2019-08-15

Efter skjutningarna i Nya Zeeland, USA och Norge

The Guardian  8/8 - Rebecca Solnit
Vårt ständiga krig: hur den vita manliga hegemonin brukar våld för att klänga sig kvar vid makten.  Masskjutningarna bekräftar det förtryck som är inbyggt i Amerikas ekonomiska och rättsliga system och i vår historia.
 

After the El Paso massacre, people are saying
out loud that the president is culpable.
But he is gasoline on a fire laid long before.
Photograph: Mark Ralston/AFP/Getty Images
Vi har aldrig inte varit i krig. Med vi menar jag denna kontinents kolonisatörer som förde krig först mot Nordamerikas ursprungsfolk och sedan inledde ett krig för att hålla kidnappade afrikaner i slaveri. När de officiella indiankrigen upphörde fann vi metoder att göra urinvånarna instängda och maktlösa. De metoderna var en sorts krig.

Vi inledde ett krig för att stjäla norra hälften av Mexiko, ett projekt som fullbordades 1848 med erövringen av vad som nu är Kalifornien, Nevada, Utah, Arizona, en del av Colorado och New Mexico. Texas hade redan införlivats med tvivelaktiga metoder, delvis för att dess yankee-nybyggare vägrade erkänna med mexikanska lag som förbjöd slaveri. Sedan behandlade vi latinos, också de som varit här före oss, som inkräktare.

Det finns en lång historia om massakrer som svar på slavuppror och indianskt motstånd, och polisens dödande av svarta människor liksom vita mäns dödande av infödda kvinnor kan mycket väl kallas krig med andra medel. USA föddes med deklarationen ”all men are created equal”, vilket uteslöt alla kvinnor, och sedan dess har dess historia alltför ofta ägnats åt att genomdriva ojämlikhet. De aktuella masskjutningarna, orsakade av rasism och kvinnohat, är ett mer extremt sätt att förstärka det förtryck, som är inbyggt i våra ekonomiska och rättsliga system, och kan vara orsakat av panik över att de systemen inte längre räcker till för att hålla folk undertryckta.
Översättning Gunnar Stensson
Läs mer! Läs hela artikeln i The Guardian

Boktips
Två av Solnits böcker finns på svenska: Det avlägset nära och Gå vilse. En fälthandbok, båda på Daidalos förlag.

 

Kommentar
När jag som en förberedelse inför USA:s  presidentval läste Björn af Kleens roliga bok Amerikaner lärde jag för första gången känna samhällsdebattören Ta-Nehisi Coates, författare till Vi hade makten i åtta år. Och när jag läste den såg jag varifrån Rebecca Solnit hämtat mycket av sin skarpa samhällskritik. Jag såg också att Björn i inledningen till artikeln om Coates hämtat ett nästan ordagrant referat av ett hetsigt samtal om rasism mellan Coates och Obama ur Coates debattbok. Så inspirerade tre profilerade debattörer varandra. Läs gärna Björn af Kleen och Ta-Nehisi Coates också! 

Inga kommentarer: