Somliga skolor borde få sex gånger mer pengar per elev än andra av Gunnar Stensson

Den svenska skolan har varit en av de jämlikaste i OECD-länderna men efter kommunaliseringen och införandet av fritt val och skolpeng har den allt snabbare segregerats samtidigt som skolresultaten har försämrats.
   Regeringen har därför efter ett förslag från Skolkommissionen i våras beslutat om ett nytt statligt stöd på 6 miljarder för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling.
   Den totala kostnaden för skola och förskola var 2015 drygt 100 miljarder kronor, så stödet på 6 miljarder skulle kunna innebära en betydande förstärkning för de skolor som behöver det bäst.
   Avsikten är att pengarna ska gå till de skolor där föräldrarnas utbildnings- och inkomstnivå är lägst och där flest nyanlända mottagits.
   Statistiska centralbyrån håller på att ta fram ett socioekonomiskt index som visar hur segregationen slår på kommun- och skolnivå. 
   Beräkningar som gjorts i samband med arbetet med indexet visar att en del skolor borde få sex gånger mer pengar per elev än andra skolor därför att förutsättningarna är så olika.
   Kritiken mot införandet av skolpeng i Lunds skolor grundades framför allt på principen att eleverna och följaktligen skolorna skulle få samma skolpeng trots att förutsättningarna var så olika. Nu har de värsta felfördelningarna i Lund åtgärdats, men långt ifrån alla.

Risken är att den statliga satsningen inte kommer att genomföras på det sätt som är avsikten. Som en konsekvens av skolornas kommunalisering är det kommunerna som bestämmer hur stödet ska fördelas, påpekar Sydsvenskans skolreporter Emma Leijnse i en läsvärd artikel (SDS 15/9).
   Det finns kommuner som satsar dubbelt så mycket som andra på skolan, eftersom alla kommuner inte är lika förmögna. Rik kommun, rik skola. Fattig kommun, fattig skola.
   Många kommuner struntar i att bekymra sig om hur fördelningen av skopengen slår. De fördelar alltjämt enligt principen samma summa till alla elever. Där håvar friskolekoncernerna in pengar genom att ta hand om de mest lönsamma eleverna.
   För att förverkliga intentionerna bakom det nya stödet till skolorna utan att kränka principen om kommunalt självbestämmande borde staten ta tillbaka ansvaret för skolorna.