2013-01-17

Skolans sönderfall av Gunnar Stensson

Sammanställning av debattinlägg om en skamlig utveckling.

Fritt val i Skåne
Uppsägningen av lärare på Bergagymnasiet i Eslöv.
”När elever får välja fritt i Skåne väljer de framför allt Lund och Malmö”, säger Ulf Sandgren, chef för Gymnasie- och utbildningsförvaltningen i Eslöv.
   Beslutet om fritt val i Skåne har lett till förödelse och utarmning i de gamla gymnasierna i Landskrona, Eslöv, Trelleborg och Ystad.
   Samtidigt konkurreras elever hemmahörande i Lund ut och tvingas pendla till andra orter. Kultur och samhällsliv i de drabbade städerna utarmas. Den onödiga pendlingen belastar kollektivtrafiken.


 
”Rutavdraget riskerar att öka kunskapsklyftorna och därmed bidra till att skolresultaten blir än mer polariserade än idag” skriver ledande företrädare för IM i Malmö, Lund, Stockholm och Sverige (SDS 13/3).
   Barns ökade behov av stöd utanför skolan beror på att de som arbetar i skolan inte får tillräckliga resurser, påpekar IM. Rutavdraget går inte till de barn som har mest behov av stöd, elever vars föräldrar inte har råd att köpa kunskapsfördelar till sina Barn. Så långt IM.
   Motståndet från Skolverk, lärarnas organisationer och opposition hjälpte inte. Beslutet att bevilja rutavdrag för läxhjälp drevs igenom av allianspartierna. I Stockholm stoppas stödet till ideella läxhjälpsorganisationer som i likhet med IM ger gratis läxhjälp. De hotar ju de kommersiella läxhjälpsföretagens profit.
   Flera av de större läxhjälpsföretagen är etablerade i Lund, enligt City 7/11. Exempelvis ”Upgrade education”, som bland annat erbjuder intensivkurser före de nationella proven. Likaledes finns ”Studdybuddy” vars inriktning är att hyra ut studenter.
   En lektion kan kosta 700 kronor. Staten står för hälften via RUT. En kostnad på 350 kronor återstår Tio lektioner ger alltså en kostnad på 3500 kronor. Dyrt för den fattige. Segregationen ökar.


 
Friskolor bryter mot lagen om skolbibliotek
Många friskolor har underlåtit att skaffa egna skolbibliotek trots att det sedan flera år är ett krav i svensk lagstiftning. Försummelsen minskar elevernas tillgång till litteratur och vetenskap. Den bidrar till den försämring av elevernas läsförmåga som ägt rum sedan friskolereformens genomförande.
Verkställande direktören för JB Education Anders Hultin skäms inte utan hävdade i Ekot den 2 januari att ett fysiskt skolbibliotek med fysiska böcker är förlegat. Företaget strävar efter att bygga upp ett digitalt bibliotek, påstod han.
Skolinspektionen konstaterade nyligen att John Bauer-skolan i Lund saknar bibliotek och krävde rättelse. Att bibliotek saknas är en logisk konsekvens av att skolan ingår i koncernen JB Education. Skolan ligger i S:t Lars-området. Håll ögonen på den, särskilt med tanke på JB-koncernens policy att avstå från bibliotek för att öka profiten.
”Försök inte. Både och behövs enligt Skolinspektionen. Den analoga bokens dagar är inte räknade. Boken stimulerar läsandet och krävs nog länge än när unga bygger upp sin kunskapsbank.
Så öppna ett skolbibliotek eller stäng skolan”, (SDS 7/1)



”Hur kunde det så kallade fria skolvalet bli så fel och varför vågar ingen göra något åt det?”
Frågan ställs av Anders Lovén, lektor i utbildningsvetenskap vid Malmö högskola (SDS 10/1). Han besvarar den själv: ”Det marknadstänkande som finns inom utbildningssektorn gör att det likvärdiga skolsystemet håller på att krackelera.”

Ett exempel: Entreprenören och riskkapitalisten Hultin (han heter något annat i verkligheten) får klart för sig att skolan har infört ett skolpengsystem som garanterar säkra intäkter för varje elev som söker sig till en friskola.
   Man skulle kanske starta en skola, tänker Hultin. Med fulla klasser ger skolpengssystemet mycket pengar.
   Hur ser det ut på utgiftssidan? Bäst jag pratar med Lars Hansson (han heter i verkligheten något annat). Ganska stora kostnader. Men skolpengen är ju tilltagen för att täcka dem. Och mycket kan man spara på. Lärare, bibliotek, gymnastiksal, läroböcker. Det blir stora summor. Här finns en garanterad vinst att hämta! År efter år.
   Det krävs förstås reklamkampanjer för att få eleverna att välja friskolan så att klasserna blir fulla. De kan kompletteras genom att man tvingar lärarna att sätta höga betyg.  Även om jag avsätter några hundra tusen av vinsten på marknadsföring blir det mycket över.
   Saken är klar. Jag startar en skola! Nej, en hel koncern! Det brådskar. Många kommer säkert på samma idé. Jag kan kalla koncernen ”Bland tomtar och troll”.
   På några är håvar jag in ett antal miljoner. Sen sätter jag punkt genom att sälja hela rasket. Vinsten döljer jag i koncernredovisningen. Pengarna skickar jag till Cayman-öarna så jag slipper betala skatt.
Vinst! Vinst! Vinst!



Skolans utvecklingsmål hämtade från fordonsindustrin
Många kommuner och utbildningsföretag initierar nu ett utvecklingsarbete som utgår från näringslivets effektiviseringsmodeller. Modeller där målen för utvecklingen varken hämtas från de nationella styrdokumenten, aktuell forskning eller de enskilda skolorna i regionen – utan från exempelvis fordonsindustrin.
   ”Anammandet av den här sortens effektiviseringsmodeller inom offentlig sektor började i Thatcher-erans Storbritannien och fick senare namnet New public management. I den svenska skolan börjar vi nu se konsekvenserna av detta paradigmskifte, och problemen hopar sig” skriver gymnasielärarna Johan Lundström och Pär Larsson. (Svenska Dagbladet 31/12). En ledande svensk företrädare för Thatcher-modellen är Annie Lööf, riksdagens bäst betalda partiledare.



Regeringens detaljstyrning av skolan kostar en halv miljard
MP har låtit riksdagens utredningstjänst räkna ut vad regeringens detaljstyrning av skolan kostat. Summan uppgår till en halv miljard. Det gäller enbart kostnader i statens budget. Därtill kommer de kostnader som kommuner och skolhuvudmän har för att ställa om sin verksamhet för att den ska passa in i regeringens nya kontrollapparat.
   Sedan 2006 minskar andelen elever som får godkänt på provet i matematik för åk 9. Läskunnigheten fortsätter att sjunka för både tioåringar och femtonåringar. Skolresultaten försämras mest för pojkar med lågutbildade föräldrar och pojkar med utländsk bakgrund.
   Sammantaget har regeringen skapat ett skolsystem som skiktar, nivåindelar och allt tidigare sorterar elever efter resultat och socioekonomisk bakgrund. Detta skapar inte bara mer ojämlika samhällen utan leder också till sämre resultat.
   Fredrik Reinfeldt borde lyssna mer på aktuell forskning om skolan än på Jan Björklund.
   Det konstaterar Miljöpartiets skolpolitiska talesperson Jabar Amin (Svenska Dagbladet 3/1)
   Lärarnas arbetsbelastning med dokumentation och annan byråkrati ökar drastiskt på bekostnad av undervisningstiden.
   Det som saknas i Jabar Amins analys är den segregation och resurssänkning som orsakas av det så kallade fria valet. (Se ovan) Att det inte lyfts fram är en följd av MP:s ståndpunkt i friskolefrågan.



”Tillbaka till feodalsamhället”
Cecilia Nykvist, vd i Friskolornas Riksförbund, oroas av kritiken mot privatiseringen och utvecklingen mot oligopol inom skolan (Sydsvenskan 17/1). I brist på argument påstår hon att ökad reglering leder ”tillbaka till feodalsamhället”.
   Kanske tror hon att hon lever i 1800-talets klassamhälle. De krafter vilkas intressen hon företräder driver utvecklingen baklänges mot klasskillnader som vi inte upplevt sedan andra världskriget.
   Kritiken av dagens skola syftar till att i stället skapa en likvärdig, demokratisk skola med hög kvalitet, fri från riskkapitalisternas vinstintressen.

Inga kommentarer: