Klimatsmart byggande

Förra veckan behandlade byggnadsnämnden ett programförslag för hållbart byggande. Det var ett utmärkt program som föreslog en rad överväganden kommunen bör göra i sitt fastighetsinnehav och byggande. Det mest klimatsmarta är att förlänga byggnaders livslängd. Befintliga byggnader kan bevaras, renoveras, utvecklas genom måttlig ombyggnad. Väljer man att riva är det viktigt att återanvända så mycket material som möjligt.

Socialdemokraterna kände oro för att bevarande prioriterades i programmet och fick igenom en återremiss. Vi får väl se vad som finns kvar av de goda idéerna när det kommer tillbaka till nämnden för beslut.

Plan för klimatneutralt byggande och anläggning Remissversion 2022-03-01, Figur 9. Renovering av Stadshallen med bland annat restaurering av puts och hållbara materialval samt bevarande av olika interiörer. 

Kulturhistorisk varsamhet och hållbarhet går hand i hand
Den kommunala personalen ägnar ganska mycket tid och kraft till att skriva program och målformuleringar, men när det sedan gäller väger programmen lätt mot exploatörernas önskemål. Ändå vore det naturligtvis ett stöd för oss med intresse för att bevara en kulturhistorisk bebyggelsemiljö att ha ett program med klimatargumenten på vår sida. De kulturhistoriska argumenten väger annars lätt bland de styrande i Lund, som inte anser sig behöva en stadsantikvarie på mer än halvtid.  

Hur klimatsmart är det att överge ett befintligt sjukhus?
Planerarna i Region Skåne, borde få ett exemplar av programmet för hållbart byggande så fort det blir färdigt. Sjukhusplanerarna vill inte se några begränsningar varken vad gäller befintliga hus eller mark och har ett förslag på ett helt nytt sjukhus. Att inte använda befintliga hus och att bygga på stora arealer av bästa åkermarken utanför Brunnshög är nog det mest klimatosmarta man kan göra.

Program för arkitektoniska kvaliteter
Vid förra veckans möte beslöt också byggnadsnämnden om framtagande av ytterligare ett program – ett arkitekturprogram. Det är naturligtvis också positivt med ett arkitekturprogram med vissa riktlinjer om hur man bedömer kvalitet i den arkitektoniska utformningen. Det kan bli ett verktyg för det nybildade Skönhetsrådet, som inte har mycket andra uppgifter än att skapa debatt i dessa frågor.
   Den tunga makten ligger i ägandet. Om kommunen äger marken kan krav ställas på bevarande och på utformning. I andra fall återstår dialog med fastighetsägare och byggherrar. I den dialogen kan konkreta program om hållbarhet och arkitektur vara till stöd.
Ann Schlyter, Ledamot för v i byggnadsnämnden