Eftervalsdebatt (V) av Gunnar Sandin

En gång var i princip alla VB-läsare vänsterpartister (det vill säga vpk-are). Så är det längre, och därför kan det finnas anledning att något referera Vänsterpartiets debatt efter EU-valet. Den har intresse för en vidare krets.

Ståndaktiga Skåne
Skånedistriktets medlemstidning Menander publicerade strax efter valet distriktstyrelsens utvärdering. Det svåra nederlaget erkändes, och som huvudorsak utpekades liksom i Lars Ohlys valvakekommentar att partiet inte hade lyckats mobilisera EU-kritikerna. Men medan Ohly efterlyste en förutsättningslös diskussion hade disktriktstyrelsen sin uppfattning klar. Partiets hade mjukat upp sitt unionsmotstånd i kampanjen, framstått som en kritiker bland flera andra. Därmed hade många EU-motståndare stannat hemma. I förbigående kritiserades kampanjens inriktning på partiets toppkandidat och att vissa ledande vänsterpartister haft brått ut i debatten med förslag om förändrad hållning till EU.
I det dagsaktuella numret av den nationella medlemstidningen Vänsterpress upprepas distriktstyrelsens analys av Morgan Svensson som är ordförande i V-Malmö. Som därmed inte delar åsikterna hos ”ett antal centrala företrädare [som] varit ute i borgerliga media och lyft fram att utträdeskravet borde slopas eftersom det är politiskt inaktuellt”.

”För överskådlig tid”
De åsyftade centrala företrädarna torde i första vara de båda före detta EU-parlamentarikerna Jens Holm och Jonas Sjöstedt som har skrivit i borgerliga Dagens Nyheter men även i socialistiska Flamman. De återkommer nu i Vänsterpress, som har sammanlagt elva inlägg i frågan, och upprepar sin hållning. De rekommenderar: ”Vi klargör att det var riktigt att motsätta sig medlemskapet i EU och att vi inte har omvärderat den ståndpunkten, men att frågan är avgjord för överskådlig tid. Vi fokuserar därför våra krafter på att som EU-kritiskt parti arbeta för att förändra EU inifrån och utifrån.”
En övervikt av debattörerna i numret är inne på samma spår, men flera vidgar analysen på ett intressant sätt. En av dem är en annan Malmöbo, den fritänkande partiveteranen Lutz Pagel, Han skräder inte orden: ”Vänsterpartiets nonchalans och ignorans gentemot medlemmar, väljarna, utvecklingen och motståndarna är förödande. Medlemmarna flyr, väljarna röstar på andra, utvecklingen går förbi oss, motståndarna skjuter på sittande anka.” Sverigedemokraterna har lyckats bättre med att appellera till de underprivilegierade. Partiet har tappat till dem, till piraterna och till FI. Vad de sistnämnda beträffar rekommenderar Pagel ledningen att söka politiskt samförstånd med Gudrun Schyman. Att slå Miljöpartiet i miljöfrågan är svårt, fortsätter Pagel, och ”dessutom träffar man aldrig någon från vänstern i något som helst natursammanhang, till exempel när tusentals ornitologer tittar på höstens fågelsträck i Falsterbo”. Vad säger kåsören Lucifer?

Vånda i Stockholm
Samma anda genomsyrar ett inlägg från ett antal politiker, mest kvinnor, i Stockholm, varav tunga namn som Marianne Eriksson, Brit Rundberg och Birgitta Sevefjord. I deras län hamnade Vänsterpartiet på sjunde plats, konstaterar de, efter bland annat Kristdemokraterna. De och ett annat inlägg från Stockholm ventilerar samma vånda som hos huvudstadens socialdemokrater. Oppositionen måste göra inbrytningar i Stockholms växande medelklass, annars sitter regeringen kvar efter nästa val. Det kräver för Vänsterpartiets del ”en rejäl omprövning av strategier, prioriteringar, arbetssätt och förhållningssätt till omvärlden”.
Ett exempel på förändrat arbetssätt ger två andra stockholmare: medlemmarna är för få och trötta för att vi ska kunna bygga kampanjer på dem. Partiet måste ut i tidningar, synas på tunnelbanan – alltså höja reklamkontot rejält. Och de talar inte i första hand om den välbärgade medelklassen utan om arbetarna och de arbetslösa som dominerar deras del av Stockholm.
Några debattörer mumlar om att personförändringar kan behövas. Det vill säga, Lutz Pagel mumlar inte: ”Ingenting blir bättre om vänsterpartiets medlemmar fortsätter att vara så fördragsamma med ledare som ideligen har misslyckats.”