försvagas möjligheterna att bevara värdefulla byggnader när man kommer till förhandlingar med exploatörerna.

Det fanns en bevaringskommitte i Lund, som genom åren har tagit fram inventeringar och värderingar. Många är trettio år gamla och skulle behöva uppdateras. Men den borgerliga femklövern i Lund tycks vilja lägga ner den. Som medlem förra mandatperioden har jag inte fått någon kallelse och inte något annat besked.
Det är inte enbart i Lund stadens förtätning hotar kulturvärden. Dagen efter byggnadsnämnden hade faktiskt Byggnadsvårdsföreningen möte i Lund. De gör ett bra arbete, men det skulle behövas fler engagerade medlemmar här i Skåne. Det är glädjande att det finns många som reagerar mot okänslig stadsomvandling. Tyvärr är kommentarerna på Arkitektupprorets sidor på Facebook ofta i en hetsande ton mot arkitekter och politiker och en önskan om att man ska bygga i forna tiders stilar. Men det behövs verkligen en diskussion om staden och det byggda kulturarvet som involverar fler av stadens invånare.
Ann Schlyter, representerar v i byggnadsnämnden

Byggnadskultur ingår i medlemskapet i Svenska byggnadsvårdsföreningen

Klimatkampen

Greta Thunberg stöder krav på generalstrejk för att tvinga de politiska ledarna att handla. På påskdagen talade hon vid Marble Arch i London, samtidigt som aktivisterna i XR, Extinction Rebellion, genomförde aktioner i Londontrafiken.

Crowds at Marble Arch watching Greta

Londonpolisen arresterade mer än tusen demonstranter vid Parliament Sqare, Oxford Cirkus och Waterloo Bridge. Aktioner genomfördes också av grupper i Lund och Malmö.
    ”Jag stöder Extinction Rebellion”, sa Greta Thunberg. ”Det som dom gör är bra. Civil olydnad är viktigt för att visa att detta är en kris. Vi måste göra allt vi kan för att sätta press på dem vid makten.”
   Extinction Rebellion kan översättas som Uppror mot utrotning och förintelse. Det är ett uppror inte bara mot utrotningen av miljontals arter utan också mot fördrivningen av ursprungsbefolkningar och på sikt mot hotet mot mänskligheten.
   På tisdagen talade Greta Thunberg i det brittiska parlamentet och träffade efteråt bland andra Labour-ledaren Jeremy Corbin, Green party-ledaren Caroline Lucas och talmannen John Bercow.

Klimatet känner inga gränser. Vi behöver en internationell Green New Deal för investeringar i ny energi och för att ge klimatskydd grundat på varje nations behov, oavsett dess egna resurser. Skälen är tre:
Ett. Om alla länder samarbetar har samtliga kontinenter tillräckligt stora sol-, vind- och vattenresurser för en värld utan utsläpp.
Två. För att möta klimatkrisen krävs vetenskapliga genombrott i sökandet efter förnybara energikällor, anpassningen av existerande infrastruktur, avgiftningen av världshaven och återhämtningen av atmosfärens växthusgaser. Inget land klarar ensamt detta.
Tre. I århundraden har länder som Storbritannien och USA plundrat kolonier på naturresurser och förstört deras miljö. En internationell Green New Deal är nödvändig för att reparera utsugna regioner, skydda dem mot stigande havsnivåer och garantera alla klimatflyktingar en anständig levnadsstandard.    Källa: Yanis Varoufakis och David Adler, The Guardian 24/4.

Världens åkerjord på väg att utarmas, varnar FN. Efter endast 60 skördar till blir de så utarmade att de inte längre kan försörja jordens befolkning.
   Storbritanniens miljösekreterare Michael Grove varnar för att landets åkerjord kan komma att bli helt utarmad redan inom 30 eller 40 år. Länder kan klara statskupper, krig och konflikter, säger han, men ingen nation överlever förlusten av jordens bördighet.
   Krisens allvar understryks av förra månadens rapport om en ”katastrofal kollaps bland naturens ekosystem” till följd av överdrivet bruk av insektsgifter. Källa: Matthew Taylor, The Guardian 24/4.

Första maj i Lund och Malmö

Lund

Vänsterpartiet

1 maj 2019 med lundavänstern!
Stortorget kl 14.00

Gå med i Lunds största 1 majtåg tillsammans med Vänsterpartiet och Ung Vänster. I år går vi under de två parollerna "För oss alla - inte bara eliten" och "Rör inte strejkrätten".
Huvudtalare för Vänsterpartiet kommer i år vara vår Europaparlamentariker Malin Björk.
Demonstrationen kommer att inleda på Stortorget med några inledande tal för att därefter vandra igenom staden för att avsluta i Stadsparken med ytterligare tal.
Läs mer på Facebook »

Socialdemokraterna

Demonstrera med Socialdemokraterna i Lund på första maj! Demonstrationen avgår och avslutas på Stortorget.
Årets huvudtalare är ministern för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans.

Följande tider gäller:
Från kl. 10 samlas vi på Stortorget. Här kommer det att finnas möjlighet att köpa fika och tillsammans förbereda sig inför demonstrationen.
Kl. 11 är det avmarsch.
Kl. 11.45 börjar talen

Kommunistiska Partiet

Möte kl 12.00, Mårtenstorget.
Talare: Rickard Forslund (K) och Sacharias Klingstedt (K).
Läs mer på hemsidan »

Revolutionär 1 maj i Lund

FÖR DET KLASSLÖSA SAMHÄLLET!
DEMONSTRERA PÅ 1 MAJ I LUND!
Knut den stores torg, 1 maj 2019 kl. 13:00–14:00

Idag finns möjligheterna att skapa ett globalt, klasslöst samhälle. Varje dag nås vi av nyheter om nya framsteg i medicin, information och logistik. Med hjälp av automatisering kan vi vara på väg mot ett samhälle utan lönearbete, där människor kan äta sig mätta och där vi får chans att utvecklas istället för att slita ut oss på jobbet. Vi behöver inte någon stat för att koordinera samhället utan kan skapa en sann, global sammanslutning av fria individer.
Men istället för att detta sker så sprider massarbetslöshet ut sig, meningslösa bullshit-jobs skapas av politiker, stater försöker militärt och politiskt ta över resurser och själva planeten riskerar att dö. Det är med detta perspektiv vi bjuder in er till 1:a maj i Lund. Det är som Rosa Luxemburg sa: det är antingen socialism eller barbari.
Arrangörer: Revolutionär 1 Maj Lund, India Däck, Autonom Organisering, Smålands Nation, SUF Lund

Läs mer på Facebook »

Malmö

Vänsterpartiet

1 maj i Malmö 2019 med Malmövänstern
Samling Möllevångstorget kl 11:00

Fira 1 maj med Vänsterpartiet och Ung Vänster under parollen: Riktig vänster - för klimatet, välfärden, strejkrätten

Paroller:
• BYT SYSTEM - INTE KLIMAT
• VÄLFÄRD ISTÄLLET FÖR SKATTESÄNKNINGAR FÖR DE RIKA
• FÖRSVARA STREJKRÄTTEN
Huvudtalare:
MALIN BJÖRK - EU-parlamentariker och toppnamn på Vänsterpartiets EU-lista
MEJA COHEN TILLBERG - Ordförande för Ung Vänster Skåne
Musik:
Al-Ashiqeen - Dom har kallats Palestinas The Beatles. Numera är de baserade i Skåne och spelar på Malmövänsterns 1 maj.
Övrigt:
BARNKALAS med hoppborg, barnteater, lekar och mycket mer. Redan på Möllevångstorget kan alla barn bli ansiktsmålade och få en ballong.
MATSERVERINGAR och informationsbord i Slottsparken. Frukostkiosk och plakatverkstad på Möllevångstorget.
Arrangemanget genomförs i samarbete med ABF Malmö
Läs mer på Facebook »

Socialdemokraterna

Årets första maj-tåg startar på Södergatan, mellan Stortorget och Gustav Adolfs torg.
Samling kl 13.30. Vi går mot Folkets Park kl 14.00.

Första maj-firandet i Folkets Park bjuder på aktiviteter för både barn och vuxna.
Tal kl 15.00 av Joakim Sandell, Socialdemokraterna i Malmö, Elin Kramer, LO, Shler Bradostin, SSU, Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelsens ordförande och Mikael Damberg, inrikesminister.
Läs mer på hemsidan »

Kommunistiska Partiet

Möte kl 14.30, Augustenborgs torg.
Talare: Maher Turkie (No2Crimes), Ingemar Gustavsson (K), Nils Littorin (K) och Liz Nilsson (K).
Läs mer på hemsidan »

Revolutionär 1 maj i Malmö

Första maj 2019 - Det finns inget alternativ!

De som har makten säger att det inte finns några alternativ till nyliberal politik. Kapitalets väg - privatiseringar, tillväxt, gränser - har tryckts på oss som den enda möjliga vägen att gå i en konfliktfylld samtid. Maktens klasspolitik förstör både människor, klimat och framtidsutsikter.
En sak har de rätt i - det finns inget alternativ. Men vad samtiden lär oss är det motsatta av vad de försöker säga oss. För att vi ska kunna leva drägliga liv och bli fria på riktigt finns det bara ett alternativ - att krossa kapitalismen!
Paroller:
• FÖR STREJKRÄTTEN
• FÖR KLASSEN
• FÖR KLIMATET
• MOT STAT OCH KAPITAL
Program:
12.00 – Förhäng – Jesusparken
15.00 – Demonstration – Möllevångstorget
18.00 – Efterhäng – Enskiftet

Läs mer på Facebook »

2019-04-11

Ingen VB nästa vecka

Nästa vecka tar VB ledigt. Vi önskar alla läsare och skribenter en god och vilsam Påsk!
Nästa nummer kommer den 26 april. Om man vill skriva något inför första maj så är det dags då.

Om du skulle drabbas av akut VB-abstinens så finns det bot? Då kan ni ta del av VB:s arkeologiska kulturlager genom att titta här. Några nya årgångar har tillkommit sedan förra veckan. Du kan t ex läsa den allra första VB-texten som talar om varför VB startades och vilka förhoppningar som fanns på detta initiativ..
red

Anmälan
Torsdagen den 30 oktober - 1975
Namnet "Veckobladet" berättar bokstavligen vad det handlar om: ett enkelt, tvåsidigt blad som kommer ut en gång i veckan. "Organ för VPK Lund” kan möjligen kräva kommentaren, att "Veckobladet" (VB som vi nog kommer att förkorta det i fortsättningen) är strikt lokal och i princip bara ska ta upp saker som berör Lund , men att det, som detta nummer visar, inte bara ska handl a om VPK. Vi vill efter fattig förmåga söka spegla den lokala radikala politiken i allmänhet. Det betyder att v i välkomnar synpunkter och bidrag utifrån, även om det som synes är trångt· om utrymmet
Men namnet "Veckobladet" kan också ge associationer till "Lunds Veckoblad som började utges under 1800-talet, så småningom blev det "Lunds Dagblad" men en tid på slutet åter veckotidning, innan konkurrensen med malmötidningarna tvingade den att upphöra . Sen dess har det inte funnits någon regelbunden lokaltidning i Lund.
I en ursprunglig betydelse av ordet är ”Veckobladet" ändå en tidning, en, lokaltidning. Och fortsättningen behöver inte bli lika anspråkslös som början.

Friday for Future alla fredagar

Välkomna på demonstration för klimatet, varje fredag någon gång mellan 10- 13 på Stortorget.

Röda Kapellet som vårtecken!

Nu kommer våren krypande och det första riktiga vårtecknet är naturligtvis Röda Kapellet som intar scenen igen.
   Lördagen den 13 april kl. 11 står vi där som vanligt på Mårtenstorget och blåser bort kylan och missmodet.
   Under våren blir det fyra appellmöten och ytterligare några spelningar bland annat Valborg och första maj. Nu på lördag är temat ”Tak över huvudet, eller?”. Det ska handla om bostadspolitik och hemlöshet. Fd riksdags-mannen och ombudsmannen på hyresgästföreningen Sten Lundström, förre universitetsrektorn Per Eriksson, som varit mycket engagerad i hemlöshetsproblematiken och ekonomhistorikern tillika trumpetaren Lars Svensson talar.
   De tre andra appellmötena, som äger rum i maj, ska handla om klassklyftor och orättvisor (”Makten och härligheten”), klimatet och transporter (”Gratis luft”) och EU.

Cykeldagen

13 april · 10–14 · Stortorget

Varje år genomför Lunds kommun tillsammans med Naturskyddsföreningen en cykeldag på Stortorget. Du får möjlighet att träffa tjänstemän, ideella och kommersiella cykelaktörer för att prata om cykling. Vi har bland annat bjudit in el-sparksföretagen Voi, Lime och Tier för att få lära mer om hur de fungerar.

Hållbarhetsveckan i Lund • 8–13 april 2019

Hållbarhetsfestivalen, 13 april · 11–16 · Stenkrossen

Som avslutning på Hållbarhetsveckan bjuder föreningen Synaps på en späckad festivaldag med intressanta, roliga och hållbara aktiviteter för att uppmärksamma all kunskap och allt engagemang som finns för hållbarhetsfrågor i Lund.
Festivalen har ett brett fokus och inkluderar ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet, den riktar sig till allmänheten och det är gratis att delta.
Förvänta er bl a Plogging, Klädbyte, Växtbyte, Upcycling, Filmvisning, Marknad, Utställning, Performance, Stadsodling, Workshops, Föredrag, Lunch och fika

https://www.hallbarhet.lu.se/hallbarhetsveckan-2019

Landskapsbilder av Ann Schlyter

Från kl 14 Skärtorsdagen till kl 14 Annandagen

Tångvägen Norrekås

Skuggor och viskningar

En konstinstallation för alla sinnen av och med konstnärerna Karin Wiberg, skulptur, Ida Magntorn, fotografi samt miljöforskare Johanna
Alkan Olsson, Lunds universitet.
Plats: Botaniska trädgården, Lund
Utställningen pågår 8 april - 22 april.

Budgetkommentar

Vårpromenad i mångfald av Gunnar Stensson

Tusensköna, gräs, hägg, bristande knoppar, koltrastar, blommande plommonträd, vindpust, odlingslotter, jord, sol, nässlor, Höje å, äppelträd, pilar, alar, aspar, björkar, kardborrar, hundkex, humla, vissna rallarrosor, trollslända, björnbärsbuskar, svanar, vattenspegel, sothöns, vigg, måsar, bro, backe, trappa, maskrosor, fasan, hallonbuskar, bin, vårsådd, vindkraftverk, molntussar, Flackarp, fläder, gräsvall, husgrund, tegelflisor, körsbärsträd, lönn, ask, bok, lind, kastanj, al, spindlar, trollslända, fasan, hassel, bin, humla, snäckor, daggmask, jord, gyttja, vatten, pågatåg, kraftledning, klart, kallt källvatten i dammen.

Reflektion efter en morgon på Arenan i Lund, 2019-04-04 av Nita Lorimer

En morgon med information om kommunens ekonomi. Detta är ett steg i budgetarbetet som sedan kulminerar i ett två dagars långt Kommunfullmäktigemöte då 2020:s budget fastställs.
   Det hela började med en detaljerad redovisning av hur många människor vi förväntas vara i kommunen, i vilken ålder mm.

Paus

Sedan kom redovisning av kostnader – förväntade och beslutade. Allt i en kommun är en kostnad och hanteras som om det bara är något negativt! Det kostar att ha barn i skolan, det kostar att ha fritidshem, det kostar att ha vägar, cykelstråk, allt är kostnad! Sedan är det väldigt viktig att vi inte överbudgeterar våra kostnader – det är mot lagen!
   Slutsats – skippa alla vägar, alla lärare, alla cykelstråk mm. Då blir det inga kostnader och vi kan skrota skatten och lägga ner kommunen!
   När ska vi få ett budgetarbete som faktiskt ser på utgifter som en tillgång, en service för alla medborgare och en investering för framtiden!
   Våra lärare är en tillgång, de hjälper våra barn få en bra start i livet. En investering i framtiden! Men lärare måste få arbetsvilkor som ger dem möjligheter att kunna göra ett bra utfört arbete.
   När ska vi inse att förebyggande arbeten är en besparing, som kan minska både lidande och kostnader framöver?
   Är det inte tid för ett helt annat tänkande i vårt kommunala budgetarbete?

Nu vadar skam i Höje å! av Gunnar Stensson

Staffanstorp och Lund enas om Höje å, stod det i tidningen i onsdags. På båda sidor om Höje å planeras ett nytt bostadsområde. Bostäderna ska ligga precis vid kommungränsen.
   ”Gränsen går mitt i ådalen”, sa Christian Sonesson i Staffanstorp, M.
    I Staffanstorps kommunstyrelse rådde i motsats till Lund enighet om saken.
   ”Det är klart att vi ska vara positiva till ett bygge kring en station”, sa Pierre Sjöström, S.

När kommunstyrelsen i Lund 3 april fattade beslutet att tillsammans med Staffanstorp bygga ett bostadsområde som de kallade Höje å stationsområde blev många både överraskade och förfärade.
   Höje å stationsområde, det hade ingen tidigare hört talas om tidigare.
   Ska Höje å bli en kanal genom ett stationsområde? Ett stationsområde som sträcker sig från Arenan uppe invid stadsparken ända ner till väg 108 i Flackarp!
   Utfästelserna om att bevara världens bästa åkermark då, var det bara skitsnack?
   Vem kom för resten på idén att samarbeta med Staffanstorp? De fulaste villamattorna över åkrarna på Söderslätt har ju Staffanstorp rullat ut! Nu kan det vara Höjeådalens tur.
   Nå, tack och lov, Lunds kommunstyrelses beslut var inte enhälligt! Det finns motstånd i kommunstyrelsen. Det måste gå att ändra beslutet!

Men en vecka senare ville Tekniska nämnden halvera arrendetiden för dem som arrenderar kolonilotter till fem år.
   Varför nu detta? Redan tio års arrende som hittills var ju alldeles för kort tid.
   Jo, sa kommunen, arrendetiderna får inte utgöra hinder för att genomföra planerna.
   Kolonisterna i hela Lund blev oroliga. Vilka planer? Byggplanerna i Källby, pappskalle! Planerna för det nya bostadsområdet Höje å stationsområde.
   Särskilt oroliga blev kolonisterna i koloniområdet Klostertäppan. Det ligger ju mitt i Höje å stationsområde, om de fattat saken rätt. Fast ganska långt från Höje å.
   Här har man investerat i både fruktträd och byggnader, här har man tänkt odla och trivas i årtionden. Kan kommunen bara säga upp kontraktet? Lägga beslag på mina äppelträd och riva stugan!
   Ännu oroligare blev odlarna i Höjebro Mölla. Deras kontrakt är ju bara ettåriga.
   Oron övergick i beslutsamhet. Om inte kommunstyrel-sen klarar av det så måste vi stoppa Höje å stations-område själva!

Skolan är kass

Samhällets svek mot de unga inleddes på 90-talet då skolorna kommunaliserades. Sedan kom finanskrisen och friskolereformen. Krisande kommuner tvingades spara pengar på skolan som sedan konkurrensutsattes. Fräsiga friskolor tävlade med fattiga kommunala konkurrenter. Eleverna valde olika skolor och de gamla sammanhållna klasserna splittrades upp
Skolvalet blev en klassmarkör.
För att kunna styra över alla skolor skapades kontrollsystem. Eleverna fick allt fler nationella prov medan lärarna fick ta tid från undervisningen för att rätta, rapportera och dokumentera. Skolstressen ökade och det är nu eleverna började må sämre.
Eva Franchell, Aftonbladet 5/4.

Tre klimatnotiser av Gunnar Stensson

Trycket längs Trumps mur ökar

Klimatförändringarna – hetta, torka och översvämningar – tvingar jordbrukare i Guatemala, Honduras och Nicaragua att lämna sina hem och migrera norrut.

På vägen utsätts de för rån och överfall av beväpnade ligor, vid USA:s gräns möts de av militär, interneras, separeras från sina familjer och skickas tillbaka. Men migrationen fortsätter som en naturkraft, driven av klimatförändringarna, hur mycket Trumpregimen än försöker bromsa den med murar, våld och terror. Det finns 64 miljoner klimatmigranter och de blir hela tiden fler.
Läs Lauren Merkham, How climate change is pushing Central American migrants to the US.
The Guardian 8/4.

Slaskigt runt nordpolen

Grönlandsglaciologen Jason Box rapporterar om en månad av rekordvärme i Berings hav som gjort den arktiska isens yta mindre än någonsin och slår det tidigare rekordet som sattes i april förra året. Samtidigt smälter det arktiska permafrostlagret. Arktis biofysiska system är på väg bort från sitt hittillsvarande tillstånd och in i en ny okänd utveckling med konsekvenser långt utanför Arktis. Arktis blir slaskigare, med mer regn och färre kalla dagar.
Glaciärerna smälter mycket fortare än experterna

förutsåg. 90 procent av alpernas glaciärer kommer att försvinna före århundradets slut, enligt Michael Zemp som leder World Glacier Monitoring Service vid universitetet i Zürich. Konsekvenserna blir på många håll katastrofala som i Anderna, där stora områden och flera städer riskerar att bli helt utan vatten.
Några av jordens största ekosystem befinner sig i seismisk omvandling. Varken våra politiska ledare eller företagsledarna tycks inse allvaret.
Läs Bill McKibben. Glaciers and Arctic ice are vanishing. Time to get radical before it is too late. Guardian 11/4.
(Såg någon de fruktansvärda sekvenserna i morgon-tv med valrossar som störtade utför klippbranter och krossades, sedan de tvingats söka sig inåt land efter det att isen som utgör deras livsmiljö smält?)

Moderaterna i EU-valet: Kärnkraft är klimatsmart

Vi vill fördubbla EU:s satsning på kärnkraft, säger Tomas Tobé, Moderaternas EU-kandidat.

   Hiroshima inledde atomåldern. På 1950-talet kunde man märka en ökande spridning av radioaktivitet i atmosfären i breda band runt jorden, drivna av vindar och luftströmmar. Radioaktiva partiklar kastades upp i stratosfären varifrån de sedan sjönk ner mot jorden. På 1960-talet byggdes skyddsrum mot radioaktivt nedfall i USA. Man fann strontium i barnens tänder.
   Trots det fortsatte utbyggnaden av kärnkraftverk. Sedan inträffade det osannolika Harrisburg. Öresundsregionen hotades av Barsebäck. Vi marscherade och till slut var Barsebäck väck.
   Radioaktiviteten från Tjernobyl i Ukraina förgiftade bär, svampar och renar i Norrland. Sannolikt också människor. Men Ukraina var ju inte med i EU.
   Fukushimahaveriet ödelade ett stort område i Japan, spred cesium i havet och runt världen. Cesium från Fukushima påträffas nu i kaliforniska viner.
   Men de smarta Moderaterna tänker kämpa för kärnkraft i EU för att uppnå klimatmålen. Deras EU-kandidat Tomas Tobé vill mätta atmosfären med radioaktivitet i stället för den koldioxid som finns där efter 200 år av utsläpp. Fortsatt tillväxt ska säkras med kärnkraft. Och växa och växa och växa. Tills det smäller.
   Tobé or not Tobé, that is the question.

Höje å stationsområde

Nej till Höje å stationsområde

Nedan finns ett uttalande från Klostergårdens byalag som antogs den 1 april 2019. Anledningen till uttalandet är det samarbetsavtal om exploateringen av Höjeå området som undertecknat av Lunds och Staffanstorps kommun.

Om du vill instämma i byalaget uttalande så skicka ett mail till Veckobladet@gmail.com.

Ett av Lunds främsta områden för naturupplevelser är rubriken på Miljöpartiets motion om Höjeådalen, den finns att läsa här.

Höjeådalen till nationellt naturreservat är rubriken på Lundaförslaget i samma ärende, det hittar du här.
Inskickat av: Lill Blomqwist
Publicerat den: 2019-04-08
Sista dag att rösta: 2019-06-06
Antal röster: 287 den 11/4 kl 16)

Uttalande av Klostergårdens Byalag

Politiker i Lund och Staffanstorp är överens om att bygga ett nytt bostadsområde, ”Höje å stationsområde”, vid Lunds och Staffanstorps kommungräns längs båda stränderna av Höje å.

”Det kommer att upplevas som ett Lundaområde eftersom det inte finns någon synlig gräns mer än ån”, säger Fredrik Ljunghill, byggnadskommunalråd i Lund. ”Det blir en förtätning med bra livsmiljö intill Höjeådalen. Vi och Staffanstorp har samma syn på utvecklingen.” (SDS 28/3).

Anledningen till att frågan aktualiseras är beslutet att bygga Klostergårdsstationen och Källbystaden vid Åkerlunds och Rausings industriområde och Lunds Arena. Stationen är det genomskinliga svepskälet för exploateringen av åkrarna och naturen söder om Höje å som hittills varit skyddade från urbanisering. Det så kallade ”Höje å stationsområde” sträcker sig mer än en kilometer över åkrarna i Staffanstorps kommun söder om stationen. Däremot ligger Arenaparken bara fyra minuter ifrån stationen.

Titta på kartan över ”samförståndsområdet”. Tänk er att Klostergården byggs ihop med det bruna åkerområdet söder om Höje å! Eller att Södra industriområdet i Källby byggs ihop med stadsbebyggelse på Staffanstorps åkermark ”Samförståndet” förutsätter där att en bilväg dras väster om järnvägen tvärs igenom naturområdet upp till väg 108 så att trafiken kan flyta fritt genom den nya stadsdelen som ”kommer att kännas som om den låg i Lund”.

Naturen längs Höje å är ett riksintresse. Miljöpartiet vill göra Höjeådalen till ett kommunalt naturreservat. Vänsterpartiet också. Centerpartiet säger sig måna om den högproduktiva åkermarken liksom FNL. Ställningstagandena kring samförståndsplanen kommer att visa var politikerna och partierna står.

Staffanstorps kommun har ingenting med Klostergårdsstationen att göra. Det finns en station i Staffanstorp: Hjärup. Bygg där! Invadera inte åkermarken söder om Höje ås stränder med bebyggelse och bilvägar. De som nu bor i Flackarp är välkomna till den nya stationen.

Klostergårdsborna vill inte veta av någon bebyggelse på åkrarna söder om kommungränsen.
De Staffanstorpsmedborgare som bor i Flackarp vid Höje å vill inte få sin miljö förstörd av fastighetsbolag och bostadsspekulanter.
Vi som bor vid ån kommer konsekvent försvara åkrarna längs stränderna, grönskan och den biologiska mångfalden mot bebyggelse och urbanisering.
Klostergården den 1 april 2019.
Gunnar Stensson, Ninni Dahlbäck, Ann-Britt Hansson, Inge-Lena Sjöström, Bertil Johansson, Olle Ekstrand, Jan Engvald och Kerstin Gunnarsson

Jag stöder Klostergårdens byalags yttrande om Stationsområdet vid Höje å.

Per Roijer
Sonja Ekman
Margareta Siewert
Ann-Christin Fast
Peter Sondhauss
Gun Johansson Dahl
Arne Dahl
Ingar Kerstensson

Ingrid Pettersson
Jan Engvald
Anna Stensson Gunge
Jan Gunge
Karin Blom
Göran Persson
Amanda Gunge

2019-04-04

Friday for Future alla fredagar

Välkomna på demonstration för klimatet, varje fredag någon gång mellan 10- 13 på Stortorget.

Bokloppis Amnesty International Lund

Det är snart dags för vårens bokloppis med Amnesty. Bokloppisen kommer hållas på Stora Södergatan 25 i Pingskyrkan mellan 10 - 16 den 6:e april. Det kommer finnas ca 4000 böcker i alla genrer från kokböcker till utmanande poesi.
Blir du hungrig under bokjakten har vi ett mysigt café med smörgåsar och hembakade kakor. All vinst från loppisen går oavkortat till Amnesty Fonden!

Rausingföreläsning med Carsten Jensen

I år hålls Humanist- och teologdagarnas Rausing-föreläsning av författaren och samhällsdebattören Carsten Jensen. En författare vars författarskap har en mycket stor bredd som spänner över skönlitteratur, kulturessäistik, reseskildringar och samhällsdebatt.
Föreläsningen avslutas med att Carsten Jensen får ta emot Rausingpriset.
Mer information om Carsten Jensen.
När: lördag 06 apr 12:00 - 13:00
Plats: Lunds Universitet LUX - Humanistiska och Teologiska fakulteten, Helgonavägen 3

Ekologi och socialism, Malmö 6 april

Nina Björk talar om socialism och ekologi. Anna Arvidsdotter läser poesi.
   Lördag 6 april kl 15.30–17.30. ABF, Spånehusvägen 47, Malmö
   15.30-17: Nina Björk: Ekologi och socialism. Inledning och diskussioner
   17-17.30: Anna Arvidsdotter, poet som bland annat medverkat i Föreningen arbetarskrivares senaste antologi, ”Jag har tänkt mycket på oss och våra utmattade kroppar” (2018).

Hållbarhetsveckan i Lund • 8–13 april 2019

Hållbarhetsveckan är ett årligt event i Lund där universitetet, Lunds kommun, organisationer och andra intresserade fyller en vecka med aktiviteter kring hållbarhet. I år går veckan av stapeln den 8 till 13 april på temat Transforming our World - med fokus på de globala målen för hållbar utveckling. Det blir en vecka med både diskussion och aktion, både allvarliga frågeställningar och hoppfulla framtidsvisioner.
Aktiviteterna under hållbarhetsveckan är kostnadsfria. De flesta evenemang är öppna för alla, men vissa kan kräva föranmälan.

https://www.hallbarhet.lu.se/hallbarhetsveckan-2019

Slutet? – ett samtal om klimatfiktion

Du är sjutton år gammal. Det är sommar och världen ser ut precis som vanligt. Men du vet vad som är på väg. Om en månad är vi alla borta.

Om detta handlar Mats Strandbergs (Cirkeln, Färjan, Hemmet) senaste roman Slutet. Hur kan böcker – både fakta och skönlitteratur – få oss människor att reflektera över klimatförändringar? Hör Mats Strandberg samtala med Alexandra Nikoleris från Lunds universitet som forskar om just klimatlitteratur.
10 april | 18.00 | Stadsbiblioteket atriumgården
Arrangeras i samarbete med Litteralund, Lunds universitets Hållbarhetsforum och Lunds Naturskyddsförening

Veckans tema: Återanvändning

Det var mer slump än tanke som gav veckan ett tema. Nedan finns ett exempel från rikspolitiken och två från Lundapolitiken. När det dessutom är hållbarhetsvecka i Lund nästa vecka så var veckans tema ett faktum.
De två exemplen från Lund dök upp när jag botaniserade i Veckobladets arkiv för att se vad vi skrev om för 40 respektive 30 år sedan. Vissa Lundafrågor är om inte eviga så ordentligt seglivade.
Själv tyckte jag det var roligt att botanisera i gamla debatter och åsikter, kanske det finns fler med samma böjelser? Då kan ni ta del av VB:s arkeologiska kulturlager genom att titta här. Kanske du hittar nåt ännu roligare som bör uppmärksammas igen, tipsa mig gärna.
red

Inför hösten av Karl Witting (1989)

Under sommarslöa dagar
finslipade jag formen

susade med god fart
genom stadens grönska

försiktigt förbi trafikljusens
gula sömniga blinkning

parerade kantstenar
och styrde Undan för brunnslock

allt i jakten på
den perfekta cykelvägen

stannade först när näckrosorna
i Monumentsparken lyste röda.

Frånsett rubriken så står sig poetens ord väl angående cykelläget i Lund trettio år senare.
Ursprungligen publicerad den 25/8 i nr 23/1989

Skolan kan drabbas av ännu en skenreform

Källan är från 2011, förslaget från Folkpartiet
i någon forntida valrörelse?

Det finns idag en riksdagsmajoritet för att öka lärarnas administrativa börda genom att införa ordningsbetyg i skolan. Det är en skenreform som förespråkas av de partier som vägrar att avskaffa vinstjakten i skolan och reformera det fria valet, trots OECD:s enträgna råd.

Lundaborna ska betala drygt 10 miljoner för att Lunds renhållningsverk måste byta grafisk profil av Ulf N

Kommunstyrelsebeslut i veckan

Bakgrunden till Kommunstyrelsens beslut är att fullmäktige för en tid sedan fattat beslut om en ny grafisk profil för kommunen. Möjligheter till s k särprofilering - alltså egen logotype etc - skull dock vara möjligt efter ansökan och ställningstagande i kommunstyrelsen.

Lunds Renhållningsverk, LRV, har sedan lång tid tillbaka haft en egen grafisk profil. En enig Renhållningsstyrelse ansökte därför i fjol våras hos kommunstyrelsen om att få behålla sin egen grafiska profil, men med det tydliga tillägget att LRV är en del av Lunds kommun. Motivet för att behålla sin egen profil är bland annat att det är en väl inarbetad logotype, att LRV till stor del verkar på en konkurrensutsatt marknad och att det för LRV:s del skulle bli ett synnerligen kostsamt att byta logo. Kostnaderna gäller bland annat omlackering av ett stort antal fordon (bland annat 45 tunga fordon) ommärkning av kärl (81 000 sopkärl) och containrar samt personalkostnader.
   I november i fjol behandlade kommunstyrelsen ansökan från Renhållningsstyrelsen men återremitterade frågan till kommunkontoret eftersom beslutsunderlaget var bristfälligt. Där saknades själva skrivelsen från Renhållningsstyrelsen samt LRV:s kostnadsberäkning.
   I går kom ärendet tillbaka till styrelsen. Fortfarande utan begärt underlag, alltså utan kostnadsberäkning. Ändå beslutade majoriteten i styrelsen att avslå Renhållningsstyrelsens begäran om att inte behöva byta logotyp. Enbart Miljöpartiet och Vänsterpartiet röstade för att LRV skulle få behålla sin grafiska profil.
   Konsekvenserna av kommunstyrelsens beslut - som alltså fattades utan något som helst ekonomiskt underlag - är att hushållen i Lund nu ska få betala sex och en halv miljoner plusytterligare minst fyra miljoner i personalkostnader för att genomföra bytet!

Miljöpartiet anser att dessa drygt 10 miljoner som kommer att belasta hushållen är helt onödiga utgifter. Om så stora ekonomiska satsningar ska göra på avfallshanteringen borde de satsas på klimatsmarta investeringar för återbruk och att minska avfallsmängderna.

Rapport från riksdagen av Hanna Gunnarsson

Vissa veckor är det ganska lugnt i riksdagen, andra veckor händer hur mycket som helst. Den här veckan har varit lite mer intensiv i beslutsfattandet.

Försvarsmakten, klimatet och miljön
För egen del har jag haft en av mina viktigaste debatter det här året, den som Vänsterpartiets motion Försvarsmakten, klimatet och miljön. I motionen lägger vi ett miljöperspektiv på Försvarsmaktens verksamhet och kräver att myndigheten helt enkelt blir bättre på att följa den nya klimatlagen och att försvarsmaktens intressen inte bör stå över intresset av rent dricksvatten, utbyggd vindkraft eller gröna näringar. Vi tar upp övningsområdet Vidsel i Norrbotten, där flera olika länder testar och övar framförallt med flygplan och drönare, Blekinge Offshore där Försvarsmakten har stoppat en stor vindkraftsutbyggnad och såklart Vättern, där vi kräver att alla övningar och skjutningar ska upphöra. Vättern är dricksvattentäkt för 280 000 personer, en siffra som kommer öka, och idag skjuter Försvarsmakten ammunition rakt ner i sjön. Se debatten här: (klicka på mitt namn) och läs motionen här: (den är läsvärd!)

Eventuell utförsäljning av Telia
En annan debatt på försvarsområdet den här veckan var frågan om en eventuell utförsäljning av Telia, vilket moderaterna har skrivit en motion om. Frågan ligger på näringsutskottets bord, men de valde att skicka frågan till försvarsutskottet för att få ett underlag om säkerhets-aspekten av att sälja Telia. Försvarsmakten var mycket tydliga i sitt remissvar: En försäljning av Telia skulle få säkerhetspolitiska konsekvenser för Sverige och måste utredas grundligt. Försvarsutskottet var eniga i sitt svar, men i näringsutskottet valde borgarna och SD att gå vidare med att kräva en utredning om försäljning. Se debatten här, klicka på Birger Lahtis namn.

Under veckan har de borgerliga och SD även fått igenom utredning av införande av system med anonyma vittnen (något som Vänsterpartiet är emot då det riskerar att minska rättssäkerheten) och licensjakt för säl (idag får man skjuta säl under skyddsjakt, vänsterpartiet var emot licensjakt). Som ni har kunnat följa i medierna är flera saker pågång, bland annat införande av ordningsbetyg.
Just nu pågår dessutom slutarbetet med vårändrings-budgeten, där regeringen lägger fram sina ändringar 10 april. Vänsterpartiet gör nu vår första egna budget på fyra år, då vi under den senaste mandatperioden har haft ett budgetsamarbete med regeringen. Det har vi inte längre utan kommer lägga fram helt egna oppositionsbudgetar.
Hör gärna av er om ni är i Stockholm någon gång, under tisdagar-torsdagar och vill se riksdagshuset!
Hanna Gunnarsson (v)
Riksdagsledamot och Stockholmskorrespondent

Stödet för kristna värderingar ökar, men i det gudlösa Staffanstorp klubbar de både tiggeriförbud och IS-beslut av Gunnar Stensson

Ebba Busch Thor gör politisk succé. KD går framåt och stödet för så kallade kristna värderingar har stigit till 40 procent. Hur ska man förstå det? Och vilka värderingar handlar det egentligen om?

De kristna värderingarna är entydiga. Du kan inte tjäna både Gud och Mammon.

Sälj allt vad du äger och ge åt de fattiga. Ve er hycklare och fariséer som är fulla av vinningslystnad och omåttlighet. Templet ska inte vara en rövarkula, sa Jesus och vräkte omkull penningväxlarnas bord. Du ska älska din nästa såsom dig själv. Det är ingen skillnad mellan jude och grek, mellan man och kvinna, utan alla är ett. De hungriga och törstiga ska du ge mat och vatten, de hemlösa ska du ge bostad, de nakna ska du ge kläder och de som är sjuka eller i fängelse ska du besöka.
   De principerna finns med genom seklerna och har övertagits av många senare politiska rörelser. Jämlikhet, broderskap, solidaritet, egendomsgemenskap och socialt ansvar.
   Det finns falska profeter och av deras frukt ska du känna dem. Men ingen ska dömas i förväg.
   Kristdemokraterna och andra som säger sig stödja kristna värderingar kan rädda sig undan domen och sent omsider förverkliga det kristna genom att gå med i kampen mot Mammon och återinföra värnskatt, förmögenhetsskatt och arvsskatt för de rika, ta bort vinstschackrandet i vård, skola och omsorg, släppa in flyktingar, vara generösa mot tiggare och till och med ta hand om ångerfyllda IS-terrorister och deras familjer. Då får de en chans att komma till himlen.
   Det som däremot inte alls har med kristna värderingar att göra är att kräva att Lucia ska vara en blond svensk flicka, att julfirandet ska inledas med en köporgie, fortsätta med att alla äter skinka och avslutas med någon tar på sig en tomtemask eller att dansa kring midsommarstången, äta sill och supa.

Hur jag vet det?
Under åtta år i Växjö högre allmänna läroverk - från 1944 då jag var 11 tills jag blev 19 år - deltog jag liksom de andra läroverkseleverna i obligatoriska statskyrkliga morgonandakter, sex gånger i veckan från klockan 8.15 till 8.30, morgonandakter med psalmsång (Herren signe du och råde och bevare nu oss väl) och textläsning. Några gånger varje år kom Växjö stifts biskop från residenset i Östrabo med biskopskorset på bröstet och ledde dem. Jag skolkade så ofta jag kunde. Jag var trött och ouppmärksam. Det var många upprepningar. Ofta förbannade jag dem.
   Ändå kunde jag inte undgå kunskapen om de kristna värderingarna. De gnuggades in. De tillämpades visserligen sällan. Då tillgreps syndabekännelsen ”jag fattig syndig människa” och nåden för att lugna ångerfyllda mammonsdyrkare.
   Samtidigt började ”folkhemmet” byggas med ålderspensioner, fattigvård, sjuårig och så småningom nioårig folkskola och barnbidrag. Och sedan kom 1960- och 70-talen. Kristna värderingar förverkligades i politiska beslut.

Hur kan en framtid utan tillväxt se ut?
av Marie-Louise Steiner

Läs rapporten på nätet »

Vad kommer efter BNP-tillväxten när samhället inte längre kan ha den som motor? Hur kan ett framtida hållbart samhälle som inte bygger på tillväxt se ut?
   Vi var väldigt många som ville veta det när Naturskyddsföreningen häromkvällen ordnade en i raden av sina temakvällar om klimatet på Stadsbiblioteket.
   Att vi idag lever över våra tillgångar har väl de flesta fattat men de förändringar som måste ske om vi ska nå upp till Paris-avtalets 1.5 grader är ofattbart stora.
   Istället för de 11 ton CO2 som varje svensk idag i genomsnitt förbrukar per år kan vi i framtiden bara tillåtas använda 0.89 ton. Vår bostadsyta per person måste krympa till 18 m2., inga flygresor kan tillåtas, ett helt annat jordbruk.
   Det är en större forskargrupp från KTH, Chalmers och Lunds universitet som vågat sig på att skissa 4 scenarier för Sverige 2050. Man målar upp bilder av olika framtida samhällen som alla ska nå upp till hållbarhetsmålen.
   Ett av samhällena skulle bygga på s k kollaborativ ekonomi där mycket av det betalda arbetet har ersatts av obetalt ideellt arbete inom olika kollektiv och där IT är en förutsättning för spridning och delande. Ett annat alternativt samhälle skulle bygga på lokal självförsörjning och direktdemokrati både i stad och på landsbygd.
   I ett annat visionärt samhälle utgår forskarna från ytterligare automatisering och robotisering av vardagen och där mycket bygger på en än mer utvecklad digitalisering. Och till sist ett samhälle byggt huvudsakligen på cirkulär ekonomi och en starkt styrd välfärdsstat .En mycket intressant kväll som gav många nya tankar.

Uppvärmningen i Sverige och Kanada dubbelt så snabb som genomsnittet av Gunnar Stensson

The Snowy mountain wildfire, visible from Cawston,
British Columbia, on 2 August 2018.
Photograph: Canadian Press

I början av veckan fick vi veta att den svenska temperaturökningen är dubbelt så snabb som det globala genomsnittet. Sedan 1948 har den globala temperaturen har stigit med 0,8 grader och den svenska med 1, 7 grader.
   Enligt The Guardian, som citerar en rapport från Environment and Climate Change Canada som släpptes i måndags, har temperaturökningen varit lika snabb i Kanada som i Sverige, trots att Trudeau-regeringen infört skatt på koldioxidutsläpp och stängt många koleldade anläggningar. Men Kanada omfattar också arktiska områden, och där har värmen ökat i den mycket snabbare takten 2,3 grader.
   Några motsvarande svenska resultat har jag inte sett.
   Med hänvisning till rapporten har Kanadas regering nu infört utsläppsskatten i fyra provinser som hittills vägrat att göra det. Konservativa politiker har lovat att avskaffa den om de vinner det kommande valet med argumentet den är en för tung börda för invånarna.
   Det har stor betydelse vilken politik som förs.
   Om man reducerar utsläppen drastiskt kan temperaturökningen begränsas till 3 grader år 2100, men om man underlåter att genomföra drastiska åtgärder blir temperaturökningen mellan 7 och 9 grader.
   Det innebär att risken för dödliga värmeböljor ökar tiofalt, vilket medför torka och skogsbränder. Risken att flera städer drabbas av översvämningar orsakade av skyfall ökar också.
   Tillgången till dricksvatten minskar i stora områden på grund av minskade snöfall.
   Därtill kommer effekterna av smältande permafrost, försvinnande havsis och minskande glaciärer.

Sverige drabbas knappast på samma sätt eftersom landytan är mindre och omgiven av hav. Men vi lever nära den sibiriska landmassan som är lika stor som den kanadensiska, och vad som händer där vet vi mindre om, frånsett varningar för smältande permafrost som leder till ökande utsläpp av växthusgaser.

171 kulturarbetare: Nej till Eurovision i Israel

Vi svenska artister och kulturarbetare som undertecknar detta upprop kan inte stillatigande åse hur Israel använder sig av Eurovision Song Contest för att dölja sina brott mot det palestinska folket.

Bara några dagar efter den israeliska segern i Eurovision Song Contest maj 2018 sköt Israels armé ihjäl 62 palestinier som protesterade mot sin fängelseliknande instängning i Gaza.
Sex av dessa mördade var barn. Samtidigt uttryckte den israeliska premiärministern Benjamin Netanyahu sin förtjusning över att Netta Barzilai, den vinnande sångerskan, var den bästa ambassadören för Israel ute i världen.
Så länge Israel med sin apartheidpolitik förnekar palestinierna deras grundläggande mänskliga rättigheter, så länge måste vi avstå från israeliskt deltagande i kulturutbyten.
Läs mer i Aftonbladet »

Jeannette Escanilla omvald som ordförande, sommaren 2020 seglar Ship to Gaza igen

Vid årsmötet den 22 mars omvaldes Jeannette Escanilla som ordförande för Ship to Gaza Sverige.
   Vid mötet beslutades också att Ship to Gaza, tillsammans med våra samarbetsorganisationer i Freedom Flotilla Coalition, kommer att göra ett nytt försök att segla till Gaza för att bryta den illegala och inhumana blockaden av Gazaremsan sommaren 2020
   Då har det gått 10 år sedan vårt första försök att bryta blockaden slutade i ett brutalt överfall till havs, då nio aktivister dödades av israeliska marinsoldater ombord på biståndsfartyget Mavi Marmara.
   Redan då var den humanitära situationen på Gazaremsan desperat efter det brutala kriget 2008-2009 och tre års blockad. Nu 10 år visar ett flertal rapporter från FN och andra humanitära organ att situationen närmar sig det ohållbara för drygt två miljoner palestinier på Gazaremsan.
   Blockaden har låtit barn och unga växa upp i ett samhälle präglat av rädsla, osäkerhet, hopplöshet och brist på utbildning, arbete, hälsovård, mat, livsnödvändigheter och rörelsefrihet. Därför måste vi fortsätta att agera för att häva blockaden snarast.
   – Självklart är jag hedrad av att åter igen få vara med och leda arbetet mot en ny aktion och för att Gazaremsans hårt prövade civilbefolkning snart skall kunna leva värdiga liv och bygga en framtid i samspel med omvärlden. Vi kommer under 2019 att finnas på gator och torg för att uppmärksamma blockaden och dess brutala konsekvenser.
   Vi uppmanar alla människor som tror på mänskliga rättigheter att bli en del av vårt försök att bryta blockaden eller bidra med ekonomiskt stöd inför aktionen 2020.
Säger Jeannette Escanilla

Nybygge vid Höje å

Sedan VB senast skrev om ärendet förra veckan har det hänt en del i ärendet.
   Nedan finns en kommentar på Facebook av Mats Olsson om att överenskommelsen antogs av kommunstyrelsen med röstsiffrorna 9 mot 4 i onsdags.
   Där finns också en reservation mot "focusbytet" i kommunernas planering av området. Karin Svensson Smith reserverar sig i kommunstyrelsens arbetsutskott mot att Källbystaden blivit Höjeåstaden.
   Sist men inte minst kan du läsa ett uttalande från Klostergårdens Byalag den 1 april med rubriken ”Nej till Höje å stationsområde”.

Vad är det för fel på S i Lund?
Såväl C, MP, V som FNL går emot avtalet med Staffanstorp om "målbilden Höjeå stationsområde", vilket innebär inbjudan till bebyggelse på Staffanstorpssidan. Det hade räckt att S hade stött oss så hade förödelsen av Höjeådalen stoppats på ett tidigt stadium.
Mats Olsson på Facebook den 3/4.

Överenskommelse Lund Staffanstorp
MP yrkade

på att den utbyggnad som planeras inom ramen för överenskommelsen mellan Lunds och Staffanstorps kommuner ska benämnas Källbystaden, ej Höjeåstaden. När det blev klart att det skulle bli fyrspårig järnväg hela vägen från Malmö till Högevall med möjlighet till ett tågstopp vid Klostergården har det planerats för bebyggelse i Källbyområdet. Detta har benämnts Källby och avsett främst bostäder intill järnvägen och i det redan hårdgjorda området med industribyggnader. Att nu lämna Källby som benämning och skriva om ”utveckling av området kring kommun-gränsen vid Höje å”. Källby nämns inte men Höje å nämns 12 gånger i den femsidiga tjänsteskrivelsen. Detta riskerar att föregripa kommande diskussion om att göra Höjeådalen till ett kommunalt naturreservat.

Nej till Höje å stationsområde
Uttalande av Klostergårdens Byalag

till väg 108 så att trafiken kan flyta fritt genom den nya stadsdelen som ”kommer att kännas som om den låg i Lund”.

Naturen längs Höje å är ett riksintresse. Miljöpartiet vill göra Höjeådalen till ett kommunalt naturreservat. Vänsterpartiet också. Centerpartiet säger sig måna om den högproduktiva åkermarken liksom FNL. Ställningstagandena kring samförståndsplanen kommer att visa var politikerna och partierna står.

Staffanstorps kommun har ingenting med Klostergårdsstationen att göra. Det finns en station i Staffanstorp: Hjärup. Bygg där! Invadera inte åkermarken söder om Höje ås stränder med bebyggelse och bilvägar. De som nu bor i Flackarp är välkomna till den nya stationen.

Klostergårdsborna vill inte veta av någon bebyggelse på åkrarna söder om kommungränsen.
De Staffanstorpsmedborgare som bor i Flackarp vid Höje å vill inte få sin miljö förstörd av fastighetsbolag och bostadsspekulanter.
Vi som bor vid ån kommer konsekvent försvara åkrarna längs stränderna, grönskan och den biologiska mångfalden mot bebyggelse och urbanisering.
Klostergården den 1 april 2019.
Gunnar Stensson, Ninni Dahlbäck, Ann-Britt Hansson, Inge-Lena Sjöström, Bertil Johansson, Olle Ekstrand, Jan Engvald och Kerstin Gunnarsson

MP: Därför måste Höjeådalen bli naturreservat! av Ulf N

Som tidigare rapporterats i VB har Miljöpartiet i Lund genom Karin Svensson Smitt och Axel Hallberg, lämnat in en motion till kommunfullmäktige med förslaget att Höjeådalen ska göras till kommunalt naturreservat.
Frågan om Höjeådalens framtid togs nu upp igen vid kommunstyrelsesammanträde i veckan som gick. Det gällde då överenskommelse mellan Lunds och Staffanstorps kommun om utvecklingen av området vid den gemensamma gränsen vid Höjeå. Överenskommelsen går givetvis på tvärs med kravet på ett naturreservat och MP, liksom V, C, och FNL rörande emot överenskommelsen. (Fi är också emot men hat inte rösträtt i styrelsen).
Motionen med förslag om att bilda naturreservat lämnades in i slutet av februari, och det kan finnas goda skäl att här i VB redovisa motionärernas motiv för att rädda Höjeådalen från exploatering. Motionens brödtext återges nedan i sin helhet. Mellanrubrikerna har dock lagts till.

Ett av Lunds främsta områden för naturupplevelser

Höjeådalen är ett av Lunds tio främsta områden för naturupplevelser. Här finns ett rikt djurliv och en unik natur. Området med dess promenadstråk utmed Höje å bjuder på avkoppling och rekreation. Åstråket är ett av de mest välbesökta i Lunds kommun, tack vare sin storlek och närhet till staden. Här rör sig ca 120 000 besökare årligen. Att skydda naturen är ett viktigt led i arbetet med lokala, regionala och nationella miljömål. Vi vill göra naturområdet till ett kommunalt naturreservat. Genom bildandet av reservat höjs naturens status och området skyddas för framtiden.

Behåll det gröna och åkrarna
Lund expanderar och Miljöpartiet välkomnar byggandet av bostäder. Men, när Lund nu expanderar söderut, är det viktigt att vi bibehåller det som idag är grönområde och åker längs (. (En exploatering av detta område strider mot internationellt, nationellt, regionalt och lokalt uppställda mål för hållbar utveckling, såväl miljömässigt som socialt. Miljöpartiet vill värna om Höjeådalens gröna värden för Vnuvarande och kommande generationer genom att göra området till ett kommunalt naturreservat.

Lund föregångare i naturvård
Lunds kommun har en stolt historik när det gäller naturvård. Det var den första kommunen i Sverige som inrättade en tjänst som kommunekolog. Detta skedde 1981 och var miljöintresserade politikers idé. När det blev möjligt för kommuner att inrätta naturreservat så skyddades Rinnebäcksravinen som alltså 2003 blev det första kommunala naturreservatet i Lund. Förslaget att göra reservat av Höjeådalen fanns med i åtgärdslistan i Grönstruktur- och naturvårdsprogrammet som Kommunfullmäktige antog 2006.

Riksintresse
I ett PM från den 31 januari 2019 utfört av Park- och naturavdelningen på Tekniska förvaltningen i Lunds kommun, lyfts natur och friluftslivet i Höjeådalen. “Området är utpekat som riksintresse på grund av dess goda förutsättningar för berikande upplevelser i natur- och kulturmiljöer, samt goda förutsättningar för vattenknutna friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser”. Höje å är av riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap. 6 § Miljöbalken. Området ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter ska särskilt beaktas.
Höjeådalen är unikt som friluftsområde, med sitt läge och tillgänglighet med cykel- och gångvägar samt bussförbindelser. Miljöpartiet vill knyta ihop naturen i staden med natur i det kringliggande landskapet.

Grön oas
Höjeådalen är en grön oas. Höje å flyter genom en dalgång som till större delen är öppen med betesmarker, dammar och buskmarker. Vid platsen för den nu rivna Källby mölla har en ny damm anlagts inom Höjeåprojektet. Ån rinner förbi Lunds avloppsreningsverk som med sina stora dammar utgör en viktig rastlokal för änder och andra simfåglar. Nedströms Värpinge övergår dalgången i ett flackt odlingslandskap. Området uppfyller flera upplevelsekvaliteter. Här finns stillhet och rofylldhet, frihet och rymd, artrikedom och naturpedagogik, äventyr och utmaning, kultur, samlarglädje och samvaro

Upplevelsevärden
Dessa upplevelsevärden lyfts fram i ovan nämnda PM från Tekniska förvaltningen i Lunds kommun. Flera av dessa värden är beroende av områdets storlek. Flera faktorer påverkar hur stort ett kommunalt strövområde behöver vara för att kunna erbjuda besökarna de listade upplevelsevärdena. Höje å och Källbyområdet är ca 100 ha naturmark, och hamnar precis inom Naturvårdsverkets definition på tätortsnära friluftsområden. Definitionen är 100-300 ha. När bebyggelsen kring området ökar, väntas också besökarantalet i Höjeådalen öka. Därmed bör det vara klokt att utöka områdets grönstruktur. I ovan nämnda PM betonas vikten av att områdets grönstruktur

inte minskar i storlek, utan snarare utökas för att värdena för natur och rekreation ska bibehållas och nya ska kunna utvecklas.
Höjeådalen har potential att bli inte bara ett lokalt, utan också ett regionalt utflyktsmål och erbjuda rekreation och upplevelser för fler.

Pågatågsstationen
Området kommer att bli tillgängligt för fler i samband med att den planerade pågatågsstationen på Klostergården förverkligas. Lund behöver fler rekreationsområden som är tillgängliga för personer som färdas utan bil. Här finns också stora möjligheter att utveckla områdets rekreationsvärden. Miljöpartiet vill bidra till ökad folkhälsa genom att värna om de utemiljöer som inbjuder till aktiv mobilitet och rekreation. Höjeådalen är ett riksintresse för rekreation och friluftsliv. För skolundervisningen är Höjeådalen ett värdefullt område. För många Lunda- och Staffanstorpsbor är Höjeådalen det enda närbelägna större naturområdet som nås till fots eller med cykel. Längs Höje å finns det stigar där man kan gå en promenad med hunden, springa eller gå en avkopplande runda.

Odlingslotter
Trädgårdsskötsel är en av de vanligaste fritidssysselsättningarna. Särskilt för äldre innebär trädgårdsarbetet en nyttig fysisk aktivitet. Odlingslotterna på östra sidan om järnvägen ligger på högklassig jordbruksmark och kan få ökad betydelse för livsmedelsförsörjning. Den gångna sommarens torka har påmint om behovet att säkra tillgång på föda för människor och djur.

Värdering av biologisk mångfald
Hösten 2018 gjordes en Naturvärdesinventering av Höjeådalen av Ekologigruppen AB, på uppdrag av Lunds kommun. Det huvudsakliga syftet med en naturvärdesinventering är att beskriva och värdera naturområden (objekt) av betydelse för biologisk mångfald. I området identifierades två objekt med högsta naturvärde, 14 objekt med höga naturvärden, 32 objekt med påtagliga naturvärden och 37 objekt med visst naturvärde. I höjeådalen återfinns alltså naturvärden som anses vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på lokal, regional, nationell och till och med global nivå. Här finns 44 naturvårdsarter, med skyddade arter, rödlistade arter och arter med högt eller mycket högt indikatorvärde. Kungsfiskaren är sällsynt i Skåne och en av tio arter som är skyddade enligt Artskyddsförordningen. Bland rödlistade arter återfinns 16 arter i inventeringen av Höjeådalen, bland annat hartsticka, elegant sköldlav och sommarfibbla.

Bidrar till miljökvalitetsmålen
Lunds kommun har mottagit många miljöpris och kommunens gröna profil bidrar till stadens attraktivitet. Därför borde det vara självklart att kommunen bidrar till att de 16 svenska miljökvalitetsmålen uppnås. Det gäller Begränsad klimatpåverkan, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. Kommunen har dessutom egna mål miljömål i LundaEko II. Att skydda naturen för framtida generationer är ett viktigt led i arbetet med såväl lokala som regionala och nationella miljömål och internationella överenskommelser.

Skydda naturen för framtiden
Gröna oaser kommer att behövas ännu mer i framtiden. Grönområdet och åkrarna längs Höje å bjuder på för staden Lund unika naturupplevelser och möjlighet att följa årstidsväxlingarna med alla sinnen. En bevarad Höjeådal höjer stadens attraktionskraft. Lika lite som det bör byggas i Stadsparken eller i Botaniska trädgården bör det byggas i Höjeådalen. Ett kommunalt naturreservat bör bildas i Höjeådalen, för att skydda naturen för framtiden, följa miljömålen, öka stadens attraktivitet och bidra till ökad folkhälsa.

Spårväg i Lund? — Ta förslaget på allvar!
av Gunnar Sandin (1989)

Här har vi den andra av de återvunna artiklarna. Även denna behandlar en av Lunds "eviga" frågor. 2020 blir spårvägen verklighet, vilket måste kallas en "evighetslång" väntan med tanke på att den första motionen i frågan är från 1905.
Artikeln är skriven av en av VB:s grundare, Gunnar Sandin, och publicerades ursprungligen den 7 april 1989 i det årets nummer 13.

Det är spårvagnar som gäller i år. I Malmö förklarar socialdemokraterna efter ett studiebesök i Grenoble att spårvagnarna ska. återkomma till Malmö, fast de försiktigt tillägger "inom tio år". Och i Lund har gatu- och trafiknämndens ordförande, Lars Åström (s), överraskat allmänhet och övriga partier med sitt "idéförslag" om innerstadsspårvagnar.

Bland vpk-arna har reaktionen varit splittrad. Men det finns skäl att ge förslaget ett seriöst och positivt bemötande – om nu socialdemokraterna står fast vid det, vilket inte är alldeles säkert.

Vi har hört det förut
Åström föreslår alltså en enda linje om 6.5 km som ska gå i en invecklad slinga inom och runt stadskärnan var femte minut. Till detta behövs tio vagnar och 150 miljoner kr. Spårvagnarna ingår i en helhetslösning där bussarna från förorter och ytterstadsdelar får göra halt vid vallgatorna.
För den lokalhistoriskt intresserade verkar detta bekant. Mycket riktigt. Den 14.9 1905 motionerade konsul Wilhelm Westrup om en spårvägsutredning. Själv lade han fram ett rätt detaljerat förslag som han fått hjälp med av bl a Sydkraft. Och Siemens. För en kvarts miljon skulle man få 3.6 km spår med tillhörande "öfverjordisk" ledningsanläggning, sju motorvagnar mm för drift på tre linjer, av vilka en hade 7.5-minuterstrafik. Den utredning som motionen föreslog hade en något annorlunda linjedragning och kostnaderna hade stigit till 360 000 kr.
Axeln på det nyuppförda elverkets generator gjordes extra lång för att kunna driva även ett spårvägsaggregat, men annars stannade projektet på papperet. Samma sak skedde med ett förslag från 1913 som innehöll fyra linjer. Ett bestående resultat fick det dock: valven över Allhelgona Kyrkogata gjorde så höga att det skulle få plats en kontaktledning under dem.

Viktig skillnad
Det finns emellertid en viktig skillnad mellan dagens projekt och förslagen från seklets början. Deras spårvägar var trots sin korthet, linjer som förband stadskärna med ytterstadsdelar. Enligt den åströmska skissen ska alltså gasbussar från Norra Fäladen, Linero mm byta passagerare med spårvagnarna vid vissa terminalpunkter.
Detta är också utgångspunkten för kritik från vpk-håll. Inom det partiet har det efter långa diskussioner börjat finnas en allmän insikt om att kollektivtrafiken i Lund inte kan vara uppbyggd på byten om den ska vara bra och attraktiv. Bussarna utifrån måste komma in till de centrala målpunktema.

   En annan kritik handlar om teknikvalet Nyanläggning av spårvägssystem brukar av ekonomiska skäl bara diskuteras för betydligt större städer än Lund. I Lund är trådbussar rimligare, säger man.

Smala vagnar
Klart är att inga egentliga jämfö relser kan göras utan ordentliga utredningar. Som sådana kan man varken räkna Lars Åströms utkast eller miljöpartiets trådbusskiss som gjordes härom året. Det är också osäkert om den stadstrafikutredning som enligt fullmäktiges beslut ska föreligga i augusti blir tillräckligt grundlig.
   Men Åström har rätt i att spårvagnar har vissa företräden framför trådbussar. De går stadigare, de ger ett mer urbant intryck, gnisslet mot skenorna skapar trivsel - de har kort sagt goda möjligheter att bli älskade av invånarna vilket är en stor fördel hos ett kollektivt trafiksystem. Och medan trådbussar byggs med 2.4 m breda standardchassin tillverkas det smalspåriga spårvagnar som skulle rymmas mycket lättare på stadskärnans smala gator.

Politik, Inte teknik
Men det viktiga är nog att i första hand se politiskt och inte tekniskt på frågan om stadstrafiken. Man kan beklaga att socialdemokraterna ·inte började med att diskutera och förankra sitt förslag inom den "nya majoriteten" utan valde att göra spårvagnarna till en överraskande profilfråga. Men vpk och mp borde ha den positiva utgångspunkten att det viktiga är att etablera ett eldrivet trafiksystem i Lund. Låt inte det bästa bli det godas fiende. För om s vill ha spårvagn finns det ju politiskt majoritet för detta. Det som börjar som ett par innerstadslinjer kan växa ut över hela stan och regionen, om bara den politiska majoriteten långsiktigt består.
   Fast frågan är väl om Lunds socialdemokrater, vid närmare eftertanke, är beredda att satsa 150 miljoner kr på sex och en halv km spårväg, förutom de pengar som går åt till bussgasen. Är det hela kanske bara ett överjordiskt hugskott från f d teol stud Lars Åström?