Idag pratar vi om hur marknaden och
pengarna styr dagens skola. Skolan och utbildningen har
kommersialiserats. Med hjälp av skattepengar profiterar stora privata
koncerner på ungdomars rätt till kunskap. Enligt opinionsmätningar är
80 procent av svenska folket emot vinster i välfärden och inom
skolområdet. När regeringen vill göra något åt fenomenet kallar
Sydsvenskan Per T Olsson det för taktiserande om vinster i välfärden
och om plakatpolitik i hans sista krönika.
Jag har själv arbetat som folkhögskollärare. Folkhögskolan är ett bra exempel på friskolor som drivs utan att statsbidrag plöjs ner i privata fickor. Hälften av landets folkhögskolor ägs och drivs av ideella föreningar. Skolorna har egen profil kopplade till huvudmannens ideologi och ofta en uttalad pedagogisk ambition. Det finns också andra friskolor som saknar vinstintresse och med uttalad pedagogisk profil till exempel Waldorf och Montessori och olika föräldrakooperativ. När t ex Miljöpartiet pläderat för friskolor har de alltid lyfta fram sådana skolor.
Men huvudparten av dagens friskolor i Sverige ägs av stora internationella koncerner, ofta riskkapitalister, som har ett övergripande intresse: att tjäna så mycket pengar som möjligt.
I Danmark är 22 % av skolorna privata och fristående. Däremot tillåts inte vinst och det finns krav på föräldrarepresentation i styrelsen. Sverige är det enda landet i världen som tillåter vinstuttag från friskolor.
Jag ska ge ett lokalt exempel på hur det kan se ut. I S:t Larsparken i Lund finns en privat skola som är populär framför allt hos högutbildade föräldrar. Den heter Internationella engelska skolan och har 570 elever. Den ingår i en koncern med 30 skolor i hela landet. Den startades 1993 av Barbro Bergström. 2012 sålde hon 75 % av aktierna till det amerikanska riskkapitalbolaget TA Associates för 700 miljoner kronor. Sedan starten för 24 år sedan har ägarna plockat ut cirka en miljard som vinst och stoppat ner i sin egen ficka. Skattepengar som hade behövts på annat håll inom undervisningsväsendet.
Hur kan man få ihop en sådan gigantisk vinst? En förklaring är bland annat lägre personalkostnader och lägre löner. Enligt skolverkets statistik har engelska skolan i genomsnitt 17 elever per lärare. På kommunala skolor går det 12 elever på varje lärare. Engelska skolan är den skolkoncern som har flest barn med välutbildade föräldrar och lägst lärartäthet. De vänder sig till elever som fungerar i mycket stora klasser utan specialundervisning och extra stöd.
Marknadsentusiasterna hävdar ofta att friskolorna har bättre resultat. Det stämmer inte. OECD har visat att privata skolor presterar sämre än kommunala skolor om man tar hänsyn till elevunderlag och socioekonomiska faktorer.
Jag har själv arbetat som folkhögskollärare. Folkhögskolan är ett bra exempel på friskolor som drivs utan att statsbidrag plöjs ner i privata fickor. Hälften av landets folkhögskolor ägs och drivs av ideella föreningar. Skolorna har egen profil kopplade till huvudmannens ideologi och ofta en uttalad pedagogisk ambition. Det finns också andra friskolor som saknar vinstintresse och med uttalad pedagogisk profil till exempel Waldorf och Montessori och olika föräldrakooperativ. När t ex Miljöpartiet pläderat för friskolor har de alltid lyfta fram sådana skolor.
Men huvudparten av dagens friskolor i Sverige ägs av stora internationella koncerner, ofta riskkapitalister, som har ett övergripande intresse: att tjäna så mycket pengar som möjligt.
I Danmark är 22 % av skolorna privata och fristående. Däremot tillåts inte vinst och det finns krav på föräldrarepresentation i styrelsen. Sverige är det enda landet i världen som tillåter vinstuttag från friskolor.
Jag ska ge ett lokalt exempel på hur det kan se ut. I S:t Larsparken i Lund finns en privat skola som är populär framför allt hos högutbildade föräldrar. Den heter Internationella engelska skolan och har 570 elever. Den ingår i en koncern med 30 skolor i hela landet. Den startades 1993 av Barbro Bergström. 2012 sålde hon 75 % av aktierna till det amerikanska riskkapitalbolaget TA Associates för 700 miljoner kronor. Sedan starten för 24 år sedan har ägarna plockat ut cirka en miljard som vinst och stoppat ner i sin egen ficka. Skattepengar som hade behövts på annat håll inom undervisningsväsendet.
Hur kan man få ihop en sådan gigantisk vinst? En förklaring är bland annat lägre personalkostnader och lägre löner. Enligt skolverkets statistik har engelska skolan i genomsnitt 17 elever per lärare. På kommunala skolor går det 12 elever på varje lärare. Engelska skolan är den skolkoncern som har flest barn med välutbildade föräldrar och lägst lärartäthet. De vänder sig till elever som fungerar i mycket stora klasser utan specialundervisning och extra stöd.
Marknadsentusiasterna hävdar ofta att friskolorna har bättre resultat. Det stämmer inte. OECD har visat att privata skolor presterar sämre än kommunala skolor om man tar hänsyn till elevunderlag och socioekonomiska faktorer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar