2020-03-12

Klimatsmart att inte riva av Ann Schlyter

Exploateringsplanering istället för stadsplanering - hur blev det så, frågade sig en talare på ett seminarium som hölls i Stockholm i måndags. Kulturmiljöfrämjandet och Byggnadsvårdsföreningen arrangerade det i anslutning till ett upprop om att värna kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer. Uppgiften var att finna vägar för en ökad varsamhet i plan- och byggprocesser.
  Trots ett ökat intresse från allmänheten har utvecklingen gått åt fel håll. Det vittnades om många byggnader som rivs trots riksintresse och bevaranderegler. De goda exempel som visades var många gånger resultatet av folkligt uppror mot förstörelsen. Planerat förfall fortsätter att vara en vanlig metod som fastighetsägare använder sig av. En utredning är tillsatt för att förkorta listan på riksintresse.

Byggherrarna får styra mer och mer. De är starka i förhandlingarna, de har duktiga och erfarna planerare, medan många kommuner inte har tjänstemän med samma erfarenhet. Här i Lund tror jag dock vi har en så bra förvaltning man kan önska sig med de begränsade resurser som läggs på kulturarvskompetens. När det gäller hänsyn till kulturarvet är det snarare problem med politikernas ointresse.
   Byggföretagen hackar på Plan och Bygglagen, PBL. Anpassning till lokala förhållanden och granskning anses fördröja processen. Det verkar som om bostadshus ska produceras i en Trabantfabrik och spridas över landet. PBL är försvagad men kan ändå användas för att skydda miljön, det är i tillämpningen det brister. Lagefterlevnaden är faktiskt dålig.

Trafikverket har av Arkitektuppropet utsetts till årets största rivningsmarodör. På fem år ska de enligt uppgift rivit närmre tusen kulturhistoriska järnvägsbyggnader. Naturligtvis borde det stå i ägarinstruktionerna till statliga och kommunala bolag att de ska värna kulturarvet. Här i Lund röstade femklövern ner ett sådant förslag från vänsterpartiet.
   Den goda byggda miljön är en resurs - en ändlig resurs. Rivet är rivet och borta för alltid. Hållbarhet är ett viktigt argument. Rivning innebär en stor klimatbelastning. Det gör även nybyggnationen. Återbruk är möjligt på alla nivåer, från att hitta användningsområden, exempelvis för gamla industribyggnader, till att ta vara på grundstrukturer av betong och andra delar av byggnader.

   Det krävs en omfattande attitydförändring och folkbildning. Jag skulle önska att det parallellt med skolans undervisning om naturmiljö också undervisades om den byggda miljön.

Inga kommentarer: