Dagens skolsystem måste bort! av Gunnar Stensson

Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet lade den 21 januari tillsammans med LO fram en Likvärdighetsagenda med 33 förslag till nödvändiga reformer av den svenska skolan.
    Alla elever ska ha samma chans att lyckas i skolan – oavsett bakgrund, förutsättningar eller bostadsort. Genomgripande förändringar av det svenska skolsystemet är nödvändiga.
   Den borgerliga pressen och allianspolitikerna tiger och försöker förtiga förslaget, medan de försöker övertyga allmänheten att allt blir OK med lite flit och disciplin.

Skolan har blivit en marknad, konstaterar de båda lärarorganisationerna och LO.
   Det har lett till betygsinflation. Resurserna går till marknadsföring i stället för undervisning i både fristående och kommunala skolor.
   Gapet mellan elever från socioekonomiskt svaga respektive starka hem ökar.
   Skillnaden mellan skolor med många högpresterande elever och skolor där många elever inte har nått kunskapsmålen har ökat.
   Många skolor har idag antagnings- och urvalsregler som diskriminerar och sorterar bort elever.
   Gränserna mellan upptagningsområdena måste ritas om. Det behövs en gemensam antagningsadministration.
   Den statliga kontrollen över friskolor måste stärkas. Ett krav för tillstånd att starta en friskola måste vara att det finns förutsättningar för blandade elevgrupper.
   Det ska inte vara möjligt att ideligen byta skola.

Dagens skolpengssystem måste bytas ut. Resurserna måste fördelas mer likvärdigt än idag.
   Staten måste garantera alla kommuner och skolor likvärdiga resurser. Elevernas socioekonomiska bakgrund ska alltid vägas in vid resursfördelning till grund- och gymnasieskolor.
   Vi måste införa ett nytt resursfördelningssystem som fokuserar på de faktiska kostnader som en skola har, där inte hela pengen ska följa med när en elev byter skola.

Överskott ska återinvesteras i undervisningen. Det är för detta skattemedlen är avsedda.
   Styrningen av skolan måste förstärkas. Alla skolor behöver höjda kvalitetskrav som behöriga lärare, stödfunktioner, tillgång till bibliotek, NO-salar och skolgård.
   Alla skolor ska dela på ansvaret för nyanlända. Det gäller även friskolor. Det behövs fler studiehandledare, modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk.

Sveriges lärare har fått nog. Nu manar lärarorganisationerna till solidarisk kamp för en likvärdig skola, kamp i fackliga organisationer, elevföreningar och föräldraföreningar, kamp i alla klassrum, skolor, kommuner, friskolekoncerner och politiska partier med alla medel, som debatter, namninsamlingar, demonstrationer och strejker för det gemensamma målet att vrida skolan ur marknadens våld, göra den demokratisk och likvärdig så att den åter kan bli en av världens bästa skolor.

Den svenska skolans demokratisering på 1950- och 60-talen frigjorde enorma begåvningsreserver och ledde - när grundskoleeleverna nådde universitet och högskolor åren omkring 1970 - till en explosiv utveckling av den högre utbildningen.
   Elever och föräldrar i kommuner, län och regioner jublade. Lärarhögskolorna fylldes av entusiastiska studenter som brann för den svenska grundskolan. På ett par årtionden fick Sverige ett av världens bästa utbildningssystem.
   Utbildningens avdemokratisering inleddes på 1990-talet med kommunaliseringen och införandet av friskolor.
   På 2010-talet accelererade den när skolpengssystemet infördes och gav de vinstdrivna skolkoncernerna möjlighet att belägga lärarna med munkavle och rektorerna makt att splittra lärarkollegierna genom enväldet över lönesättningen. Den svenska skolan hamnade på europeisk bottennivå samtidigt som den blev dyrare.
   Hur orimligt skolpengssystemet slår i Helsingborg och Malmö visade Sydsvenskans skoljournalist Emma Leijnse med en jämförelse mellan Helsingborg och Malmö den 14/1. En vecka senare, 23/1, presenterade hon Sten-Bertil Olssons doktorsavhandling där han analyserar hur Fritt sök ledde till regional obalans och gjorde skolorna i Skåne och Blekinge sämre och dyrare. Sten-Bertil Olsson som tidigare var skoldirektör i Lund, förordade i stället en statlig skolpeng som var lika för alla.