2020-08-27

Bilen först – i stort som smått av Ulf Nymark

 Lund gör anspråk på att vara en cykelkommun. I begreppet ”cykelkommun” ligger inte bara det faktum att det cyklas mycket i kommunen, utan också att kommunen har bra villkor för cykeltrafik, ja, rentav att kommunen skulle prioritera cykeln som trafikslag.

Och visst vinner Lund då och då pris som bästa cykelkommun och liknande. Men för de flesta som regelbundet färdas på cykel i kommunen är det uppenbart att det finns många brister i cykelinfrastrukturen. Utmärkelserna som kommunen kammar hem speglar snarast det dystra faktum att det ser ännu värre ut i andra kommuner.

Bilkommunen Lund
När allt kommer omkring är Lund fortfarande en bilkommun, även om rekordårens värsta bilyra har stillnat en hel del. Den politiska majoritetens har sagt ja till en breddning av E22 med ytterligare två filer och ja till en ny trafikplats vid Ideon. Därmed har de också sagt ja till en planerad 70-procentig trafikökning på motorvägen genom Lund. Detta är idag det tydligaste exemplet på att det är ”bilen först” som gäller som huvudregel. Men även i vad som kan synas vara detaljer i trafikmiljön visas att ”bilen först”-tänkandet är vägledande.

Dagsaktuella exempel
En cyklist som i denna vecka färdas på cykelbanan österut på Hjalmar Gullbergs väg finner oväntat och oannonserat att gång och cykelbanan är blockerad på grund av vägarbeten. Genom en skylt hänvisad de gående till ”andra sidan”. Cyklister hänvisas inte alls.
 


 

Cyklister finns inte
Det är kommunen som ger tillstånd för gatuarbeten och accepterar att gång- och cykeltrafiken tvärstoppas på detta sätt. Gående ska tvingas ut på ”andra sidan” av det-framgår-inte-vad; cyklister finns helt enkelt inte. En cyklist som färdas på cykelbanan vid på Thulehemsvägen tur och retur möter samma typ av blockering av gc-banan på två ställen och samma avsaknad av hänvisning. En cyklist som kör Tunavägen österut på Spartasidan möts av samma skyltning och avspärrning.
   Varför är då detta är exempel på ”bilen först”? Jo, för det första: det skulle vara otänkbart för kommunen att mitt på en gatusträckning, t ex Hjalmar Gullbergs väg, stänga av bilkörbanan helt för biltrafik, utan att i förväg, vid anslutande gator via vägmärken informera om detta och hänvisa till alternativa vägar.


Ta bilkörbanan i anspråk
För det andra: I samtliga fall av stängd gång- och cykelbana som här hade skildrats hade det varit fullt möjligt att avgränsa en del av den breda bilkörbanan och leda gång- och cykeltrafiken på ett smidigt och trafiksäkert sätt förbi vägarbetsområdet. Redan på 1990-talet rekommenderade Svenska Kommunförbundet (nu Sveriges kommuner och regioner) att vägarbeten på gång- och cykelbana skulle säkras på nedanstående för gc-trafiken säkra och framkomliga sätt.
 


Ur skriften ”Utmärkt!”, Svenska kommunförbundet 1997.
 

Ingen förbättring sedan 1990-talet
Och på 1990-talet förekom i vår kommun exakt samma typ av tvärstoppsblockering av gång- och cykelbana som idag. Som dåvarande ledamot i Tekniska nämnden aktualiserade jag detta oskick och föreslog att kommunen skulle följa kommunförbundets lösning vid avstängda gc-banor p.g.a. vägarbeten. Om jag inte minns helt fel gick nämndens beslut i den riktningen.
   Men än i dag, ett par decennium senare, ser det fortfarande lika bedrövligt ut vid gatuarbeten på gång och cykelbanor. Lund är långt ifrån den målsättning som uttrycks i ett underlag till den nya översiktsplanen: att ”skapa holländsk nivå på struktur och standard” för cykeltrafiken. Fortfarande är det ”bilen först” som gäller. Och det är lång väg till Holland och Nederländerna.

NOT. Det är de entreprenörer som utför gatuarbeten som rent praktiskt sköter skyltningen och anordningar runt gatuarbetena. Men det är kommunen som anger villkoren för trafikregleringen och ansvarar för att dessa villkor följs. Och i åtminstone två av de i texten relaterade fallen är det kommunen själv som är entreprenör genom Markentreprenad.

Inga kommentarer: