Lund näst bästa skolkommun, men… av Gunnar Stensson

Svenska elever presterar sämre idag jämfört med 1990. De trivs sämre. Kunskapen sjunker samtidigt som betygen höjs till fiktiva nivåer. Varför?
Skolverket presenterar svaret i rapporten ”Vad påverkar resultatet i svensk grundskola?”. Den bygger på en mängd forskning om samhällsförändringar, reformer, resurser och arbetet i skolorna de senaste 15 åren.
Försämringens orsaker sammanfattas i fyra ord: segregering, decentralisering, differentiering och individualisering.
Hur har Lunds skolor försämrats?

Segregering.
Grundskoleförordningen bygger på integration. Oavsett kön, samhällsklass, nationalitet, religion, stadsdel eller bostadsort ska elever få en likvärdig undervisning och undervisas tillsammans.
Det fria skolvalet och de fristående skolorna ledde till segregation. Elever med likartad bakgrund samlades i samma skolor. Följden är att resultatskillnader mellan skolor och elevgrupper ökat. Föräldrarnas utbildningsnivå har fått större betydelse.
Segregeringen har varit negativ för kunskapsutvecklingen. Kamrateffekter som är viktiga för i synnerhet lågpresterande elever förloras och lärarnas förväntningar på elevers prestationer får större betydelse.
I Lund var särskilt folkpartiet pådrivande för etablerandet av friskolor både på grundskole- och gymnasienivå.
De borgerliga partierna drev tillsammans igenom att fritt val ersatte närhetsprincipen beträffande Lunds fyra gymnasieskolor. Det ledde omedelbart till att Vipan som ligger utanför centrum förlorade, när eleverna fick välja skola i stället för att enligt närhetsprincipen gå i närmaste gymnasium. De svagaste eleverna hamnade på Vipan. Nu är segregationen fullständigt genomförd mellan Vipans yrkesprogram och övriga gymnasieskolors teoretiska program.
Det fria valet innebär samtidigt att Lunds fyra kommunala gymnasier blivit attraktiva för elever på Skånes landsbygd. Lund har nytta av det, men för många andra gymnasier är effekten förödande nu när 90-talsdepressionens små elevkullar nått gymnasieåldern.
En annan effekt av det fria valet kan bli att Lunds svagaste elever konkurreras ut från den närbelägna skola där de borde gått och tvingas resa till gymnasier på annan ort.
Det nuvarande borgerliga styret i Lund har ytterligare drivit på segregeringen. Lars Hansson (FP) sa uttryckligen i skoldebatterna härom året att skolpengen gynnade friskolorna på bekostnad av kommunens skolor i Lunds stad.
Skapandet av elitklasser på gymnasiet verkar i samma riktning.
De borgerliga skolpolitikerna slog sönder ett väl fungerande system för modersmålsundervisning, vilket ledde till kaos och till att den viktiga modersmålsundervisningen fick mindre resurser och tusentals invandrarelever fick färre lektioner, i regel en fyrtiominuterslektion i veckan.
Också lärarna segregeras. De med bäst meriter hamnar i de ”bästa” skolorna. Förr kunde en duktig lärare söka sig till en skola med dåliga förutsättningar och vara stolt över att nå goda resultat där. Nu känner
många att de hamnat där för att de har sämre kompetens.

Decentralisering
Den centraliserade svenska skola som existerade före kommunaliseringen var en av världens absolut bästa. När den avreglerades och kommunaliserades sjönk kvaliteten snabbt. Huvudansvariga är Göran Persson och Socialdemokratiska partiet. VPK övertalades att ansluta sig och därigenom skapa majoritet i riksdagen för reformen.
Systemet med kommundelsnämnder i Lund drev decentraliseringen ett steg längre och kunde ha fått skadliga effekter i en stad med mer segregerat boende och med mindre beredskap att rikta resurserna till de områden där de behövdes.
Effekten blev mindre destruktiv än på andra håll också på grund av föräldrars och lärares höga utbildningsnivå i Lund och kommunens möjlighet och vilja att satsa relativt stora resurser på skolan.
Även i Lund underskattar man nu de behov som orsakas av socioekonomiska faktorer. Det skolpengssystem som infördes avhände politikerna möjligheten att tilldela skolor med särskilda behov extraresurser, frånsett ett litet schematiskt utdelat tillskott enligt vissa kriterier. Det är mera rättvist att alla skolor får lika mycket, sa Lars Hansson. Skolpengssystemet drabbade t ex Vikingaskolan och Klostergårdsskolan.

Differentiering
Huvudprincipen i grundskoleförordningen är att grundskolan ska organiseras integrerat. Utvecklingen har gått i motsatt riktning. Det har blivit allt vanligare med särskilda undervisningsgrupper för elever i behov av stöd. Elever delas in i olika grupper efter kunskapsnivå. För lågpresterande elever är det stigmatiserande och kan påverka självkänsla och motivation. I segregerade grupper påverkas resultaten av kamrateffekter, positiva eller negativa, och av lärarnas förväntningar.
Elitklasserna i historia och matematik driver utvecklingen i Lund i segregerande riktning, samtidigt som de praktiska programmen koncentrerats till Vipan.
Det märkliga är att satsningar på elitklasser varken i Sverige eller i andra länder har lett till att fler elever med toppkunskaper utexamineras.
Däremot har en galopperande betygsinflation, konsekvensen av bristen på betygskriterier och av att lärare tjänar på att sätta höga betyg, totalt undergrävt betygens värde.

Individualisering
Individualisering skulle uppnås genom att nya läroplaner och kursplaner gjordes friare än tidigare. Lärarna uppmanades att utforma undervisningen efter elevernas förutsättningar och behov. Men de blev snarare en sorts coacher som stod till tjänst med råd vid allehanda grupparbeten. Den sortens individualisering påverkar elevernas resultat negativt.
Lärarledd undervisning blev alltmer sällsynt. Stödet hemifrån blev avgörande för hur eleven lyckades i skolan.
Här förtjänar det att påpekas att lärarna spjärnade emot i det längsta, först genom att motsätta sig kommunaliseringen och senare genom att mot alla odds anstränga sig att ge en lärarledd undervisning som nådde alla. Detta skedde i särskilt hög grad i Lund med dess stora antal duktiga lärare.

Likvärdighet förlorad
Effekten av dessa förändringar är att skolan förlorat sin likvärdighet på alla plan. Stödet från hemmet har fått större betydelse för elevernas möjligheter att nå bra resultat eftersom skolan förlorat mycket av sin förmåga att kompensera för elevers sociala bakgrund och olika förutsättningar.
Det tragiska är att stora grupper i samhället genom denna utveckling motiverats att försvara nyvunna utbildningsprivilegier och motsätta sig rättvisereformer, samtidigt som ett utbildningsproletariat skapats med alla de destruktiva effekter en sådan social klyvnad medför. I själva verket är Lärarförbundets rankinglista där ett fåtal rika kommuner ständigt placerar sig i toppen ännu ett symptom på den förlorade likvärdighet som kommunaliseringen ledde till.
Gunnar Stensson