När Mahmoud Abbas först presenterade initiativet att söka ett FN-erkännande för Palestina som suverän stat möttes han av hånfulla kommentarer från besserwissrar och översittare i USA, Israel och Europa.
Men en fjärils vingslag kan utvecklas till en orkan.
Idag har 140 FN-länder erkänt Palestina som suverän stat. Vid FN-omröstningen om ett par veckor kommer stödet för den palestinska staten bli överväldigande.
USA vill slippa att inlägga veto mot erkännandet i FN:s säkerhetsråd. Men hur?
Framför allt vill USA förhindra att den Amerikas politiska isolering exponeras genom en omröstning i generalförsamlingen, något som USA dock inte kan förhindra.
Naturligtvis förekommer hot mot palestinierna på olika nivåer som att stoppa det amerikanska biståndet eller till och med FN-biståndet till Palestina.
USA uppmanade häromdagen 70 FN-stater att rösta nej. Sveriges regering har säkert fått en sådan anmodan. Men nu är den tiden längesen förbi då USA kunde hota: ”Den som inte är med oss är mot oss.”
Israel har hela sommaren drivit en centralt dirigerad politisk kampanj mot erkännandet. Det har dels handlat om hemliga samtal med makthavare och dels om opinionspåverkan.
Häromdagen gick den israeliska ambassaden i Stockholm till attack mot Per Gahrton i DN.
Inofficiella samtal har förekommit med flera statliga institutioner och politiska partier. Hittills är det bara SÄPO, Sverigedemokraterna och det i frågor om medborgerliga rättigheter ständigt hycklande Folkpartiet som påverkats. I Sydsvenskans huvudledare förs ett typiskt FP-resonemang som argumenterar för fortsatt passivitet.
Denna vecka presenterade USA ett sista förslag om fredsförhandlingar mellan Palestina och Israel - tio dagar innan frågan behandlas i FN.
USA hoppas få stöd för förslaget från ”kvartetten” (FN, EU, Ryssland och USA) men EU är splittrat. Spanien och Portugal stöder Palestina. Tyskland och Frankrike stöder USA. Också FN är minst sagt splittrat. Kanske Ryssland ställer upp.
Palestinska myndigheten svarar att förslaget kommer för sent. Processen i FN är redan inledd.
Detta kommer att hända.
Ett troligt scenario är att USA först inlägger sitt stormaktsveto i FN:s säkerhetsråd. Sedan följer omröstningen i Generalförsamlingen.
Palestinas status i FN höjs från ”Icke-röstande enhet” till ”Icke-röstande ockuperad stat.” (Beteckningen ”Icke-röstande” är den enda konsekvensen av USA:s veto).
Efter FN-omröstningen kommer Mahmoud Abbas inte längre att företräda den av Israel och USA beroende ”Palestinska myndigheten” utan den suveräna staten Palestina.
De fortsatta förhandlingarna mellan Palestina och Israel kommer att föras mellan två likvärdiga parter, inte som nu mellan en beroende palestinsk myndighet och en ockupationsmakt.
Men en fjärils vingslag kan utvecklas till en orkan.
Idag har 140 FN-länder erkänt Palestina som suverän stat. Vid FN-omröstningen om ett par veckor kommer stödet för den palestinska staten bli överväldigande.
USA vill slippa att inlägga veto mot erkännandet i FN:s säkerhetsråd. Men hur?
Framför allt vill USA förhindra att den Amerikas politiska isolering exponeras genom en omröstning i generalförsamlingen, något som USA dock inte kan förhindra.
Naturligtvis förekommer hot mot palestinierna på olika nivåer som att stoppa det amerikanska biståndet eller till och med FN-biståndet till Palestina.
USA uppmanade häromdagen 70 FN-stater att rösta nej. Sveriges regering har säkert fått en sådan anmodan. Men nu är den tiden längesen förbi då USA kunde hota: ”Den som inte är med oss är mot oss.”
Israel har hela sommaren drivit en centralt dirigerad politisk kampanj mot erkännandet. Det har dels handlat om hemliga samtal med makthavare och dels om opinionspåverkan.
Häromdagen gick den israeliska ambassaden i Stockholm till attack mot Per Gahrton i DN.
Inofficiella samtal har förekommit med flera statliga institutioner och politiska partier. Hittills är det bara SÄPO, Sverigedemokraterna och det i frågor om medborgerliga rättigheter ständigt hycklande Folkpartiet som påverkats. I Sydsvenskans huvudledare förs ett typiskt FP-resonemang som argumenterar för fortsatt passivitet.
Denna vecka presenterade USA ett sista förslag om fredsförhandlingar mellan Palestina och Israel - tio dagar innan frågan behandlas i FN.
USA hoppas få stöd för förslaget från ”kvartetten” (FN, EU, Ryssland och USA) men EU är splittrat. Spanien och Portugal stöder Palestina. Tyskland och Frankrike stöder USA. Också FN är minst sagt splittrat. Kanske Ryssland ställer upp.
Palestinska myndigheten svarar att förslaget kommer för sent. Processen i FN är redan inledd.
Detta kommer att hända.
Ett troligt scenario är att USA först inlägger sitt stormaktsveto i FN:s säkerhetsråd. Sedan följer omröstningen i Generalförsamlingen.
Palestinas status i FN höjs från ”Icke-röstande enhet” till ”Icke-röstande ockuperad stat.” (Beteckningen ”Icke-röstande” är den enda konsekvensen av USA:s veto).
Efter FN-omröstningen kommer Mahmoud Abbas inte längre att företräda den av Israel och USA beroende ”Palestinska myndigheten” utan den suveräna staten Palestina.
De fortsatta förhandlingarna mellan Palestina och Israel kommer att föras mellan två likvärdiga parter, inte som nu mellan en beroende palestinsk myndighet och en ockupationsmakt.
Förändringen får en rad praktiska konsekvenser. Palestina får tillträde till en rad FN-organ, bland annat Internationella valutafonden, IMF. Palestina kan väcka åtal i Internationella domstolen.
Diplomatisk och social tsunami
Israel fruktar en ”politisk tsunami”. Den inleddes när Egypten hotade kalla hem sin ambassadör sedan Israel dödat fem egyptiska gränsvakter.
Sedan kom Palmers FN-rapport om attacken på Gaza-flottiljen. Den anklagade Israel för att ha utövat oproportionerligt våld när israeliska soldater sköt ihjäl nio turkiska aktivister, i flera fall bakifrån.
Eftersom Israel vägrade be Turkiet om ursäkt avbröt Nato-staten Turkiet de diplomatiska relationerna och stoppade det ekonomiska och militära samarbetet med Israel. Turkiet blev ett exempel för andra arabstater.
Turkiet kommer att vidta rättsliga åtgärder mot alla dem som är ansvariga morden.
I Israel växer samtidigt missnöjet med skenande försvarskostnader och växande sociala klyftor. 400 000 unga israeler har deltagit i massprotester de senaste veckorna. Nu sätter den israeliska regimen hårt mot hårt. Israelisk polis har börjat riva demonstranternas tältläger i Tel Aviv. Demonstranternas aktioner fortsätter.
Förhandlingar mellan två parter med samma legitimitet
Flera journalister var närvarande vid ett möte mellan Mahmoud Abbas från Palestinska myndigheten och israeliska intellektuella som stöder kravet på ett erkännande av staten Palestina. I sitt tal förklarade Abbas, att avsikten inte är att beröva Israel dess legitimitet utan att skaffa Palestina samma legitimitet som den Israel åtnjuter.
Israelisk säkerhetspolis försöker spåra vilka som deltog i mötet.
Oavsett utgången i FN fortsätter fredsförhandlingarna, förklarade Abbas slutligen.
Israeliska panikreaktioner
Inför befarade demonstrationer på Västbanken under FN-förhandlingarna har Israel utrustat bosättarna med tårgas och chockgranater.
EU:s utrikespolitiska taleskvinna Catherine Ashton fördömer de bosättare som angrep en moské och satte den i brand härom dagen. ”De äventyrar freden i Mellanöstern”, sa hon.
Israeliska hökar kräver upprustning och varnar för ”massterror och kärnvapenkrig” när Palestina blir den 23:e arabstaten.
En hög talesman för den israeliska armén uttryckte farhågor för ”an all out war” i Mellanöstern, men försvarsminister Ehud Barak bedömde att det inte föreligger någon omedelbar risk.
I tisdags genomförde den israeliska försvarsmakten en stor övning med kodnamnet ”Operation Fernando” vid den israeliska kärnvapenanläggningen Dimona.
Diplomatisk och social tsunami
Israel fruktar en ”politisk tsunami”. Den inleddes när Egypten hotade kalla hem sin ambassadör sedan Israel dödat fem egyptiska gränsvakter.
Sedan kom Palmers FN-rapport om attacken på Gaza-flottiljen. Den anklagade Israel för att ha utövat oproportionerligt våld när israeliska soldater sköt ihjäl nio turkiska aktivister, i flera fall bakifrån.
Eftersom Israel vägrade be Turkiet om ursäkt avbröt Nato-staten Turkiet de diplomatiska relationerna och stoppade det ekonomiska och militära samarbetet med Israel. Turkiet blev ett exempel för andra arabstater.
Turkiet kommer att vidta rättsliga åtgärder mot alla dem som är ansvariga morden.
I Israel växer samtidigt missnöjet med skenande försvarskostnader och växande sociala klyftor. 400 000 unga israeler har deltagit i massprotester de senaste veckorna. Nu sätter den israeliska regimen hårt mot hårt. Israelisk polis har börjat riva demonstranternas tältläger i Tel Aviv. Demonstranternas aktioner fortsätter.
Förhandlingar mellan två parter med samma legitimitet
Flera journalister var närvarande vid ett möte mellan Mahmoud Abbas från Palestinska myndigheten och israeliska intellektuella som stöder kravet på ett erkännande av staten Palestina. I sitt tal förklarade Abbas, att avsikten inte är att beröva Israel dess legitimitet utan att skaffa Palestina samma legitimitet som den Israel åtnjuter.
Israelisk säkerhetspolis försöker spåra vilka som deltog i mötet.
Oavsett utgången i FN fortsätter fredsförhandlingarna, förklarade Abbas slutligen.
Israeliska panikreaktioner
Inför befarade demonstrationer på Västbanken under FN-förhandlingarna har Israel utrustat bosättarna med tårgas och chockgranater.
EU:s utrikespolitiska taleskvinna Catherine Ashton fördömer de bosättare som angrep en moské och satte den i brand härom dagen. ”De äventyrar freden i Mellanöstern”, sa hon.
Israeliska hökar kräver upprustning och varnar för ”massterror och kärnvapenkrig” när Palestina blir den 23:e arabstaten.
En hög talesman för den israeliska armén uttryckte farhågor för ”an all out war” i Mellanöstern, men försvarsminister Ehud Barak bedömde att det inte föreligger någon omedelbar risk.
I tisdags genomförde den israeliska försvarsmakten en stor övning med kodnamnet ”Operation Fernando” vid den israeliska kärnvapenanläggningen Dimona.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar