2009-05-20

Håkan Wiberg om Afghanistan av Sten H.

Ibland hamnar man på egendomliga möteslokaler. I tisdags var det andra våningen på Stadsparkscafét! Lokalen har sin charm, men är L-formad varför man bara såg en mindre del av de andra mötesdeltagarna. Hur som helst, Afghanistansolidaritet hade ordnat ett möte med Håkan Wiberg, en klassisk profil i den intellektuella lundavänstern, som flyttade till Köpenhamn där han blev professor i freds- och konfliktforskning. Rubriken var ”Afghanistan, Nato och Sverige efter Obama” och föreläsningen var lika lugn, rationellt argumenterad och kunskapsmättad som man kunde vänta sig av Wiberg, trots det förfärliga ämnet.


Obamas flyktingproduktion
För vad är det som händer nu? Jo, Obama har tvingat Pakistan att skicka betydande delar av sin armé upp till de nordöstra delarna, främst den s.k. Swatdalen, för att bekämpa talibaner. Det görs med stridsvagnar, artilleri och granatkastare. Talibanerna skjuter tillbaka och resultatet är en och en halv miljon flyktingar som nu tvingas leva och dö i jättelika flyktingläger. Jag tycker att alla de som är så entusiastiska för Obama bör räkna in detta: han har med sin s.k. afpakpolitik snabbt producerat en och en halv miljon flyktingar.
Ja, och sen ska förstås Afghanistan fyllas på med ytterligare 20,000 amerikanska soldater och afghanernas himlar fyllas med attackplan med eller utan bemanning. Kommer det att hjälpa? Nej, och det var det Håkan Wiberg lyfte fram, afghanerna har i hundratals år avvärjt angrepp från stormakter som invaderat dem och det kommer de att göra den här gången också. Vad är då amerikanerna ute efter? Tja, det har snackats lite om oljeledningar och allmän geopolitik, men i grunden handlar Afghanistankriget om USA:s behov av hämnd, för 11 september. Det är ett behov som är så starkt att ingen amerikansk president kan lämna Afghanistan på många år. Å andra sidan kan USA inte heller sätta in så mycket trupp som skulle behövas för att ”vinna” kriget – det skulle röra sig om en halv miljon soldater på marken. Alltså kommer vi få se kriget fortsätta ungefär som nu ett antal år. Och under tiden är det stora chanser att Pakistan faller sönder ännu en gång.


Vad vill Sverige?
Vad gör då Sverige i Afghanistan? Vi har ingen hämnd att utkräva. Och det här med humanitära skäl och så är bara nys. Det går inte att bedriva någon civil hjälp till uppbyggnad av samhället så länge hjälpen är så hopblandad med USA:s krig som nu. Visst det går lite fler flickor i skolan, men hälften av Afghanistans barn går inte i skolan alls. Och visst, enligt den av USA förestavade författningen ska det vara 25 procent kvinnor i parlamentet, och det är det, men det är bara en formsak. USA har tagit sig stora friheter som ligger utanför FN-reglerna och fortsätter med det. Det humanitära snacket är påklistrat i efterhand med profiler anpassad för deltagande länder. Man erinrar sig hur Per T. Ohlsson beskrev USA:s bombningar närmast som ett fälttåg för kvinnosaken.
Nej, Sverige har trupp i Afghanistan för att ställa in sig för USA. Man är dock inte lika inställsam som Danmark. Det är det land som har flest soldater (räknat per egna invånare) och flest stupade (23 döda), återigen per invånare. Vad vill Danmark i Afghanistan?
OK, Sverige borde ta hem sina soldater och det håller på att bildas en opinion kring detta, med t.ex. Thage G Petersson, Maria Wetterstrand och Lars Ohly bland de aktiva. Så är läget. Vi var väl så där 25 på mötet.

Inga kommentarer: