Skolpengen av Gunnar Stensson

Hör upp nu allihop och särskilt politikerna i s, v, mp och sd!
Direkt skolpeng stjäl från dem som behöver dem och ger till dem som redan har tillräckligt.
När en elev flyttar från sin skola straffas kamraterna. Pengarna fas ifrån dem, fast kostnaderna inte minskar.
När en elev flyttar till en skola får de nya kamraterna pengar fast det inte behövs. Kostnaderna stiger ju inte för att det blir 28 i stället för 27 i klassen
Pengarna tas från dem som behöver dem och ges till dem som redan har nog..
Detta är det ena grundfelet med direkt skolpeng.
Det andra grundfelet är att förändringar under läsåret inte kan förutses. Skolan drabbas (eller välsignas) från en dag till en annan. Planering av lokaler och lärartjänster blir skakig. Skolan måste kanske hålla pengar i reserv.
Värst blir effekten på gymnasiet. De olika programmen skiljer sig, både när det gäller gruppstorlek och undervisningsmaterial.
När en elev flyttar från en utbildning där gruppen är liten och utrustningen dyr slår det särskilt hårt. Det kan leda till att verksamheten inte blir möjlig att finansiera. Skolan kommer att gå med underskott.

Skolpeng på gymnasiet
Samtliga fackliga organisationer som är verksamma på gymnasiet (de är 8 stycken, från Lärarnas riksförbund, Lärarförbundet och Skolledarförbundet till Kommunal) protesterade när förslaget till direkt skolpeng presenterades.
De påpekade att grupperna är fasta även om elever i gruppen försvinner;
att en ständigt föränderlig situation uppstår i en verksamhet som kräver stabilitet och långsiktighet;
att administrationen blir densamma eftersom alla administrativa krav ligger kvar;
att förslaget drabbar undervisningen eftersom den enda kostnad som kan minskas är undervisningskostnaden och att denna kan minskas enbart genom en ökning av gruppstorleken;
att detta påverkar gymnasieskolornas kvalitet negativt;
att skolbibliotek, elevvård och annan service drabbas av förslaget;
att direkt skolpeng särskilt drabbar eleverna på yrkesinriktade skolor;
att direkt skolpeng syftar till en nedskärning av gymnasieskolornas ekonomi;
att direkt skolpeng innebär en omfördelning från elever som behöver resurserna till ett fåtal elevers lyxkonsumtion;
att förslaget är kortsiktigt eftersom ett framtida system med frisök kommer att innebära att kommunerna inte får ha egna resursfördelningsförsök;
att förslaget strider mot FN:s barnkonvention eftersom det innebär en försämring för barnen;
att direkt skolpeng sänker kvaliteten på gymnasieskolorna i vad som hittills varit en av Sveriges bästa skolkommuner!
Finns det någon som tror att de borgerliga skolpolitikerna lyssnade? Naturligtvis inte. De är dummare än tåget eller till och med aktiespekulanterna. De skiter väl i om de har alla yrkeskategorier i gymnasieskolan mot sig! Det krävs ett totalhaveri för att de ska förstå.

Finns det alternativ?
Visst! Det system för resursfördelning som tidigare tillämpades på gymnasieskolan. Tilldelningen av resurser var volymbaserad. Det innebar att kostnaden för varje elevplats i de skilda programmen räknades fram. Sedan tilldelades skolorna ett belopp som bestod av summan av elever multiplicerad med kostnaden på de program som valts. Det var en enkel och rak metod. Den kan likna skolpengen.
Men sedan skiljer sig volymbaseringen från den direkta skolpengen. I grunden.
Volymbasering innebär att pengarna fördelas till undervisningsgrupperna! Organisationen i skolan blir fast under hela läsåret! Om elever faller bort fungerar undervisningsgrupperna i alla fall som tidigare.
Samtidigt är systemet flexibelt eftersom det varje läsår förändras beroende av antalet elever och deras val.
Ett suveränt system faktiskt, ett system som gymnasieskolorna gillade, ett system som eleverna gillade och ett system med en enkel transparens som till och med en borgerlig skolpolitiker kunde förstå.

Också på grundskolan
Samma system skulle kunna införas på grundskola och förskola. Där är det faktiskt ännu enklare. Volymen utgår ju från en enda sorts elevkostnad, som multipliceras med antalet elever. Summan fördelas mellan de båda skolnämnderna som fördelar den vidare till skolor och undervisningsgrupper. Under läsåret är resurserna fasta. Grupper, lokaler och lärare förblir stabila under läsåret.

Modersmålsundervisningen
Den borgerliga klåfingrigheten saknar gränser. Organisationen för modersmålsundervisningen fungerade utmärkt genom ett system där modersmålsundervisningens rektorsområde administrerade undervisningen för de 2000 eleverna vid de 140 skolenheterna.
Detta system spolades av Lars Hansson, Louise Rehn Wihlborg och Tove Klette. I stället skulle de 140 skolledarna och rektorerna beställa modersmålsundervisning till de egna skolorna.
Detta är rena vanvettslogistiken. All samordning mellan skolorna försvann. 10 till 15 lärare blev övertaliga när antalet undervisningstimmar sjönk med cirka 20 procent. De 2000 eleverna och de cirka 60 lärarna fick olidliga arbetsförhållanden. Den enorma tillgång som kunskapen i alla världens språk innebär för en stad som Lund förslösades hänsynslöst.
En utredning lär planeras till våren. Men systemet måste förändras fortast möjligt. Och vi vet hur det kan fungera. Det gäller bara att annullera beslutet från i våras.

Hög kvalitet i skolan 2007
Nyligen kom skolverkets jämförelsetal för Sveriges skolor 2007. Tabellerna visar att Lund satsar mer än jämförbara städer och landet som helhet på förskola och grundskola, men mindre på gymnasiet. Slutligen visar den att eleverna i Lund hör till Sveriges framgångsrikaste både på grundskola och gymnasium och att Lund har störst andel när det gäller framgångsrik högre utbildning.
Kanske vill den nya majoriteten ta åt sig äran för detta.
Men det är den förra majoritetens skolpolitik som ligger bakom de goda resultaten. Kom ihåg det! Först höstterminen 2007 började de borgerliga nedskärningarna anas. Först våren 2008 fick allmänheten klart för sig vad som väntade på skolområdet. Oron var mycket stor. Och först hösten 2008 slog den borgerliga skolpolitiken igenom fullt ut med nedskärningar, direkt skolpeng och ny organisation för modersmålsundervisningen.
Konsekvenserna av den politiken kommer vi att se i jämförelsetalen 2008. Men de fulla negativa konsekvenserna kommer först 2009, eftersom det är först då den direkta skolpengen har tillämpats under ett helt läsår.
Tyvärr innebär detta också att de skador som borgarna åsamkat skolan kommer att vara märkbara ända fram till 2012-13

Två skolpolitiska mål
1. Avskaffa direkt skolpeng! Inför volymbaserad tilldelning till fasta undervisningsgrupper!
2. Befria rektorerna från administrationen av modersmålsundervisningen! Låt Modersmålsundervisningens rektorsområde sköta den som tidigare!

Två omedelbara skolpolitiska uppgifter
1. Ett förslag till ny skolplan föreligger och ska diskuteras. Majoriteten vill införa direkt skolpeng i skolplanen. Tag vara på tillfället att i alla faser av debatten avslöja hur destruktiv den direkta skolpengen är! För politiker och allmänhet! På möten och i insändare!
2. Utlys ett öppet möte om modersmålsundervisningen där politikerna konfronteras med elever, föräldrar, modersmålslärare, andra lärare och rektorer! Endast så kan sanningen om modersmålsundervisningen avslöjas.