Forumet har just genomförts i Dakar, Senegal. Mellan 60 och 100 tusen deltog. För att klara ett så stort arrangemang krävs starka lokala organisationer. De finns i Senegal.
Senegals regering stödde i början arrangemanget men blev nervös när revolutionen i Egypten inträffade och saboterade förhandlingarna, vilket ledde till organisatoriskt kaos de första två dagarna.
Senegals regering stödde i början arrangemanget men blev nervös när revolutionen i Egypten inträffade och saboterade förhandlingarna, vilket ledde till organisatoriskt kaos de första två dagarna.
Immanuel Wallerstein
Forumet ställde självkritiskt frågan om WSF hade någon betydelse för de folkliga resningarna i arabvärlden. De genomförs av människor som i många fall aldrig hört talas om WSF.
De svar som gavs avspeglade splittringen bland deltagarna. Det fanns de som menade att WSF under sina tio år framgångsrikt hade undergrävt den neoliberala globaliseringen.
Andra ansåg att den arabiska resningen visar att WSF:s betydelse har minskat. Initiativet ligger nu på annat håll. Dagens nyckelord är demokrati
Två saker slog mig. Den första var att knappast någon nämnde World Economic Forum i Davos. När WSF grundades 2001 var det som ett anti-Davos forum. Den här gången föreföll Davos så politiskt obetydligt att det helt enkelt ignorerades.
Den andra var att alla närvarande noterade att de frågor som diskuterades var relaterade till varandra. 2001 engagerade sig WSF framför allt mot neoliberalismens negativa ekonomiska konsekvenser. Vid alla möten som följde tog forumet upp nya frågor – gender, miljö (och särskilt växthuseffekten), rasism, hälsa, ursprungsbefolkningarnas rättigheter, facklig kamp, mänskliga rättigheter och tillgång till vatten, mat och energi.
I Dakar kom det intima sambandet mellan problemen i förgrunden, oavsett vilket som diskuterades.
Men en kritisk underström genomsyrade förhandlingarna. Många påpekade helt riktigt att vi alla vet vad vi är emot, men att det är nödvändigt att klarare uttrycka vad vi är för. Det är det bidrag vi kan ge till den egyptiska revolutionen och andra revolutioner som kommer att följa överallt.
Problemet är att det finns en olöst meningsskillnad inom WSF.
Det finns de som tror att vad världen behöver är mer utveckling och mer modernisering för att ge möjlighet till en rättvis fördelning av resurserna.
Å andra sidan finns det de som menar att tillväxt och modernisering är uttryck för kapitalismens förbannelse. Därför är det nödvändigt att i grunden förändra de grundläggande kulturella förutsättningarna för en framtida värld. De kallar det civilisationsförändring.
De som kräver en ny civilisation gör det under skilda paraplyer.
Det finns rörelser bland ursprungs- befolkningarna på de amerikanska kontinenterna (och på andra håll) som säger att de vill ha en värld grundad på vad latinamerikanerna kallar ”buen vivir” – en värld baserad på goda värden. De säger att den obegränsade ekonomiska tillväxten måste bromsas eftersom planeten inte har resurser för fortsatt tillväxt.
Kraven från ursprungsbefolkningarna kretsar kring frågan om autonomi för att kontrollera rätten till land i sina samhällen.
Stadsbefolkningarna i andra delar av världen understryker hur obegränsad tillväxt leder till klimatkatastrofer och nya pandemier. Och det finns feministrörelser som framhåller sambandet mellan kraven på obegränsad tillväxt och patriarkatet.
Decenniets viktigaste debatt
Debatten om ”civilisationskrisen” är avgörande för vilken politik man väljer och vilken roll de vänsterpartier som eftersträvar statsmakt ska spela under den världsomvandling som diskuteras.
Frågan är inte lättlöst. Men detta är den avgörande debatten under det kommande decenniet. Om vänstern inte kan lösa sina konflikter i denna nyckelfråga kan den kapitalistiska världsekonomins kollaps mycket väl leda till seger för högerkrafterna och skapandet av ett nytt världssystem som till och med är sämre än det nuvarande
Just nu riktas allas ögon mot arabvärlden och i vilken utsträckning det egyptiska folkets heroiska ansträngningar ska lyckas förändra politiken i hela arabvärlden.
Men bränslet för liknande resningar finns överallt, också i världens rikare regioner. Just nu har vi rätt att vara halvoptimistiska.
Immanuel Wallerstein
Referat Gunnar Stensson
Problemet är att det finns en olöst meningsskillnad inom WSF.
Det finns de som tror att vad världen behöver är mer utveckling och mer modernisering för att ge möjlighet till en rättvis fördelning av resurserna.
Å andra sidan finns det de som menar att tillväxt och modernisering är uttryck för kapitalismens förbannelse. Därför är det nödvändigt att i grunden förändra de grundläggande kulturella förutsättningarna för en framtida värld. De kallar det civilisationsförändring.
De som kräver en ny civilisation gör det under skilda paraplyer.
Det finns rörelser bland ursprungs- befolkningarna på de amerikanska kontinenterna (och på andra håll) som säger att de vill ha en värld grundad på vad latinamerikanerna kallar ”buen vivir” – en värld baserad på goda värden. De säger att den obegränsade ekonomiska tillväxten måste bromsas eftersom planeten inte har resurser för fortsatt tillväxt.
Kraven från ursprungsbefolkningarna kretsar kring frågan om autonomi för att kontrollera rätten till land i sina samhällen.
Stadsbefolkningarna i andra delar av världen understryker hur obegränsad tillväxt leder till klimatkatastrofer och nya pandemier. Och det finns feministrörelser som framhåller sambandet mellan kraven på obegränsad tillväxt och patriarkatet.
Decenniets viktigaste debatt
Debatten om ”civilisationskrisen” är avgörande för vilken politik man väljer och vilken roll de vänsterpartier som eftersträvar statsmakt ska spela under den världsomvandling som diskuteras.
Frågan är inte lättlöst. Men detta är den avgörande debatten under det kommande decenniet. Om vänstern inte kan lösa sina konflikter i denna nyckelfråga kan den kapitalistiska världsekonomins kollaps mycket väl leda till seger för högerkrafterna och skapandet av ett nytt världssystem som till och med är sämre än det nuvarande
Just nu riktas allas ögon mot arabvärlden och i vilken utsträckning det egyptiska folkets heroiska ansträngningar ska lyckas förändra politiken i hela arabvärlden.
Men bränslet för liknande resningar finns överallt, också i världens rikare regioner. Just nu har vi rätt att vara halvoptimistiska.
Immanuel Wallerstein
Referat Gunnar Stensson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar