66 år i skolan 65. Summering:2 av Den Gamle

De som föddes under 1930-talet präglades tidigt av genomgripande historiska omvälvningar. När jag försöker sammanfatta vad som skett de senaste 80 åren övergår jag till att berätta i tredje person för att understryka det gemensamma.
   Han föddes 1933 i Uppsala.  Andra världskriget var närvarande för honom ända från hösten 39. Hans familj tog emot finska barn.
   Hans far var frånvarande som inkallad någonstans i Sverige julen 1941-42. Radionyheterna var alltid på. Han följde krigsrapporteringen 1944 och läste om koncentrationslägerfångarna i Dachau som befriades av amerikanska soldater. I maj 1945 när han nyss fyllt tolv slogs han med en nazi-sympatisör. I Växjö läroverk konfronterades han av en nazistisk gymnastiklärare. Sommaren 1945 läste han om bomberna i Hiroshima och Nagasaki. Han uppfattade först inte skillnaden mellan dem och kvartersbomberna som fällts över Tyskland.
   Han var inackorderad i Växjö, vantrivdes i läroverket och hade BC i tyska. I Älghult där hans familj nu bodde fanns bara en sexårig folkskola. Hans bror vägrade att gå i läroverket och läste i stället per korrespondens. Hans far engagerade sig för skolan och medverkade till att Älghult blev en av de första kommuner som införde en nioårig enhetsskola.

Optimism
Efter kriget var han optimist. De amerikanska och ryska soldaterna hade segrat över nazisterna.  Han var omedveten om den nöd som följde i krigets spår. Amerika blev hans idealland. Många såg ner på USA. I Växjö fanns en butik som kallades Amerikanska basaren. Där kostade allting 25 öre. USA beskrevs av många som ett skräpland som producerade skräpvaror. Det irriterade honom.
   Det stod mycket om USA i Dagens Nyheter. Dessutom läste han amerikansk litteratur och såg amerikansk film. Han uppfattade USA som en storslagen arena där goda krafter kämpade mot onda och de goda krafterna alltid vann.
   Han engagerade sig i medborgarrättsrörelsen och var övertygad om att den snart skulle segra. Hela hans världsbild var optimistisk och amerikansk.
   I grunden hade han samtidigt en positiv syn på Sovjetunionen. Ryssarna hade segrat i de stora slagen i Stalingrad och Kursk. Han funderade över kommunismen. Jämlikhet var väl bättre än skillnader mellan människor? Hans kristna fostran hade handlat om att de rika skulle ge bort sina rikedomar till de fattiga. Om någon ber dig om något så ge honom mer än han ber om. De kristna församlingarna i Nya testamentet var kommunistiska. Varför skällde alla på kommunistpartiet?
   Samtidigt avskydde han Stalin. Ungern-revolten fick honom att förstå att Stalin inte var det enda problemet i Sovjetunionen. Men han var optimist. Chrusjtjov skulle nog kunna reformera Sovjetunionen. Han läste Solzjenitsyns En dag i Ivan Denisovitjs liv.
Han avskydde Europa. De europeiska länderna hade inte kunnat stå emot nazisterna. Många hade ställt sig på Tysklands sida. Somliga var fortfarande fascistiska som Spanien. 

   Men förtrycka kolonier ville de göra! England förde krig mot maumau-rörelsen i Kenya. Frankrike försökte krossa vietnameserna, misslyckades och kastade sig sedan över algerierna. Belgien förtryckte Kongo. Dåliga soldater som européerna var skulle de snart bli besegrade av befrielserörelserna. Han anmälde sig som FN-soldat men blev inte antagen.
   Koloniernas befrielse blev ett övergripande mål. Även USA var emot kolonialismen. Och Sovjetunionen. Det var bara de där européerna! De stödde till och med apartheid i Sydafrika. Indien hade befriats och i Kina hade kommunismen segrat.

Fortsatt optimism
Samtidigt som han blev ordinarie lärare i Axvall störtade Dag Hammarskjöld i Ndola. Han var övertygad om att det var ett imperialistiskt illdåd, men var fortfarande optimist. Kongo skulle säkert befrias.
   Svensk politik ägnade han ett svagt intresse. Han hade aldrig upplevt annat än socialdemokratiska regeringar och de reformerade ju Sverige, om än långsamt. Erlander fanns som en evig landsfader. Det blev semester och pensioner och barnbidrag och grundskola.
   Han studerade genomförandet av ATP under sina studier i statskunskap i Göteborg. ATP var uppenbart ett bra system, men borgarna försökte sabotera det. De plågade livet ur folkpartisten Königson när han räddade ATP genom att lägga ner sin röst i riksdagen.
   Entusiasmen för USA svalnade. Det nya begreppet neoimperialism började fyllas med innehåll.  Ekonomisk utsugning var effektivare än att hålla kolonier. Det hade USA ägnat sig åt i Latinamerika hela tiden. Han läste nobelpristagaren Asturias berättelser om Guatemala och hade förstått att det handlade om något som liknade ett folkmord 1954. Ett folkmord i all tysthet.
   DN-reportern Sven Östes reportage från USA, Latinamerika och Afrika gav honom en vidgad syn på världen. Visserligen trängdes kolonialmakterna ut, men neoimperialismen tog över. Världen blev mer komplex. Han var lärare nu och höll sig kontinuerligt så informerad som möjligt och formulerade om sina kunskaper så de blev användbara i klassrummet. Han började systematiskt studera politiska ideologier och närmade sig en marxistisk världsbild.
   Sedan arbetade han som lärare i Framnäs folkhögskola i Norrbotten och hade vuxna elever. De var socialdemokrater eller kommunister, ibland samtidigt som de var kristna. Det började komma texter om en ny vänster, en demokratisk vänster som var för människans frihet och kritisk till Sovjetunionen, en antikolonialistisk vänster som utgick från marxistiska idéer. Han läste Imperialismen som kapitalismens högsta stadium av Lenin, en liten röd bok som kostade sju kronor. 
   Så kom Vietnamkriget. Han hade varit medveten om konflikten sedan slaget i Dien Bien Phu 1954.