Israels ockupation av Västbanken är olaglig. Den
illegala bosättningspolitiken i Västbanken måste upphöra. Det kräver
FN:s säkerhetsråd. Rådet är enigt.
Premiärminister Netanyahu beskyller förstås FN för antisemitism på samma sätt som han gjorde med Sverige när Margot Wallström erkände Palestina.
De svenska allianspartierna kritiserade henne då för att hon irriterade de israeliska sionisterna. För allianspartierna var det viktigare att hålla Israels regering på gott humör än att stå upp för internationell rätt.
Då hade Netanyahus raseriutbrott viss verkan så till vida som inga andra stater vågade följa det svenska exemplet. Den här gången blir hans raseriutbrott bara ett ursinnigt, men meningslöst hundskall i öknen.
Det är antisemitism att stödja Netanyahus ockupationspolitik. Det gör nu endast medlöparna och de antisemitiska nationalistpartierna i Europa. De riktar tillsammans med Israels regering sin rasism mot muslimerna.
Israel kan antingen bli en judisk eller en demokratisk stat, men inte både - och, vilket innebär att verklig fred inte kan uppnås, fastslår USA:s avgående utrikesminister John Kerry.
För första gången tar Sydsvenskan uttryckligen avstånd från Israels ockupation av Västbanken.
Men rasisten Donald Trump hyllar den. ”Stå stark, Israel, den 20 januari närmar sig snabbt!” twittrar han. Flertalet bedömare tror inte att stödet från Trump kommer att häva Israels internationella isolering. Tvärtom.
Ingmar Karlsson
slår i sin nyutkomna bok Roten till det onda fast
att Israel är en apartheids-stat vars invånare indelas i fyra
kategorier. ”Det är judarna i Israel som har de rättigheter och
skyldigheter som karaktäriserar en demokrati, araberna i Israel som
visserligen får deltaga i allmänna val men vars rättigheter är
inskränkta på en rad områden, bosättarna på Västbanken som har alla
rättigheter men inga skyldigheter samt slutligen palestinierna på de
ockuperade områdena som lever i ett rättslöst tillstånd och dagligen
utsätts för övergrepp av bosättare i sionismens namn.
På väg hem från lasarettet via Sandgatan och det snöiga Lundagård lördagen den 7 januari passerade jag Palestinagruppernas manifestation mot Israels ockupation av Västbanken framför rådhuset på Stortorget. Den har pågått varje lördag sedan 2001. Några år deltog jag regelbundet.
Premiärminister Netanyahu beskyller förstås FN för antisemitism på samma sätt som han gjorde med Sverige när Margot Wallström erkände Palestina.
De svenska allianspartierna kritiserade henne då för att hon irriterade de israeliska sionisterna. För allianspartierna var det viktigare att hålla Israels regering på gott humör än att stå upp för internationell rätt.
Då hade Netanyahus raseriutbrott viss verkan så till vida som inga andra stater vågade följa det svenska exemplet. Den här gången blir hans raseriutbrott bara ett ursinnigt, men meningslöst hundskall i öknen.
Det är antisemitism att stödja Netanyahus ockupationspolitik. Det gör nu endast medlöparna och de antisemitiska nationalistpartierna i Europa. De riktar tillsammans med Israels regering sin rasism mot muslimerna.
Israel kan antingen bli en judisk eller en demokratisk stat, men inte både - och, vilket innebär att verklig fred inte kan uppnås, fastslår USA:s avgående utrikesminister John Kerry.
För första gången tar Sydsvenskan uttryckligen avstånd från Israels ockupation av Västbanken.
Men rasisten Donald Trump hyllar den. ”Stå stark, Israel, den 20 januari närmar sig snabbt!” twittrar han. Flertalet bedömare tror inte att stödet från Trump kommer att häva Israels internationella isolering. Tvärtom.
Ingmar Karlsson
slår i sin nyutkomna bok Roten till det onda fast
att Israel är en apartheids-stat vars invånare indelas i fyra
kategorier. ”Det är judarna i Israel som har de rättigheter och
skyldigheter som karaktäriserar en demokrati, araberna i Israel som
visserligen får deltaga i allmänna val men vars rättigheter är
inskränkta på en rad områden, bosättarna på Västbanken som har alla
rättigheter men inga skyldigheter samt slutligen palestinierna på de
ockuperade områdena som lever i ett rättslöst tillstånd och dagligen
utsätts för övergrepp av bosättare i sionismens namn.På väg hem från lasarettet via Sandgatan och det snöiga Lundagård lördagen den 7 januari passerade jag Palestinagruppernas manifestation mot Israels ockupation av Västbanken framför rådhuset på Stortorget. Den har pågått varje lördag sedan 2001. Några år deltog jag regelbundet.
>
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar