Även i pandemi-tider behöver vi fira arbetarrörelsens internationella högtidsdag
utifrån förmåga.
Vi minns vunna segrar och tar sikte mot nya.
Häng rött från fönstret eller balkongen och prata med grannar och vänner om att göra samma sak.
VB har en lång historia som lokal vänstertidning i Lund. 30 årgångar av Veckobladet kom ut under den förre ägaren som var Vänsterpartiet i Lund och dess föregångare. Under de senaste tio åren har tidningen kommit ut med ett nummer varje vecka, numera som webbnummer och i bloggform.
2020-04-23
Inget Veckoblad nästa vecka
I brist på demonstrationer och annat intressant att bevaka så drar sig red tillbaka till naturen nästa vecka.
En och annan blick på Facebook och annat på nätet blir det nog men planen är att det skall bli mest natur.
Nästa VB kommer alltså den 8 maj.
Solsystemets vår i Klostergården av Gunnar Stensson
Mellan 
vårdagjämning
och lövsprickning ser jag solen gå upp medan jag kokar kaffe på
morgnarna. Horisonten skymtar bakom träddungarna, från Nordanvägs
studentbostäder i öster till reningsverkets blanka skorsten. I mitten
reser sig den höga klockstapeln som markerar Klostergårdens infart.
I början av mars skymtar soluppgången för första gången som en brand vid studentbostäderna. Sedan inträffar den för varje morgon allt tidigare och flyttar sig några meter, medan jorden snurrar kring sin axel och fortsätter banan runt solen.
Efter fjorton dagar är den framme vid klockstapeln och försvinner bakom den. Då strålar solljuset ut på båda sidor om det svarta tornet.
Följande morgnar flyttar sig soluppgången allt längre bort från tornet, samtidigt som solen stiger högre och en morgon triumferande seglar över det.
Då har trädens lövverk tätnat. Snart döljs horisontlinjen, tornet och soluppgången bakom lövmassorna. Tills nästa vårdagjämning.
vårdagjämning
och lövsprickning ser jag solen gå upp medan jag kokar kaffe på
morgnarna. Horisonten skymtar bakom träddungarna, från Nordanvägs
studentbostäder i öster till reningsverkets blanka skorsten. I mitten
reser sig den höga klockstapeln som markerar Klostergårdens infart. I början av mars skymtar soluppgången för första gången som en brand vid studentbostäderna. Sedan inträffar den för varje morgon allt tidigare och flyttar sig några meter, medan jorden snurrar kring sin axel och fortsätter banan runt solen.
Efter fjorton dagar är den framme vid klockstapeln och försvinner bakom den. Då strålar solljuset ut på båda sidor om det svarta tornet.
Följande morgnar flyttar sig soluppgången allt längre bort från tornet, samtidigt som solen stiger högre och en morgon triumferande seglar över det.
Då har trädens lövverk tätnat. Snart döljs horisontlinjen, tornet och soluppgången bakom lövmassorna. Tills nästa vårdagjämning.
Förberedelserna inför brobygget över Höje å har inletts
Läge för tunnel?
Bilden visar 6 olika möjliga lägen för en tunnel (röda fyrkanter; ibland kallas den av Trafikverket även "bro") för att möjliggöra en förbindelse mellan områden väster om järnvägen med de på östra sidan.
Hästarna har återvänt till hästhagen
liksom till betesmarken söder om Höje å. På odlingslotterna i
Källbymölla frodas vårblommor, buskar och grönsaker bland lysande
maskrosor. Enstaka humlor och bin söker honung.
Vattnet i ån rinner friskt och klart med spirande säv och näckrosblad som dallrar i strömmen. Bläsänderna har flugit norrut men de vanliga änderna finns kvar och några ligger på ägg. Tillgången på ännu unga nässlor att koka soppa på är god.
När man passerat järnvägsbron möts man av en stor grävmaskin som håller på att utvidga en slät jordyta längs järnvägsvallen. Den ska användas som materielupplag och parkering för tunga lastbilar inför brobygget. Den gamla lummiga vägen längs järnvägen mot Lund är avstängd, kommer att övertas av järnvägsspår och blir aldrig densamma. En ny stig är upptrampad över platån med nyponbuskar väster om järnvägen. Arbetet med brobygget kommer att fortgå med somliga pauser ända fram till hösten 2003. Men stigen längs med dammarna kommer att hållas öppen för det mesta. VB rapporterar fortlöpande från bygget.
Vattnet i ån rinner friskt och klart med spirande säv och näckrosblad som dallrar i strömmen. Bläsänderna har flugit norrut men de vanliga änderna finns kvar och några ligger på ägg. Tillgången på ännu unga nässlor att koka soppa på är god.
När man passerat järnvägsbron möts man av en stor grävmaskin som håller på att utvidga en slät jordyta längs järnvägsvallen. Den ska användas som materielupplag och parkering för tunga lastbilar inför brobygget. Den gamla lummiga vägen längs järnvägen mot Lund är avstängd, kommer att övertas av järnvägsspår och blir aldrig densamma. En ny stig är upptrampad över platån med nyponbuskar väster om järnvägen. Arbetet med brobygget kommer att fortgå med somliga pauser ända fram till hösten 2003. Men stigen längs med dammarna kommer att hållas öppen för det mesta. VB rapporterar fortlöpande från bygget.
Blackstone i Sankt Lars
Blackstone från USA lade beslag på 21
411 slitna lägenheter i Stockholms förorter. Bolaget struntade i
vitalt underhåll men lyxrenoverade kök och badrum och chockhöjde
hyrorna. Efter tre år såldes beståndet vidare till tyska Vonovia med
sex miljarder kronor i vinst.
Mikael Nyberg, Aftonbladet 21 april.
Nu äger Blackstone Hunnerup och Sankt Lars begravningsplats. Vad ska exploateras där?
Mikael Nyberg, Aftonbladet 21 april.
Nu äger Blackstone Hunnerup och Sankt Lars begravningsplats. Vad ska exploateras där?
Vi har fastnat här och nu av Gunnar Stensson
Det här eländet måste ta slut nu och allt måste
bli som det var innan. Vi klagar som besvikna barn. Här och nu är det
trånga rum vi stänger in oss i. Vi flyr verkligheten genom att sitta
och streama gamla filmer eller söka spänning i spel.
Vi tycks sakna förmåga att förstå att vi är en del av ett världsomspännande historiskt skeende och att det finns en framtid då vi måste möta nuets och det förflutnas konsekvenser.
Det gäller också media.
De är överfulla av beskrivningar av vad som händer här och nu och saknar utrymme för allt utanför.
Vi blundar för allt som sker omkring oss trots att det i högsta grad angår oss.
Vad bryr vi oss om Greta? Vi vill inte veta!
Vi tycks sakna förmåga att förstå att vi är en del av ett världsomspännande historiskt skeende och att det finns en framtid då vi måste möta nuets och det förflutnas konsekvenser.
Det gäller också media.
De är överfulla av beskrivningar av vad som händer här och nu och saknar utrymme för allt utanför.
Vi blundar för allt som sker omkring oss trots att det i högsta grad angår oss.
Vad bryr vi oss om Greta? Vi vill inte veta!
Säckar med livsmedel levereras till bybor
som lever i svält
Det här är sådant vi borde tänka på.
WHO konstaterar svältkatastrof i Afrika och Asien, 130 miljoner svälter på grund av krig, torka, översvämningar och gräshoppor.
När coronan sprider sig fördubblas siffran till 260 miljoner.
Svälten kan orsaka nya pandemier.
Fossilkapitalet skakar.
Vatten är dyrare än olja, trots att oljan subventioneras med 5 biljoner dollar om året
I måndags måste oljebolagen betala för att någon skulle ta hand om deras överflödiga olja.
Tjogtals väldiga tankers ligger med lastrummen sprickfulla av olja på redden utanför Los Angeles utan att bli av med oljelasten.
Amerikansk skifferolja är alltför dyr att utvinna.
De tre rövarna Trump, Putin och kung Salman bin Abdul Aziz i Saudiarabien känner marken öppna sig under sina fötter.
Massarbetslöshet rådde redan före coronan i USA, världens rikaste land. 19 miljoner industriarbeten 1979 har minskat till 12 miljoner nu.
USA gick in i pandemin med 30 miljoner medborgare utan sjukförsäkring, dubbelt så stora sjukvårdskostnader som i motsvarande europeiska länder och sjunkande medellivslängd.
Kan kapitalismen överleva klimatförändringarna som kommer att orsaka ekonomisk stagnation och ökad ojämlikhet i länder och mellan länder?
2019 var det varmaste året hittills. 2020 blir varmare.
Första maj i Coronans tid
Som bekant blir det en första maj utan
demonstrationer det här året. VB:s vanliga lista över var och hur vi
skall träffas får i år ersättas av lite tips på olika aktiviteter på
nätet.
Västerpartiet
Välkommen till 2020 års 1 maj-firande - på Facebook! I år kan vi inte mötas, men vi kan vara tillsammans. Årets firande kommer därför att sändas här på Facebook kl 12-14. Jonas Sjöstedt kommer att hålla tal och det blir artister, samtal och lite annat som vi kommer att berätta om senare - eller så berättar vi inte allt...
Program 1 maj:
12.00 Popsicle! spelar
12.05 Dagens programledare Tiffany Kronlöf hälsar välkommen
12.10 Landet runt! Hälsningar från första maj-firare runt om i Sverige
12.30-12.50 Jonas Sjöstedts 1 maj-tal
13.05 Farhiya Feysal, vinnare av ortens bästa poet 2018, framför en egen text
13.15 Jonas Sjöstedt leder sin talkshow ”Snack med Sjöstedt”. Gäster är Ann Petrén, skådespelare; Roya Hakimnia, Socialistiska läkare; Sanna Tefke, vårdbiträde och fackligt ombud på Kommunal och Stefan Sundström, musiker
13.40 Stefan Sundström och Karin Renberg spelar
13.55 Vänsterns blåsorkester spelar Internationalen
Läs mer på Facebook »
Västerpartiet - Lund
Vi ställer inte in, vi ställer om!Lunds största första maj firande kommer i år ske digitalt och vi hoppas se dig här hos oss. Detta med anledning av att det under rådande omständigheter inte är möjligt att träffas fysiskt.
Vårt lokala firande kommer att vara strax för det nationella som börjar klockan 12.00. Det nationella kommer bland annat innehålla bland annat tal av Jonas Sjöstedt.
Talare på vårt lokal arrangemang:
Hanna Gunnarsson, riksdagsledamot Vänsterpartiet.
Harald Gerdmar, Ung vänster Lund.
Mårten Pavlov, fackligt förtroendevald i SEKO.
Läs mer på Facebook »
Västerpartiet - Malmö
Välkommen till årets 1 maj-firande!Det har nog inte undgått någon att vi befinner oss i en global kris. Ett läge som slänger om vår vardag och som bland annat lägger grunden för vilka sociala förutsättningar vi har.
Detta års 1 majfirande kommer skilja sig från andra år. Vänsterpartiets styrka är vår gemenskap, vårt engagemang och vår aktivism och de här tre egenskaperna kommer vara nyckelord för att kunna genomföra ett storslaget 1 majfirande!
Var med och bidra till detta storslagna firande!
Läs mer på Facebook »
Socialdemokraterna
Första maj, första maj! Varje sliten kavaj.Vi ska självklart fira arbetarrörelsens dag även i år, om än på ett lite annorlunda sätt. Årets första maj-firande flyttar vi till ditt vardagsrum genom ett digitalt firande, där du bland annat får höra tal från Stefan Löfven och Karl-Petter Thorwaldsson, se inslag från olika håll i landet och på ett digitalt sätt stå mitt i folkrörelsesamlingen.
Vi sänder live med ett program kl. 11.00. Sändningen kan du se på Socialdemokraterna och LO:s Facebook-sidor och på Socialdemokraternas Youtube.
Läs mer på Facebook »
Socialdemokraterna - Lund
Hittade ingen info på Facebook (än?)
Socialdemokraterna - Malmö
Socialdemokraterna, LO och ABF ska självklart fira arbetarrörelsens dag även i år, om än på ett lite annorlunda sätt: på Socialdemokraterna i Malmös facebooksida.
Årets firande flyttar vi hem till ditt vardagsrum genom ett digitalt firande. Det blir tal av vår partiordförande Stefan Löfven och LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson, samtal med lokala malmöföreträdare från Per Albin Hanssons födelsehem i Kulladal och mycket mer.
8.00 Våra skånska Första maj-hälsningar ges av Niklas Karlsson och Per-Ola Nilsson, Socialdemokraterna i Skånes och LO-distriktet i Skånes ordförande. 9.00 Intervju med ordförande för Socialdemokraterna i Malmö Joakim Sandell, Shler Bradostin från SSU Malmö och LO Malmös ordförande Erol Dramer.
11.00 Livesänt tal av partiordförande Stefan Löfven och LO-ordförande Karl-Petter Thorwaldsson. Sändningen visas även på SVT Forum (endast talet, inte hela arrangemanget).
Läs mer på Facebook »
Kommunistiska Partiet
Fira arbetarklassens egen dag tillsammans med oss i Röd Front!2020 är på många sätt ett ovanligt år. Coronapandemin överskuggar det mest och så även 1 majfirandet. Därför ordnar vi i år ett nationellt digitalt firande som sänds direkt här på Facebook med start kl 14.00.
Arbetarklassen har länge varit tillbakatryckt och attackerna har på senare tid duggat tätt med inskränkningar i strejkrätten, försämrad arbetsrätt och en nyliberal politik som drivs av socialdemokratin. Nu i coronatider läggs det ena förslaget efter det andra för att rädda företagen men få åtgärder vidtas för att skyddare arbetare och vanligt folk. Därför har vi lanserat "Ett arbetarprogram för att möta krisen" och detta står i centrum för årets 1 maj.
★ Rädda jobben, inte aktieägarna!
★ Inga gräddfiler i vården - förstatliga privata sjukhus!
★ Ett solidariskt samhälle - bort med kapitalismen!
★ Läs hela krisprogrammet här:
Välkommen att delta i Röd Front!
Läs mer på Facebook »
Revolutionär 1 maj
1 maj blir inte som vanligt i år. I år kommer vi inte gå tillsammans genom staden. Men i år, precis som alla andra år, är vi många. Och i år precis som alla andra år ska vi visa det. Vi ska visa varandra att vi tillsammans kämpar för ett annat samhälle bortom kapitalistiska kriser och där staden tillhör oss. Vi ska visa att det går att vara solidariska och starka tillsammans trots den viktiga sociala distanseringen som nu råder.
Läs mer på Facebook »
2020-04-16
Arabvärldens moderna historia från ett vänsterperspektiv
Vill du lära dig mer om Arabvärldens
moderna historia från ett vänsterperspektiv, från imperialismens intåg
till de senaste revolterna mot regimerna i Sudan, Irak, Libanon och
Syrien? Då är detta den perfekta cirkeln för dig. Över åtta tillfällen
läser vi ett antal klassiska originaltexter av viktiga figurer ur den
arabiska vänsterns historia, samtidigt som vi läser om grunddragen i
regionens politiska, sociala och kulturella utveckling. Till varje
tillfälle ser vi dessutom en arabisk filmklassiker, med anknytning till
respektive tema och period.
Vi kör cirkeln via Zoom med 8 träffar. Den som anmält sig via mail till scarlshamre@gmail.com får material och länk inför varje träff. Deltagarantalet är begränsat!
Vi kommer att utgå ifrån Albert Houranis De arabiska folkens historia. Till detta kommer texter av Jamaladin al-Afghani, Gamal Abdel-Nasser, Salama Musa, Franz Fanon, Abdel-Khaliq Mahjoub, Edward Said med flera. Bland filmerna märks Cairo Station (Chahine), Slaget om Alger (Pontecorvo), The Dupes (Kanafani), Fertile Memory (Khleifi) och A Flood in Baath Country (Amiralay).
Vi kör cirkeln via Zoom med 8 träffar. Den som anmält sig via mail till scarlshamre@gmail.com får material och länk inför varje träff. Deltagarantalet är begränsat!
Vi kommer att utgå ifrån Albert Houranis De arabiska folkens historia. Till detta kommer texter av Jamaladin al-Afghani, Gamal Abdel-Nasser, Salama Musa, Franz Fanon, Abdel-Khaliq Mahjoub, Edward Said med flera. Bland filmerna märks Cairo Station (Chahine), Slaget om Alger (Pontecorvo), The Dupes (Kanafani), Fertile Memory (Khleifi) och A Flood in Baath Country (Amiralay).
CMS - Centrum för marxistiska samhällsstudier står som arrangör för cirkeln
Läs mer »
Vårextas av Gunnar Stensson
Jag gick längs dammen söder om Källbybadet vid sextiden
häromdagen. Vattnet intill stranden rörde sig och skvätte, men
kvällssolens reflexer bländade mig så kunde inte se vad som hände
förrän jag kommit intill. Då såg jag ett berg av grodor, en pulserande
hög av kroppar med stora ögon och ivriga lemmar, klängande, trängande
sig över och under varandra. Andra grodor, stora och små, kom simmande
genom det ljumma, doftande och bruna vattnet för att delta i grodornas
vårbröllop.
Den obeboeliga planeten
Klimatförändringen omsluter oss och på ett väldigt påtagligt sätt bestämmer den över oss – över våra skördar, våra pandemier, våra
folkvandringsmönster och inbördeskrig, brottsvågor och våld i hemmet,
orkaner, värmeböljor, regnbomber och megatorkor, formen på vår
ekonomiska tillväxt och det som forsar fram med den, vilket idag är i
stort sett allting. David Wallace-Wells, Den obeboeliga planeten, sid. 38-39.
Notiser från Trafikverket
Cykelvägen till Malmö på gamla Malmövägens östra
sida rustas upp och förses med ny beläggning i sommar. Den öppnas för
trafik i slutet av augusti i samband med stoppet för tågtrafiken.
Från den 22 till den 28 augusti blir det stopp i persontrafiken på järnvägen mellan Lund och Malmö medan trafiken flyttas till tillfälliga spår under arbetet med fyrspåren.
Gång och cykelvägen under spåren mellan Åkerlunds och Rausings väg och Klostergården som är stängd sedan februari kommer att öppnas i juni.
Från den 22 till den 28 augusti blir det stopp i persontrafiken på järnvägen mellan Lund och Malmö medan trafiken flyttas till tillfälliga spår under arbetet med fyrspåren.
Gång och cykelvägen under spåren mellan Åkerlunds och Rausings väg och Klostergården som är stängd sedan februari kommer att öppnas i juni.
Lund eller Brunnshög
Lundapolitikernas dröm sedan många år är att höghastighetsjärnvägen ska gå i en tunnel genom Lund. Sydsvenskan presenterade 15/4 kommunens utredning om hur det skulle se ut och vad det skulle kosta. Stationen hamnar 30 meter under markytan. Tunneln söderut går under Ringvägen och avslutas vid Klostergårdsstationen. Man tillämpar en teknik som gör det möjligt att använda järnvägen ovanför tills tunnelbygget är färdigt. Trafiktätheten ökar till 716 tåg per dygn.
VB förordade för några år sedan att den framtida stationen skulle förläggas i Brunnshög. Därifrån skulle besökare fortsätta till Lund via spårvagn. Höghastighetsspåren skulle längs hela sträckningen Stockholm-Malmö placeras på pyloner för att spara mark och undvika barriäreffekter. Förslaget togs inte väl emot.
Trafikverket tänker. Det ska ha bestämt sig till 2022. Bygget börjar 2029. Det blir nog inte spår på pyloner till Brunnshög.
VB återkommer säkert till ämnet flera gånger i framtiden
Läs rapporten »
Emmaus, abbé Pierre, Björkå och björk&frihet
av Gunnar Stensson
Björkå var ett litet
glasbrukssamhälle i mina hemtrakter mitt i de milsvida skogarna mellan
Älghult och Åseda. Glasbruket blev nedlagt i slutet av 1950-talet och
Björkå blev centrum för en solidaritetsrörelse som i olika former är
verksam än idag. Här några notiser ur dess tidiga historia
Min syster Britta gjorde i de sena tonåren 1964 tillsammans med någon kompis en resa till Frankrike och Spanien och kom då i kontakt med abbé Pierre, en fransk präst som under den tyska ockupationen tillhört motståndsrörelsen och efter kriget bildat Emmaus, en internationell organisation för bistånd till nödställda. Emmaus var den ort där Jesus på tredje dagen efter sin död visade sig för lärjungarna.
Kontakten ledde till att man upprättade en filial i Björkå där glasbruket och dess lokaler fick bli magasin för insamlingarna och de tomma bostäderna blev hem för dem som anslöt sig till kollektivet.
Emmaus Björkå var bildat. De följande snart 60 åren skedde många omvandlingar, men Emmaus Björkå bestod. En ganska lång period hade KFMLr i Göteborg ledningen. Nu existerar flera insamlings-organisationer som utgått från Björkå och i någon form har kvar namnet på det gamla glasbruket. En av dem är björk&frihet i Lund, som i förra numret av VB vädjade om stöd till sin solidaritetsverksamhet, bl a för Gaza.
Jag har ganska många gånger besökt Björkå, dels på 1940 och 50-talen då det ännu var ett glasbruk och som sådant ett natthärbärge för gårdfarihandlare och kringvandrande arbetslösa, och dels de följande fyra decennierna som köpare av gamla möbler mm och någon gång av politiska skäl. På 1990-talet besökte jag Björkå som representant för Eritreagrupperna i samband med Operation dagsverke.
Min syster Britta gjorde i de sena tonåren 1964 tillsammans med någon kompis en resa till Frankrike och Spanien och kom då i kontakt med abbé Pierre, en fransk präst som under den tyska ockupationen tillhört motståndsrörelsen och efter kriget bildat Emmaus, en internationell organisation för bistånd till nödställda. Emmaus var den ort där Jesus på tredje dagen efter sin död visade sig för lärjungarna.
Kontakten ledde till att man upprättade en filial i Björkå där glasbruket och dess lokaler fick bli magasin för insamlingarna och de tomma bostäderna blev hem för dem som anslöt sig till kollektivet.
Emmaus Björkå var bildat. De följande snart 60 åren skedde många omvandlingar, men Emmaus Björkå bestod. En ganska lång period hade KFMLr i Göteborg ledningen. Nu existerar flera insamlings-organisationer som utgått från Björkå och i någon form har kvar namnet på det gamla glasbruket. En av dem är björk&frihet i Lund, som i förra numret av VB vädjade om stöd till sin solidaritetsverksamhet, bl a för Gaza.
Jag har ganska många gånger besökt Björkå, dels på 1940 och 50-talen då det ännu var ett glasbruk och som sådant ett natthärbärge för gårdfarihandlare och kringvandrande arbetslösa, och dels de följande fyra decennierna som köpare av gamla möbler mm och någon gång av politiska skäl. På 1990-talet besökte jag Björkå som representant för Eritreagrupperna i samband med Operation dagsverke.
Hektiskt i riksdagen: Corona-budget och ändringar i smittskyddslagen av Hanna Gunnarsson
Det är hektiskt i riksdagen nu. Innan påsk blev
partierna kontaktade av regeringen med önskemål om en förändring i
smittskyddslagen som ger regeringen möjlighet att fatta beslut utan att
skicka förslagen till riksdagen innan, ett så kallat utökad
bemyndigande. Ni följde säkert debatten i medierna.
Debatten
handlade
dels om de viktiga grundlags-mässiga diskussionerna om relationen
mellan regeringen och riksdagen och dels om vilken typ av beslut som
regeringen redan nu kan fatta och hur snabbt riksdagen jobbar i detta
läge. Efter en rekordkort remisstid till lagrådet och en kort lista på
remissinstanser och ett antal möten mellan partiledarna kom förslaget
till konstitutionsutskottet och socialutskottet som höll extra-insatta
långa möten. Utskotten (som var eniga i sakfrågan) gjorde en viktig
förändring i lagförslaget: Regeringen ska redan innan de fattar beslut
bedöma om ett riksdagsbeslut kan inväntas, med tanke på hur snabbt
riksdagen fattar beslut idag.
Detta är viktigt för att slå fast att det är riksdagen som stiftar lagar i Sverige och att denna normala behandling ska gälla vid så många tillfällen som möjligt även i en kris. När regeringen väl har fattat beslut ska beslutet bekräftas av riksdagen “omedelbart”, alltså inom någon eller några få dagar. Riksdagen fattade beslut om detta idag, ett enigt beslut i sakfrågan (men de borgerliga partierna hade krav på vissa ersättningar till privata företag).
Riksdagen har utöver detta fattat beslut om att göra ett tillkännagivande till regeringen, alltså kräva att regeringen agerar och kommer med ett förslag på lagstiftning, om ersättning till personer i smittgrupper som måste vara hemma trots att de inte är sjuka just nu. I övrigt fattar riksdagen beslut om en stor mängd motioner från den allmänna motionstiden i höstas, precis som vi gör varje vår. Bedömningen är att debatterna och besluten om dessa vanliga frågor går som de ska, och att det inte finns någon risk för att riksdagen behöver ha så mycket verksamhet under sommaren. Däremot kommer det såklart behövas beredskap för beslutsfattande under sommaren om pandemin och krisen fortsätter och kräver snabba beslut.
Dessutom har vårbudgeten debatterats i riksdagen. Vårändringsbudgeten och vårbudgeten kommer runt 15 april varje år och innehåller dels ändringar i den budget som antogs i höstas och dels riktlinjer inför kommande höstbudget. Självklart präglas budgeten av att det nu behövs stora ekonomiska satsningar för att vi ska kunna klara av den här krisen. Ulla Andersson debatterade för Vänsterpartiet, lyssna här.
Idag har jag debatterat
försvarsutskottets motioner på området “civilt försvar och
krisberedskap”. Det var en ordinarie motionsdebatt, som såklart i det
läge vi är i nu med en stor civil kris blev en väldigt aktuell debatt.
Jag la stort fokus på att om välfärden inte klarar av att ha bra
verksamhet under ett normalt läge så har man såklart ännu svårare i
kriser, och att nedskärningar och privatiseringar måste stoppas. Lyssna här, klicka på mitt namn.Debatten
handlade
dels om de viktiga grundlags-mässiga diskussionerna om relationen
mellan regeringen och riksdagen och dels om vilken typ av beslut som
regeringen redan nu kan fatta och hur snabbt riksdagen jobbar i detta
läge. Efter en rekordkort remisstid till lagrådet och en kort lista på
remissinstanser och ett antal möten mellan partiledarna kom förslaget
till konstitutionsutskottet och socialutskottet som höll extra-insatta
långa möten. Utskotten (som var eniga i sakfrågan) gjorde en viktig
förändring i lagförslaget: Regeringen ska redan innan de fattar beslut
bedöma om ett riksdagsbeslut kan inväntas, med tanke på hur snabbt
riksdagen fattar beslut idag.Detta är viktigt för att slå fast att det är riksdagen som stiftar lagar i Sverige och att denna normala behandling ska gälla vid så många tillfällen som möjligt även i en kris. När regeringen väl har fattat beslut ska beslutet bekräftas av riksdagen “omedelbart”, alltså inom någon eller några få dagar. Riksdagen fattade beslut om detta idag, ett enigt beslut i sakfrågan (men de borgerliga partierna hade krav på vissa ersättningar till privata företag).
Riksdagen har utöver detta fattat beslut om att göra ett tillkännagivande till regeringen, alltså kräva att regeringen agerar och kommer med ett förslag på lagstiftning, om ersättning till personer i smittgrupper som måste vara hemma trots att de inte är sjuka just nu. I övrigt fattar riksdagen beslut om en stor mängd motioner från den allmänna motionstiden i höstas, precis som vi gör varje vår. Bedömningen är att debatterna och besluten om dessa vanliga frågor går som de ska, och att det inte finns någon risk för att riksdagen behöver ha så mycket verksamhet under sommaren. Däremot kommer det såklart behövas beredskap för beslutsfattande under sommaren om pandemin och krisen fortsätter och kräver snabba beslut.
Dessutom har vårbudgeten debatterats i riksdagen. Vårändringsbudgeten och vårbudgeten kommer runt 15 april varje år och innehåller dels ändringar i den budget som antogs i höstas och dels riktlinjer inför kommande höstbudget. Självklart präglas budgeten av att det nu behövs stora ekonomiska satsningar för att vi ska kunna klara av den här krisen. Ulla Andersson debatterade för Vänsterpartiet, lyssna här.
Hanna Gunnarsson (V) riksdagsledamot från Lund
Tankar i kråkans* tid av Ulf Nymark
* Det latinska ordet corona som betyder ”krans”, ”krona” med mera kommer i sin tur från det grekiska ordet korone som egentligen betyder ”kråka”, ”krökt utsprång (som liknar kråknäbb)”.
Detta enligt NE.
Att göra det politiskt omöjliga till politiskt oundvikligt
Milton Friedman, husgud bland många nyliberaler, tillhör förvisso inte mina favoriter bland utövare av ”den dystra vetenskapen”, dvs nationalekonomin. Men bland alla tossigheter Friedman har kläckt ur sej kan en hitta åtminstone ett litet guldkorn. Han lär ha sagt att ”bara en kris, verklig eller inbillad, kan skapa riktiga förändringar, att göra det politiskt omöjliga till det politiskt oundvikliga”. För visst är det så: det som var politiskt omöjligt för bara några månader sedan är idag politiskt oundvikligt. Kraftfull politisk styrning och massiva statsingripanden och mobilisering av det civila samhället. Så skulle det också kunna vara när det gäller omställningen till en fossilfri, ekologiskt och socialt hållbar samhällsekonomi på världsbasis. En sådan omställning borde kunna gå hand i hand med återuppbyggnaden av de nationella och globala ekonomierna efter pandemin.
Alla ropar på staten
Ropen på statligt stöd till näringslivet är unisona, oavsett partifärg. Här hemmaplan ropar faktiskt M och KD högst. Och om den heliga kon statens utgiftstak: glöm det! Docenten i ”den dystra vetenskapen” och före detta M-riksdagsledamoten Anne-Marie Pålsson konkluderar läget i en krönika i Sydsvenskan den 14 april: ”För nu handlar det inte om att öka marknadens makt och minska politikernas, utan om precis tvärtom. Att ge politikerna redskap att sätta en nosgrimma på marknadskrafterna”.
En annan och ständigt pågående dödlig farsot
Jag tror (nästan) säkert att de merendels dramatiska restriktioner som införs för individer och verksamheter kan vara befogade. Utan att på något vis förringa faran med coronaviruset så ställer jag mej undrande inför det faktum att en annan dödlig farsot i praktiken får härja näst intill fritt: den dödliga trafiken. Siffran för dödsoffer i trafiken i världen ligger i storleksordningen 1 200 000. Ändå vidtas bara små marginella åtgärder och inga kännbara restriktioner för att hejda farsotens framfart.
Rekordarbetslöshet i sikte!
I veckan har ju regeringen lagt sin vårbudget. Där förutskickas en uppgång av arbetslösheten som ”bäst” på 9 procent och som sämst 13 procent under 2020 och att den kommer att ligga kvar på samma nivåer 2021. Internationella valutafonden räknar med en ännu högre arbetslöshet för Sveriges del.
Att detta innebär stora påfrestningar för många enskilda och hushåll är en självklarhet. Men det kommer också att innebära stora påfrestningar på kommunernas ekonomi, framför allt genom ökade utgifter för försörjningsstöd. Här i Lund räknar socialförvaltningen att i den styrande kvintettens budgetförslag kommer 40 – 50 miljoner att saknas i försörjningsstöd under år 2021. Det innebär ett underskott i storleksordningen upp emot 20 procent.
”Räkneövningar”
Finansminister Magdalena Anderssons prognos för ekonomin och arbetslösheten handlar ”snarare om räkneövningar än om regelrätta prognoser – och det gäller ju för alla”, skriver Johan Schück, liberal journalist med inriktning på ”den dystra vetenskapen” i sin blogg den 15 april. I detta har han nog rätt.
I varje fall stämmer beteckningen räkneövningar perfekt in på den kvintilerande styrande lundakvintettens budgetförslag för år 2021. Det bygger ju på prognoser från början av året, innan pandemin slog till på allvar. Moderaternas kommunalråd förespeglar dessutom skattesänkningar lagom till valet 2022! Delar av borgerligheten har uppenbarlig gjort ett annat av Milton Friedmans ställningstaganden till sitt:
”Jag är för skattesänkningar under vilka omständigheter som helst, under vilka förevändningar som helst och för vilka som helst skäl när det är möjligt.”
Dags att höra vad coronan berättar om klassamhället
Göran Greider i ETC 15/4
Om någon tvivlat på att klassfrågor längre har någon relevans – och det är det många som gjort och gör – så kan man bara hoppas på att de nu inser hur relevanta och livsavgörande de är.
Svensk sjukvård är hårt ansträngd, men det ser ut som om den trots allt kan klara de svåra utmaningarna, även om inget ännu är säkert. Men att det blev just äldreomsorgen som till en början liksom helt glömdes bort under denna pandemi är tyvärr inte förvånande.
När mer än en kvarts miljon svenskar – mest kvinnor – jobbar i äldreomsorgen och när samtidigt de äldre-äldre utgör den främsta riskgruppen för smittan tycker man ju att detta kollektiv borde ha varit fullt synligt för alla inblandade och särskilt för dem, inte minst Folkhälsomyndigheten, som är satta att bedöma risker. Jag tycker Folkhälsomyndigheten har agerat bra under denna epidemi. Men äldreomsorgens belägenhet hade man där sannolikt ingen riktig koll på, trots att det är en avgörande aspekt på just folkhälsan.
Varför blev denna kvarts miljon arbetare inom äldreomsorgen inte sedda redan från början?
Frågan är inte svår att besvara. Dessa anställda utgör dem med de lägsta lönerna, de sämsta anställningsvillkoren, den lägsta utbildningen och äldreomsorgen är dessutom ett av de områden som formligen trasats sönder av privatiseringar och därför antagligen blivit svårare att effektivt påverka i folkhälsofrågor. Det är lättare att få en kommunal arbetsgivare att handla rätt än hundra privata.
Läs artikeln »
Vi behöver ett nytt samhällskontrakt
En man passerar en muralmålning i Los Angeles den 4 april. Har coronakrisen fått oss att inse att vi behöver varandra? Foto: APU GOMES
Det är samma näringsliv som hyllar
den fria marknaden och är redo till varje krumsprång för att slippa
betala skatt, som i coronakrisen ska hållas på benen med statlig första
hjälpen. När konkursen hotar är de inte längre liberaler, utan redo
att kyssa Stalins röv, om den fortfarande hade varit tillgänglig.
Läs artikeln »
Läs artikeln »
Bortom kapitalismen: socialistisk ekonomisk demokrati
av Gunnar Stensson
Artikeln i förra numret av VB om
basinkomst som ett försvar mot coronapandemins ekonomiska konsekvenser
byggde till stor del på resonemang i den nyutkomna Antikapitalism. Strategier och möjligheter i det tjugonde århundradet av Erik Olin Wright. Översättning Nisse Sjödén, Daidalos förlag.
Boken kom ut i slutet av förra året och innehåller förslag för ett möjligt samhälle bortom kapitalismen. Införandet av villkorslös basinkomst är en av de åtgärder som diskuteras.
Nu när pandemin avslöjat det nyliberala marknadssystemets extrema sårbarhet var det intressant att peka på införandet av basinkomst som en av möjligheterna att lösa de akuta problemen
Erik Olin Wright avled i januari 2019 efter att tio månader tidigare fått diagnosen myeloid leukemi. Det innebar att boken, som är en sammanfattning och utveckling av hans livsverk Envisioning Real Utopias, måste slutföras under stark tidspress och delvis har karaktären av ett manifest.
EOW konstaterar att varken staten eller ekonomin tycks vara i stånd att möta de utmaningar vi står inför, vare sig det gäller klimatkrisen, flyktingkrisen som sannolikt förvärras, när klimatflyktingarna ska läggas till krigsflyktingarna och de ekonomiska migranterna, eller den växande polariseringen i de rika länderna. Kapitalismen som vi nu känner den utgör ett stort hinder om vi på allvar vill ta itu med dessa frågor. Han tvekade huruvida han skulle använda ordet Antikapitalism och beteckningen Demokratisk socialism i bokens titel. ”Jag bestämde mig för det mera övergripande ”antikapitalism” eftersom mycket av bokens budskap kan omfattas av personer som är kritiska till kapitalismen men skeptiska till socialismen”, skriver han i förordet.
Kapitalismen strider mot USA:s självständighets-förklaring som hävdar att alla människor är jämlikar och har rätten till liv, frihet och strävan efter lycka, fastslår Wright. Kapitalism gör människorna ojämlika. Under kapitalismen lever vi på bekostnad av våra barns och barnbarns jämlikhet och möjligheter att sträva efter lycka.
Vi vet att varken kapitalism eller socialism förekommer i någon ren form. Det finns alltid undantag. Vi måste utveckla de demokratiska och socialistiska rörelser som existerar inom det kapitalistiska systemet.
Det som slagit mig är likheten mellan Wrights real utopia och den svenska socialdemokratins blandekonomi, kanske främst som den formulerades och delvis förverkligades på 1970-talet under inverkan av bland annat strejkerna i Norrbotten som beskrivs i Sara Lidmans Gruva.
Boken kom ut i slutet av förra året och innehåller förslag för ett möjligt samhälle bortom kapitalismen. Införandet av villkorslös basinkomst är en av de åtgärder som diskuteras.
Nu när pandemin avslöjat det nyliberala marknadssystemets extrema sårbarhet var det intressant att peka på införandet av basinkomst som en av möjligheterna att lösa de akuta problemen
Erik Olin Wright avled i januari 2019 efter att tio månader tidigare fått diagnosen myeloid leukemi. Det innebar att boken, som är en sammanfattning och utveckling av hans livsverk Envisioning Real Utopias, måste slutföras under stark tidspress och delvis har karaktären av ett manifest.
EOW konstaterar att varken staten eller ekonomin tycks vara i stånd att möta de utmaningar vi står inför, vare sig det gäller klimatkrisen, flyktingkrisen som sannolikt förvärras, när klimatflyktingarna ska läggas till krigsflyktingarna och de ekonomiska migranterna, eller den växande polariseringen i de rika länderna. Kapitalismen som vi nu känner den utgör ett stort hinder om vi på allvar vill ta itu med dessa frågor. Han tvekade huruvida han skulle använda ordet Antikapitalism och beteckningen Demokratisk socialism i bokens titel. ”Jag bestämde mig för det mera övergripande ”antikapitalism” eftersom mycket av bokens budskap kan omfattas av personer som är kritiska till kapitalismen men skeptiska till socialismen”, skriver han i förordet.
Kapitalismen strider mot USA:s självständighets-förklaring som hävdar att alla människor är jämlikar och har rätten till liv, frihet och strävan efter lycka, fastslår Wright. Kapitalism gör människorna ojämlika. Under kapitalismen lever vi på bekostnad av våra barns och barnbarns jämlikhet och möjligheter att sträva efter lycka.
Vi vet att varken kapitalism eller socialism förekommer i någon ren form. Det finns alltid undantag. Vi måste utveckla de demokratiska och socialistiska rörelser som existerar inom det kapitalistiska systemet.
Det som slagit mig är likheten mellan Wrights real utopia och den svenska socialdemokratins blandekonomi, kanske främst som den formulerades och delvis förverkligades på 1970-talet under inverkan av bland annat strejkerna i Norrbotten som beskrivs i Sara Lidmans Gruva.
Wright refererar mycket riktigt till Meidners löntagarfonder som
skulle leda till att arbetarna successivt ökade det demokratiska
inflytandet i kapitalismens bolag. Men när de skulle beslutas i
riksdagen var till och med ledande socialdemokrater negativa.
”Löntagarfonder är jävla skit, men nu har jag baxat dem ända hit”, skrev
Kjell-Olof Feldt på en lapp – och lät media fota den.
Men tänk om de förverkligats. Var hade vi stått då?
Wright konstaterar att kapitalets makt ökat under de senaste 30 åren vilket lett till miljöförstörelse, massfattigdom och multimiljardärernas maktövertagande i USA som nu kostar kanske 250 000 amerikaner livet. President Trump stoppar också USA:s bidrag till WHO.
USA sålde ut fängelserna till vinstdrivande kapitalister som fyllde dem med afroamerikaner, våldsutövandet till vinstdrivande vaktbolag och regeringsmakten till fossilkapitalet.
Sverige sålde ut folkets utbildning till vinstdrivande skolbolag och vården till vårdbolag, konstaterar han och hänvisar till Göran Thernborns Kapitalet, överheten och vi andra.
Men utvecklingen kan vändas. Coronapandemin visar att det är nödvändigt. Läs Erik Olin Wrights bok Antikapitalism! Den är ocksåett värdefullt underlag för de studiecirklar och vetenskapliga seminarier där det framtida samhällets utformning diskuteras.
Men tänk om de förverkligats. Var hade vi stått då?
Wright konstaterar att kapitalets makt ökat under de senaste 30 åren vilket lett till miljöförstörelse, massfattigdom och multimiljardärernas maktövertagande i USA som nu kostar kanske 250 000 amerikaner livet. President Trump stoppar också USA:s bidrag till WHO.
USA sålde ut fängelserna till vinstdrivande kapitalister som fyllde dem med afroamerikaner, våldsutövandet till vinstdrivande vaktbolag och regeringsmakten till fossilkapitalet.
Sverige sålde ut folkets utbildning till vinstdrivande skolbolag och vården till vårdbolag, konstaterar han och hänvisar till Göran Thernborns Kapitalet, överheten och vi andra.
Men utvecklingen kan vändas. Coronapandemin visar att det är nödvändigt. Läs Erik Olin Wrights bok Antikapitalism! Den är ocksåett värdefullt underlag för de studiecirklar och vetenskapliga seminarier där det framtida samhällets utformning diskuteras.
2020-04-09
Solen och månen och påskens plats i kalendern
av Gunnar Stensson
Det är skymning. Himlen är klar och
blå. Inte ett moln. I väster ser jag fullmånen, vit och rund. I öster
strålar aftonstjärnan, Venus, intensivt. Inga andra stjärnor syns än. I
småskolan lärde jag mig att påskdagen infaller första söndagen efter
första fullmånen efter vårdagjämningen.
Vårdagjämningen inföll den 20 mars, i kväll är det fullmåne för första gången sedan dess, alltså är det påskdag på söndag, den 12 april.
Vårdagjämningen inföll den 20 mars, i kväll är det fullmåne för första gången sedan dess, alltså är det påskdag på söndag, den 12 april.
Regeringspropositionen om utökad makt
Här är regeringens historiska
proposition om tillfälliga bemyndiganden i smittskyddslagen. Förhandlad
med partierna på rekordkort tid, ska nu beredas av riksdagens utskott.
Värd att läsa för den som är intresserad.
Läs propositionen »
Läs propositionen »
Vårsång i påsken
Vänner,
Lite glädje i den påsk som egentligen i sig aldrig varit så kul.
Bertil Egerö
Vårsång i konjunktiv
Tänk, mina vänner, om majsol ej loge!
Tänk om silvrade bäckar ej sloge
vänliga armar kring tuvor och stenar,
om det ej sprutte i buskar och grenar
av liv och av dans
i - vems var det nu? - glans,
om lärkan i skyn sin drill icke sloge,
om drivans blommor ej smulte och doge,
om pilträden guldgula fransar ej bure,
om trogna bröder i hand inte svure,
om guldbelagda ängar ej låge,
om sjö och berg vi ej återsåge,
om ilande strömmarna vila ej funne
förrän i havet störtvågen runne,
om blåsippan inte i backarna stode
och nege, och sång inte ljöde från OD,
då skulle det kännas som vår det ej bleve,
varken i verkligheten eller i teve!
Vårsången leve!
Ursprunget obekant
Lite glädje i den påsk som egentligen i sig aldrig varit så kul.
Bertil Egerö
Vårsång i konjunktiv
Tänk, mina vänner, om majsol ej loge!
Tänk om silvrade bäckar ej sloge
vänliga armar kring tuvor och stenar,
om det ej sprutte i buskar och grenar
av liv och av dans
i - vems var det nu? - glans,
om lärkan i skyn sin drill icke sloge,
om drivans blommor ej smulte och doge,
om pilträden guldgula fransar ej bure,
om trogna bröder i hand inte svure,
om guldbelagda ängar ej låge,
om sjö och berg vi ej återsåge,
om ilande strömmarna vila ej funne
förrän i havet störtvågen runne,
om blåsippan inte i backarna stode
och nege, och sång inte ljöde från OD,
då skulle det kännas som vår det ej bleve,
varken i verkligheten eller i teve!
Vårsången leve!
Ursprunget obekant
U-landet USA kan få långt fler än 250 000 döda i corona-epidemin
Det amerikanska sjukvårdssystemet har en
kombination av höga kostnader och låg kapacitet, som gör landet
särskilt sårbart för pandemin, skriver DN:s Martin Gelin i en
analyserande artikel (Så förändrades USA:s sjukvård över en natt).
DN 9/4
DN 9/4
Krishärdar finns i New York, Washington, Florida, Louisiana, Texas, Michigan och Georgia.
USA har färre läkare, färre sjukhussängar, färre respiratorer och färre sängplatser för intensivvård är andra länder.
Det största problemet i USA är de höga kostnaderna. Amerikaner som tvingades i karantän efter att ha testats positivt fick räkningar på 4000 dollar, vilket motsvarar 40 000 kronor.
USA har haft unikt dåliga förberedelser för en pandemi. Afroamerikaner drabbas i särklass svårast,
Om inte Obamas sjukvårdsreform funnits hade situationen varit ännu värre. Republikanerna har gjort allt de kunnat för att försämra och fördröja den. Trump har genomfört stora nedskärningar.
I panik röstades ett federalt krispaket på 2000 miljarder dollar igenom i mars.
Läs artikeln »
Storsatsning på kommunikationerna i Södra Lund
av Gunnar Stensson
Nu inleds bygget av fyrspåren, Klostergårdsstationen, väg 108 och Lunds Södra.
Här ska Klostergårdsstationen med stationsbyggnad och
halvkilometerlånga perronger senare uppföras, mitt emot Åkerlunds och
Rausings kontorsbyggnad.
Hela området mellan spåren och Åkerlunds och Rausings väg ska röjas. Gamla odlingar försvinner för alltid när spårområdet utvidgas.
Vid sidan om de två gamla spåren ska två nya byggas. Sedan ska också rälsen på de gamla spåren bytas ut.
I byggplanen ingår det kontroversiella beslutet att anlägga en tunnel under spåren i Sunnanvägs förlängning.
Mest tidskrävande blir bygget av den nya bron över Höje å. Den måste vara färdig till julen 2003. Arbetet ska därför påbörjas genast. Nya vägar måste anläggas för att forsla schaktmassorna till den breddade järnvägsvallen.
Eftersom den nya bron byggs väster om järnvägen störs inte Källbymöllas odlingslotter öster om järnvägen så värst mycket. Däremot kommer området kring Höje å väster om bron påverkas av verksamheten som ska pågå i tre och ett halvt år.
Också över väg 108 ska järnvägsbron breddas för att ge plats åt de båda nya spåren.
Regeringen har alltså också beslutat att låta Trafikverket inleda arbetet med en breddning av väg 108, som ska få en ny vägbana och tillåtas för högre hastighet.
En rondell ska byggas där gamla Malmövägen ansluter och en ny infart till Sankt Lars kommer att utgå från rondellen till det nya bostadsområde som planeras väster om Sankt Lars.
Lunds Södra infart ska byggas om för att anpassas till breddningen av väg 108 och den ökade trafikmängden.
Efter påsk röjer vi träd och buskar i det röda området.
I maj börjar vi förberedelserna inför bygget av den nya järnvägsbron, då stängs vägen under bron så att vi säkert kan bygga bron.
Läs mer på Trafikverket »
Efter det sedan länge väntade regeringsbeslutet har Trafikverket rivstartat bygget av fyrspåren mellan Flackarp och Högevall.
Trafikverket har anlitat det svensk-spanska byggkonsortiet NCC-OHL som utför arbetet med arbetskraft från Tyskland, Spanien och Polen, vilket kan leda till problem nu när gränserna stängts.
Skogsmaskiner fäller träd och buskar. Lastbilar forskar bort stockar och bråte. Grävskopor och schaktmaskiner arbetar kring tunneln mellan Klostergården och Åkerlund och Rausing. Grushögar och djupa schakt omger den gamla tunneln. En ny tunnel för bussar, cyklister och gående ska anläggas.
Trafikverket har anlitat det svensk-spanska byggkonsortiet NCC-OHL som utför arbetet med arbetskraft från Tyskland, Spanien och Polen, vilket kan leda till problem nu när gränserna stängts.
Skogsmaskiner fäller träd och buskar. Lastbilar forskar bort stockar och bråte. Grävskopor och schaktmaskiner arbetar kring tunneln mellan Klostergården och Åkerlund och Rausing. Grushögar och djupa schakt omger den gamla tunneln. En ny tunnel för bussar, cyklister och gående ska anläggas.
Hela området mellan spåren och Åkerlunds och Rausings väg ska röjas. Gamla odlingar försvinner för alltid när spårområdet utvidgas.
Vid sidan om de två gamla spåren ska två nya byggas. Sedan ska också rälsen på de gamla spåren bytas ut.
I byggplanen ingår det kontroversiella beslutet att anlägga en tunnel under spåren i Sunnanvägs förlängning.
Mest tidskrävande blir bygget av den nya bron över Höje å. Den måste vara färdig till julen 2003. Arbetet ska därför påbörjas genast. Nya vägar måste anläggas för att forsla schaktmassorna till den breddade järnvägsvallen.
Eftersom den nya bron byggs väster om järnvägen störs inte Källbymöllas odlingslotter öster om järnvägen så värst mycket. Däremot kommer området kring Höje å väster om bron påverkas av verksamheten som ska pågå i tre och ett halvt år.
Också över väg 108 ska järnvägsbron breddas för att ge plats åt de båda nya spåren.
Regeringen har alltså också beslutat att låta Trafikverket inleda arbetet med en breddning av väg 108, som ska få en ny vägbana och tillåtas för högre hastighet.
En rondell ska byggas där gamla Malmövägen ansluter och en ny infart till Sankt Lars kommer att utgå från rondellen till det nya bostadsområde som planeras väster om Sankt Lars.
Lunds Södra infart ska byggas om för att anpassas till breddningen av väg 108 och den ökade trafikmängden.
Efter påsk röjer vi träd och buskar i det röda området.
I maj börjar vi förberedelserna inför bygget av den nya järnvägsbron, då stängs vägen under bron så att vi säkert kan bygga bron.
Läs mer på Trafikverket »
Israel corona-attackerar palestinier av Gunnar Olofsson
Palestinska fångar smittas med
coronavirus i israeliska fängelser. Flera fall finns konstaterade och
eftersom nästan alla fångar redan från början lider av försämrad hälsa -
och alltså tillhör riskgruppen för svår coronainfektion! – riskerar
ett fullskaligt utbrott av virusinfektion i fängelserna att få
katastrofala följder. Fångarna har ju inte heller någon möjlighet att
undvika närkontakt med varandra i de trångbodda fängelserna.
I nuläget sitter ungefär 5 700 palestinier – män, kvinnor och 180 barn – i israeliska fängelser. De allra flesta är politiska fångar, inspärrade för att på olika sätt ha protesterat mot ockupationen. Bland barnen är stenkastning mot soldater och militärfordon den vanligaste anklagelsen – brott som enligt israeliska militärlagar kan ge 10 år eller mer i fängelse. Dessa politiska fångar måste friges för att hindra en coronaepidemi!
I Gaza lever över 2 miljoner människor under en israelisk blockad som medfört svåra påfrestningar på sjukvården. Det saknas rent vatten, elektricitet, fungerande avlopp, viktiga mediciner (inklusive mot cancersjukdomar) och utrustning för behandling av livshotande tillstånd. Enligt det palestinska människorättscentret (PCHR) saknas hälften av nödvändiga mediciner, 60 % av viktiga lab. tester, 45 % av medicinskt förbrukningsmaterial - och man saknar helt testkits för COVID-19.
Trots detta har Israels försvarsminister Naftali Bennett nu villkorat hjälp att stoppa corona till kravet att de palestinska myndigheterna tar reda på och återlämnar kvarlevorna av två israeliska soldater som dödades i samband med det israeliska anfallet mot Gaza 2014. Till detta har Trump-administrationen i USA, som avsatt medel för bekämpande av corona i Mellanöstern, undantagit de palestinska områdena från hjälp - och tidigare beslut om nedskärning av biståndet till Palestina ligger fast. Det här måste påtalas. FN och internationella hjälporganisationer måste ta ansvar för att nödvändigt
I nuläget sitter ungefär 5 700 palestinier – män, kvinnor och 180 barn – i israeliska fängelser. De allra flesta är politiska fångar, inspärrade för att på olika sätt ha protesterat mot ockupationen. Bland barnen är stenkastning mot soldater och militärfordon den vanligaste anklagelsen – brott som enligt israeliska militärlagar kan ge 10 år eller mer i fängelse. Dessa politiska fångar måste friges för att hindra en coronaepidemi!
I Gaza lever över 2 miljoner människor under en israelisk blockad som medfört svåra påfrestningar på sjukvården. Det saknas rent vatten, elektricitet, fungerande avlopp, viktiga mediciner (inklusive mot cancersjukdomar) och utrustning för behandling av livshotande tillstånd. Enligt det palestinska människorättscentret (PCHR) saknas hälften av nödvändiga mediciner, 60 % av viktiga lab. tester, 45 % av medicinskt förbrukningsmaterial - och man saknar helt testkits för COVID-19.
Trots detta har Israels försvarsminister Naftali Bennett nu villkorat hjälp att stoppa corona till kravet att de palestinska myndigheterna tar reda på och återlämnar kvarlevorna av två israeliska soldater som dödades i samband med det israeliska anfallet mot Gaza 2014. Till detta har Trump-administrationen i USA, som avsatt medel för bekämpande av corona i Mellanöstern, undantagit de palestinska områdena från hjälp - och tidigare beslut om nedskärning av biståndet till Palestina ligger fast. Det här måste påtalas. FN och internationella hjälporganisationer måste ta ansvar för att nödvändigt
På det ockuperade Västbanken fortsätter den israeliska armén med sina raider i palestinska samhällen, arresteringar och fängslanden av palestinier. I byn Khirbet Ibzig förstörde militären materiel avsett för byggande av en ny klinik för corona-smittade patienter. Dessa åtgärder innebär ett sabotage mot palestiniernas möjligheter att stoppa en coronaepidemi, i praktiken en corona-attack mot det palestinska civilsamhället. Israel måste sluta upp med våldsaktionerna, övergreppen och smittspridningen,och ta sitt ansvar som ockupationsmakt att förse palestinierna under ockupation med det som behövs vad gäller hälsa och livsförhållanden i övrigt enligt regelverket i den Fjärde Genèvekonventionen!
Med Världshälsodagen (7 april) just passerad, och de palestinska fångarnas dag (17 april) i antågande har frågan större aktualitet än någonsin. Vad med i de internationella aktionerna för att frige de palestinska fångarna och hindra en förödande coronaepidemi i Palestina. Läs på internet vad just DU kan göra!
Till alla vänner och kamrater, vi vädjar om hjälp.
Björkåfrihet som förening befinner
sig i en speciell situation, och vi är oroliga för dem som vi
vanligtvis skickar ekonomiskt stöd till och där några av dem behöver
det ännu mer nu.
Björkåfrihet som förening är sprungen ur den delen av solidaritetsrörelsen som alltid tjänat in sina egna pengar, särskilt på den framgångsrika butiksverksamheten med sin secondhandnisch.
Att tjäna ihop egna pengar har också gett oss en frihet som många organisationer som arbetar med utvecklingssamarbeten och bistånd ofta saknar.
Vi har inte varit lika beroende av hur de politiska vindarna blåst, och har därför kunna rikta ganska stora belopp med pengar i riktning mot dem som annars alltid hamnar sist i kön.
De glömda och de gömda – västsaharier, palestinier, papperslösa i Sverige.
När Sverige skalade ner biståndet till de västsahariska lägren, kunde vi öka vårt.
När papperslösa i Sverige hamnar helt utanför systemet, har vi kunnat pumpa in pengar till samarbetsorganisationer som arbetar med att trygga försörjning, bostad och sjukvård till dessa personer.
Den vikande handeln i spåren av coronakrisen har redan fått oss att behöva meddela flera samarbetsorganisationer att vi måste pausa stödet. I en oerhört svår prioriteringssituation kämpar vi nu för att i bästa möjliga mån kunna fortsätta med det planerade stödet till de två sjukhus som vi samarbetar med.
I flyktinglägret Ein El-Helwe i södra Libanon vill de öka antalet intensivvårdsplatser från en till fem – på 120 000 människor.
I Gaza, känner säkert de flesta till, har den humanitära krisen sedan länge varit kanske ännu mer extrem.
I skrivande stund har de första rapporterna om coronasmittade kommit även därifrån.
Vi brukar koncentrera oss på det vi gör bäst – ta hand om de kläder och föremål som folk skänker, tillhandahålla den bästa secondhand-handel som det bara går – och se till att överskottet når fram med högsta möjliga kvalitet i hanteringen av pengarna. Därför brukar vi inte be om pengar, men nu måste vi det.
Vänligaste hälsningar, Styrelsen för Björkåfrihet
Björkåfrihet som förening är sprungen ur den delen av solidaritetsrörelsen som alltid tjänat in sina egna pengar, särskilt på den framgångsrika butiksverksamheten med sin secondhandnisch.
Att tjäna ihop egna pengar har också gett oss en frihet som många organisationer som arbetar med utvecklingssamarbeten och bistånd ofta saknar.
Vi har inte varit lika beroende av hur de politiska vindarna blåst, och har därför kunna rikta ganska stora belopp med pengar i riktning mot dem som annars alltid hamnar sist i kön.
De glömda och de gömda – västsaharier, palestinier, papperslösa i Sverige.
När Sverige skalade ner biståndet till de västsahariska lägren, kunde vi öka vårt.
När papperslösa i Sverige hamnar helt utanför systemet, har vi kunnat pumpa in pengar till samarbetsorganisationer som arbetar med att trygga försörjning, bostad och sjukvård till dessa personer.
Den vikande handeln i spåren av coronakrisen har redan fått oss att behöva meddela flera samarbetsorganisationer att vi måste pausa stödet. I en oerhört svår prioriteringssituation kämpar vi nu för att i bästa möjliga mån kunna fortsätta med det planerade stödet till de två sjukhus som vi samarbetar med.
I flyktinglägret Ein El-Helwe i södra Libanon vill de öka antalet intensivvårdsplatser från en till fem – på 120 000 människor.
I Gaza, känner säkert de flesta till, har den humanitära krisen sedan länge varit kanske ännu mer extrem.
I skrivande stund har de första rapporterna om coronasmittade kommit även därifrån.
Vi brukar koncentrera oss på det vi gör bäst – ta hand om de kläder och föremål som folk skänker, tillhandahålla den bästa secondhand-handel som det bara går – och se till att överskottet når fram med högsta möjliga kvalitet i hanteringen av pengarna. Därför brukar vi inte be om pengar, men nu måste vi det.
Vänligaste hälsningar, Styrelsen för Björkåfrihet
Basinkomst försvar mot Coronan och tvärstoppet i ekonomin av Gunnar Stensson
Corona-pandemin är en konsekvens av
våra ingrepp i biosfärens ekosystem. Civilisationen är människans
ekosystem. Nu kolliderar åter de båda systemen.
Konsekvenserna för samhället är en vårdkatastrof, ”social distansering” och ett ekonomiskt tvärstopp som kan kosta fler människoliv än själva coronan.
För Sverige har kollisionen hittills lett till sjunkande BNP (minus 3 procent), tiotusentals oväntade konkurser och plötslig massarbetslöshet (just nu 9 procent) för hundratusentals medmänniskor. I tredje världen drabbas en halv miljard av fattigdom.
Konsekvenserna för samhället är en vårdkatastrof, ”social distansering” och ett ekonomiskt tvärstopp som kan kosta fler människoliv än själva coronan.
För Sverige har kollisionen hittills lett till sjunkande BNP (minus 3 procent), tiotusentals oväntade konkurser och plötslig massarbetslöshet (just nu 9 procent) för hundratusentals medmänniskor. I tredje världen drabbas en halv miljard av fattigdom.
I världen som helhet blir konsekvenserna mycket svårare.
Det är långt ifrån den första katastrofen i klimatupphettningens epok. Den kommer inom de närmaste årtiondena följas av andra, lika svåra eller värre. För att hantera dem måste vi förändra samhället och särskilt det ekonomiska system som bygger på ansvarslös konkurrens och ständig tillväxt.
Ett led i förändringen kan vara införandet av villkorslös basinkomst, finansierad med skattemedel som barnbidraget. Reformen kan genomföras inom ramen för marknaden och tillfälligt bidra till att ekonomin åter börjar fungera efter corona-sammanbrottet.
Villkorslös basinkomst är en grundläggande omformning av samhällets inkomstfördelning som förespråkas av allt fler samhällsforskare. Det är en inkomst strax över fattigdomsgränsen som eliminerar fattigdom, reducerar ojämlikhet och främjar social rättvisa. Vi har redan en liknande institution i det svenska samhället: barnbidraget.
Basinkomsten ersätter många befintliga former av inkomststöd. Den skulle göra lagstiftning om minimilön onödig. Den skulle befria samhället från det traditionella statliga bidragssystemets besluts- och kontrollapparat.
Införandet av basinkomst skulle möjliggöra många
kooperativa och andra experiment som nu är ogenomförbara på grund av
den ekonomiska risken. Det skulle öppna helt nya möjligheter för
landsortstidningar och rikstidningar som förlorat sina annonsintäkter,
liksom för journalister, för det växande antalet anställda med gig-jobb
och för kulturskapare som nu befinner sig i en desperat situation.
Motståndet mot basinkomst är starkt, men även anhängare av den fria marknaden måste inse att basinkomst skulle bidra till att lösa producenternas huvudproblem: att finna konsumenter till sina varor. Basinkomsten är fullt möjlig att förverkliga. Och tiden är knapp.
Det är lätt att inse att tusentals företag som nu går i konkurs skulle överleva om basinkomsten infördes.
Alla som nu hamnar i arbetslöshet skulle bli försörjda tack vare basinkomsten.
Utsatta områden där coronasmittan härjar värst skulle gynnas.
Många viktiga arbetsuppgifter med låga löner som till exempel säsongsarbete inom jordbruket skulle kunna utföras.
Alla skulle kunna upprätthålla sin konsumtion av livsnödvändiga varor.
Matställen, restauranger och livsmedelsbutiker skulle behålla sin kundkrets.
Småjordbruk skulle kunna fortsätta att existera.
Fattiga familjer skulle kunna bo kvar i sina bostäder.
Ekonomin i flertalets samhälle skulle fortsätta att fungera
Samtidigt skulle samhället decentraliseras och bli mer jämlikt och demokratiskt.
Basinkomst är en viktig byggsten i det framtida samhälle som är nödvändigt för människan, jorden och livet.
Fortsättning följer i nästa nummer av VB.
Motståndet mot basinkomst är starkt, men även anhängare av den fria marknaden måste inse att basinkomst skulle bidra till att lösa producenternas huvudproblem: att finna konsumenter till sina varor. Basinkomsten är fullt möjlig att förverkliga. Och tiden är knapp.
Det är lätt att inse att tusentals företag som nu går i konkurs skulle överleva om basinkomsten infördes.
Alla som nu hamnar i arbetslöshet skulle bli försörjda tack vare basinkomsten.
Utsatta områden där coronasmittan härjar värst skulle gynnas.
Många viktiga arbetsuppgifter med låga löner som till exempel säsongsarbete inom jordbruket skulle kunna utföras.
Alla skulle kunna upprätthålla sin konsumtion av livsnödvändiga varor.
Matställen, restauranger och livsmedelsbutiker skulle behålla sin kundkrets.
Småjordbruk skulle kunna fortsätta att existera.
Fattiga familjer skulle kunna bo kvar i sina bostäder.
Ekonomin i flertalets samhälle skulle fortsätta att fungera
Samtidigt skulle samhället decentraliseras och bli mer jämlikt och demokratiskt.
Basinkomst är en viktig byggsten i det framtida samhälle som är nödvändigt för människan, jorden och livet.
Fortsättning följer i nästa nummer av VB.
2020-04-02
Friday for Future alla fredagar
Vi har träffats varje fredag – inte missat en enda en – sedan den 16 november 2018. Det är 72 fredagar. Och Nilla har varit med alla dessa dagar. Fantastiskt!
Vi gör således som Greta alltid gör och lyssnar till vad vetenskapen säger; I coronatider undviker vi större folksamlingar och tar hand om varandra.
Fotot togs av Adriane Trottner den 1 februari 2019
Kvintettens budget 2021 för Lund: Siffror utan verklighetsförankring av Ulf Nymark
Mattias Horrdin (C), Agneta Lindskog (KD), Philip Sandberg (L), Fredrik Ljunghill (M) och Börje Hed (FNL) berättar om sitt budgetförslag för 2021.
Bild: Emil Langvad (lånad från Sydsvenskan)
I veckan presenterade de fem
styrande partierna sitt budgetförslag för nästa år. Jag har inte sett
förslaget, annat än som referat i Sydsvenskan. Helst vill jag heller
inte se förslaget i sin helhet. Det är fullkomligt sanslöst av
kvintetten att lägga fram ett förslag som bygger på ekonomiska prognoser
som gjordes i januari och början av februari, dvs innan pandemin
bromsade upp hela samhällsekonomin.
Okända ekonomisk utveckling
Ingen kan i dagens läge göra en prognos över den ekonomiska utvecklingen för kommunen för nästa år. Ingen vet hur länge pandemin lägger sin kalla hand över den ekonomiska aktiviteten. Konkurserna är på en rekordnivå och kommer att ge kännbara efterverkningar även under nästa år. Konjunkturinstitutet spår rekordarbetslöshet för år 2021. Hur mycket skatteunderlaget kommer att minska är ovisst, hur mycket försörjningsstödet kommer att öka är lika ovisst. Ingen kan veta hur det blir med statsbidrag nästa år. Kort sagt: Den ekonomiska utvecklingen för når 2021 är än så länge helt okänd.
Senarelägg beslut om budget
Att i detta läge presentera och ta beslut om en budget som bygger på prognoser som är helt överspelade är som att tro att det går att klara av en 10 -mila cykeltur utifrån Google Maps tidsangivelse, fast en vet att växlarna på cykeln pajat och det bara går att veva sig fram på den lägsta växeln.
Kvintetten verkar fast besluten att genomföra ett budgetsammanträde med fullmäktige i juni som planerat. Det enda realistiska är att skjuta på beslut om budget fram till dess det finns någotsånär hyfsat sannolika prognoser att bygga på.
Okända ekonomisk utveckling
Ingen kan i dagens läge göra en prognos över den ekonomiska utvecklingen för kommunen för nästa år. Ingen vet hur länge pandemin lägger sin kalla hand över den ekonomiska aktiviteten. Konkurserna är på en rekordnivå och kommer att ge kännbara efterverkningar även under nästa år. Konjunkturinstitutet spår rekordarbetslöshet för år 2021. Hur mycket skatteunderlaget kommer att minska är ovisst, hur mycket försörjningsstödet kommer att öka är lika ovisst. Ingen kan veta hur det blir med statsbidrag nästa år. Kort sagt: Den ekonomiska utvecklingen för når 2021 är än så länge helt okänd.
Senarelägg beslut om budget
Att i detta läge presentera och ta beslut om en budget som bygger på prognoser som är helt överspelade är som att tro att det går att klara av en 10 -mila cykeltur utifrån Google Maps tidsangivelse, fast en vet att växlarna på cykeln pajat och det bara går att veva sig fram på den lägsta växeln.
Kvintetten verkar fast besluten att genomföra ett budgetsammanträde med fullmäktige i juni som planerat. Det enda realistiska är att skjuta på beslut om budget fram till dess det finns någotsånär hyfsat sannolika prognoser att bygga på.
Vardaga ut ur Vellinge – men beroendet av VVV-modellen kvarstår
I förra VB berättade vi hur Lomma efter 15 års lidande för kommunens
äldreboende befriade sig från den nyliberala VVV-modellen, Vinst genom
Valfri Vanvård.
Den här gången gäller det den rika kranskommunen Vellinge.
Liberalerna och Socialdemokraterna i Vellinge vill efter mer än ett års vanvård säga upp avtalet med riskkapitalbolaget Vardaga på stående fot, men beslutet blev i stället att genom en ny upphandling ge vinstbolagen ännu en chans att sko sig på de äldres - och skattebetalarnas - bekostnad.
Nu tillkommer risken att coronasmittan drabbar det vanskötta äldreboendet i S:t Knut och Aspen.
Den här gången gäller det den rika kranskommunen Vellinge.
Liberalerna och Socialdemokraterna i Vellinge vill efter mer än ett års vanvård säga upp avtalet med riskkapitalbolaget Vardaga på stående fot, men beslutet blev i stället att genom en ny upphandling ge vinstbolagen ännu en chans att sko sig på de äldres - och skattebetalarnas - bekostnad.
Nu tillkommer risken att coronasmittan drabbar det vanskötta äldreboendet i S:t Knut och Aspen.
Läs mer om Palestina
Palestinagrupperna i Sverige är en
partipolitiskt och religiöst obunden solidaritetsorganisation som
bildades 1976 genom samgående av lokala Palestinagrupper.
Organisationen har idag ca 1 200 medlemmar och 17 lokalgrupper runt om i Sverige. PGS har även ca 500 månadsgivare som regelbundet stödjer de biståndsprojekt som PGS bedriver tillsammans med lokala samarbetspartners i Libanon, på Västbanken och i Gaza.
Organisationen har idag ca 1 200 medlemmar och 17 lokalgrupper runt om i Sverige. PGS har även ca 500 månadsgivare som regelbundet stödjer de biståndsprojekt som PGS bedriver tillsammans med lokala samarbetspartners i Libanon, på Västbanken och i Gaza.
Sluta lek med våra liv – skaka fram munskydd!
Ledare ETC, 20200402 av Roya Hakimini
Jag måste vittna om att vi i flera
dagar har tvingats återanvända munskydd, som är engångsmaterial, med
icke heltäckande visir. Detta i strid med riktlinjerna.
Så det är bara att vaska fram de där munskydden och visiren och en gång för alla våga satsa på överkapacitet i det viktigaste området vi har. Sluta lek med vår hälsa och våra liv. Vi kräver bara att vi som riskerar vår hälsa och liv är med och utformar riktlinjerna!
Så det är bara att vaska fram de där munskydden och visiren och en gång för alla våga satsa på överkapacitet i det viktigaste området vi har. Sluta lek med vår hälsa och våra liv. Vi kräver bara att vi som riskerar vår hälsa och liv är med och utformar riktlinjerna!
…
När jag skriver klart denna artikel, kommer rapporter om att tre läkare och två sjuksköterskor intensivvårdas i Stockholm. De insjuknade efter de sänkta kraven för mun- och andningsskydd samt att vi ska ha kortärmat.
Läs hela ledaren i ETC »
Rapport från riksdagen: Debatter om integration, arbetstid, apotek och läkemedel av Hanna Gunnarsson
Arbetet i riksdagen tuffar på i maklig takt,
samtidigt som jag ser färre och färre personer på Stockholms gator och
restauranger. Nu ikväll blåser kalla vindar med hårt regn, även om det
vore fint med vårväder och stockholmspromenader, är lite sämre väder
förmodligen bra för att minska smittspridningen. Men det verkar som om
stockholmarna nu har förstått allvaret i hur smittan ska begränsas,
samtidigt som jag ser fler och fler rapporter om sjukdom bland de jag
följer på sociala medier. Läget sätter verkligen saker i perspektiv.
Jag har själv möten med försvarsberedningen någon eller några gånger i
veckan, annars är det tomt i kalendern och allt är ersatt med telefon-
och videomöten.
De extra ändringsbudgetarna för att minska de ekonomiska effekterna av pandemin beslutas i riksdagens kammare (där fortfarande bara 55 ledamöter röstar) efter bara ett par dagars motionstid för partierna. Vänsterpartiet har fram tills nu stöttat regeringen i dessa satsningar, men imorgon kommer vi rösta emot för första gången när regeringen föreslår tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter. Vi kan acceptera sänkta arbetsgivaravgifter för speciellt utsatta branscher, men inte överallt. För den som vill se debatten så sänds den fredag 3/4 på riksdagens hemsida med start klockan 9.
Under veckan har vi också fått igenom ett nytt direktiv till en utredning om arbetskraftsinvandring, tillsammans med M och Kd, om hur utnyttjandet av arbetskraft med låga löner och dåliga arbetsvillkor kan motverkas.
I veckan debatterade Vänsterpartiets ersättare i arbetsmarknadsutskottet Ciczie Weidby två motionsblock om integration och arbetsmiljö/arbetstid. De är väl värda att lyssna på. Integration och arbetstid.
Karin Rågsjö debatterade allmänna motioner om apoteks- och läkemedelsfrågor, högaktuellt såklart. Se här.
De extra ändringsbudgetarna för att minska de ekonomiska effekterna av pandemin beslutas i riksdagens kammare (där fortfarande bara 55 ledamöter röstar) efter bara ett par dagars motionstid för partierna. Vänsterpartiet har fram tills nu stöttat regeringen i dessa satsningar, men imorgon kommer vi rösta emot för första gången när regeringen föreslår tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter. Vi kan acceptera sänkta arbetsgivaravgifter för speciellt utsatta branscher, men inte överallt. För den som vill se debatten så sänds den fredag 3/4 på riksdagens hemsida med start klockan 9.
Under veckan har vi också fått igenom ett nytt direktiv till en utredning om arbetskraftsinvandring, tillsammans med M och Kd, om hur utnyttjandet av arbetskraft med låga löner och dåliga arbetsvillkor kan motverkas.
I veckan debatterade Vänsterpartiets ersättare i arbetsmarknadsutskottet Ciczie Weidby två motionsblock om integration och arbetsmiljö/arbetstid. De är väl värda att lyssna på. Integration och arbetstid.
Karin Rågsjö debatterade allmänna motioner om apoteks- och läkemedelsfrågor, högaktuellt såklart. Se här.
Hanna Gunnarsson (v) riksdagsledamot
Låt aldrig en allvarlig kris bli bortslösad!
av Gunnar Stensson
Spanska sjukan var en fruktansvärd pandemi som krävde minst 40 000 liv i Sverige.
Men erfarenheten av krisen gick inte förlorad. Sverige införde allmän rösträtt och började bygga upp en fungerande hälsovård för alla.
Erfarenheterna från 30-tals-depressionen och andra världskriget ledde till genomförandet av välfärdsstaten.
Däremot slösades erfarenheten från 2008 års finanskris bort. Bankerna och de spekulerande miljardärerna som orsakat krisen återtog makten och klyftorna mellan rika och fattiga och mellan rika och fattiga länder vidgades. Klimatupphettningen accelererade.
Med corona-pandemin slog naturen tillbaka och orsakade på några veckor en kris som välte det globala ekonomiska systemet över ända och tvingade fram drastiska åtgärder i alla länder.
Den demokratiska staten trädde fram som människornas gemensamma skydd och de odemokratiska aktiebolagen (där rösträtten är beroende av kapitalinsatsen och de rikaste styr enväldigt) avslöjades som vanmäktiga och oansvariga.
Miljonstädernas gator tömdes, röken ur fabriksskorstenarna upphörde och atmosfären rensades från luftföroreningar som varje år kräver 7000 svenskars liv. Miljoner blev arbetslösa och i Trumps nyliberala USA väntas en kvarts miljon människor dö de närmaste veckorna. Världsekonomin och den svenska ekonomin är i fritt fall.
Vi trodde på evig tillväxt. Nu sjunker BNP. Exporten och skatteintäkterna sjunker. Arbetslösheten stiger till 10 procent eller mer. Vi blir fattigare – eller vi tvingas kanske anpassa ekonomin till jordens naturresurser.
Nu gäller det att inte låta erfarenheterna av corona-krisen gå förlorade.
Det krävdes en katastrof för att staten skulle inse sitt ansvar att skydda medborgarna.
Med en massarbetslöshet på 100 000 eller mer förlorar många hushåll både sin försörjning och kanske också sina bostäder. Staten går i politisk enighet in med en mängd allt mer omfattande stödpaket och krediter. Det blir lättare att bli medlem i a-kassan i Sverige och andra länder. Medborgarlön eller basinkomst diskuteras på många håll som ett sätt att rädda människor och hålla uppe konsumtionen.
Staten räddar storföretagen men förbjuder deras vinstutdelningar. (Volvo ville ge miljonärerna 7 och en halv miljoner samtidigt som företaget tog emot statligt stöd). Magdalena Andersson, S, öppnar för att göra staten till delägare i storföretagen för att demokratisera dem.
I USA föreslår Bernie Sanders löntagarfonder för att skapa löntagarinflytande.
Till och med Liberalerna kräver statlig kontroll över järnvägar och hamnar, Saab, Scania och Volvo lastvagnar. I Storbritannien återtar staten driften av järnvägarna efter den långa nyliberala förfallsperioden sedan Margaret Thatchers tid.
Men erfarenheten av krisen gick inte förlorad. Sverige införde allmän rösträtt och började bygga upp en fungerande hälsovård för alla.
Erfarenheterna från 30-tals-depressionen och andra världskriget ledde till genomförandet av välfärdsstaten.
Däremot slösades erfarenheten från 2008 års finanskris bort. Bankerna och de spekulerande miljardärerna som orsakat krisen återtog makten och klyftorna mellan rika och fattiga och mellan rika och fattiga länder vidgades. Klimatupphettningen accelererade.
Med corona-pandemin slog naturen tillbaka och orsakade på några veckor en kris som välte det globala ekonomiska systemet över ända och tvingade fram drastiska åtgärder i alla länder.
Den demokratiska staten trädde fram som människornas gemensamma skydd och de odemokratiska aktiebolagen (där rösträtten är beroende av kapitalinsatsen och de rikaste styr enväldigt) avslöjades som vanmäktiga och oansvariga.
Miljonstädernas gator tömdes, röken ur fabriksskorstenarna upphörde och atmosfären rensades från luftföroreningar som varje år kräver 7000 svenskars liv. Miljoner blev arbetslösa och i Trumps nyliberala USA väntas en kvarts miljon människor dö de närmaste veckorna. Världsekonomin och den svenska ekonomin är i fritt fall.
Vi trodde på evig tillväxt. Nu sjunker BNP. Exporten och skatteintäkterna sjunker. Arbetslösheten stiger till 10 procent eller mer. Vi blir fattigare – eller vi tvingas kanske anpassa ekonomin till jordens naturresurser.
Nu gäller det att inte låta erfarenheterna av corona-krisen gå förlorade.
Det krävdes en katastrof för att staten skulle inse sitt ansvar att skydda medborgarna.
Med en massarbetslöshet på 100 000 eller mer förlorar många hushåll både sin försörjning och kanske också sina bostäder. Staten går i politisk enighet in med en mängd allt mer omfattande stödpaket och krediter. Det blir lättare att bli medlem i a-kassan i Sverige och andra länder. Medborgarlön eller basinkomst diskuteras på många håll som ett sätt att rädda människor och hålla uppe konsumtionen.
Staten räddar storföretagen men förbjuder deras vinstutdelningar. (Volvo ville ge miljonärerna 7 och en halv miljoner samtidigt som företaget tog emot statligt stöd). Magdalena Andersson, S, öppnar för att göra staten till delägare i storföretagen för att demokratisera dem.
I USA föreslår Bernie Sanders löntagarfonder för att skapa löntagarinflytande.
Till och med Liberalerna kräver statlig kontroll över järnvägar och hamnar, Saab, Scania och Volvo lastvagnar. I Storbritannien återtar staten driften av järnvägarna efter den långa nyliberala förfallsperioden sedan Margaret Thatchers tid.
Solidariteten har åter blivit en politisk kraft som inte får ödas bort. Den amerikanska författaren Rebecca Solnit skrev om människornas paradisiska solidaritet efter 2008 års finanskrasch i boken A paradise built in hell.
Nu lever vi i ett värre helvete, men också i ett tydligare paradis av solidaritet.
Chock-doktrinen av Naomi Klein beskriver hur kapitalet utnyttjat kriserna. Nu måste människorna ta vara på den solidaritet corona-krisen frambringat.
När corona-pandemin har gått över – och det gör den – måste vi sluta att tro på ansvarslös tillväxt och privat vinst. I stället måste vi skapa ett nytt samhälle byggt på människornas solidaritet med varandra och med livet på jorden.
Never let a serious crisis go to waste är titeln på en bok av Philip Mirowski.
Bedrövlig utveckling på miljöområdet i Lund
av Ulf Nymark
Den kvintilerande styrande kvintetten i
Lunds kommun har nu lagt förslag till årsredovisning för år 2019 för
Lunds kommun. En årsredovisning innehåller inte bara ekonomisk
redovisning utan en hel del om hur kommunen klarat av andra
målsättningar. Det gäller till exempel hur Lund klarar av att uppnå
övergripande målet ”Ett grönt föredöme”. (Fast detta kallas inte ”mål”
utan fokusområde, vilket många förtroendevalda tycker låter väldigt
tjusigt). Under detta mål finns flera delmål angivna, bland annat ”Vi
vill att Lund ska vara en föregångskommun för hållbarhet” och ”Vi vill
minska Lunds klimatavtryck”.
Indikatorer
För att kunna mäta måluppfyllelse av för dessa tämligen abstrakt formulerade mål har fem så kallad indikatorer satts upp.
De ser något förenklat ut så här:
1 Andel grundskolor och förskolor med utmärkelser för lärande för hållbar utveckling ska vara 100 procent.
2 Mängden hushållsavfall ska minska
3 Andelen utsorterat matavfall ska öka
4 Antalet cyklade kilometer per dygn som ska öka.
5 Andel påstigande på buss och tåg ska öka
(För varje indikator finns precisa målvärlden angivna men för överskådlighetens skull utelämnar jag dessa siffror här).
Fyra av fem målvärden nås inte
Hur har det då gått? Jo, kvintettens bedömning är att kommunen ”klarar delvis målet”. Men endast en enda av indikatorerna når upp till målvärdet! Det är utsorteringen av matavfall. Men för fyra av indikatorerna har kommunen alltså inte nått fram till målvärdet! Så visst, en kan förstås hävda att målet är delvis uppnått med denna femtedelsuppfyllelse. Men det vore förstås mera korrekt att hävda att det inte alls har uppnåtts när fyra av fem målvärden inte nås.
Indikatorer
För att kunna mäta måluppfyllelse av för dessa tämligen abstrakt formulerade mål har fem så kallad indikatorer satts upp.
De ser något förenklat ut så här:
1 Andel grundskolor och förskolor med utmärkelser för lärande för hållbar utveckling ska vara 100 procent.
2 Mängden hushållsavfall ska minska
3 Andelen utsorterat matavfall ska öka
4 Antalet cyklade kilometer per dygn som ska öka.
5 Andel påstigande på buss och tåg ska öka
(För varje indikator finns precisa målvärlden angivna men för överskådlighetens skull utelämnar jag dessa siffror här).
Fyra av fem målvärden nås inte
Hur har det då gått? Jo, kvintettens bedömning är att kommunen ”klarar delvis målet”. Men endast en enda av indikatorerna når upp till målvärdet! Det är utsorteringen av matavfall. Men för fyra av indikatorerna har kommunen alltså inte nått fram till målvärdet! Så visst, en kan förstås hävda att målet är delvis uppnått med denna femtedelsuppfyllelse. Men det vore förstås mera korrekt att hävda att det inte alls har uppnåtts när fyra av fem målvärden inte nås.
Med andra ord ser det rätt så uselt ut på miljöområdet enligt redovisningen.
Endast en fjärdedel av LundaEkos mål kommer att klaras
Från ”rätt så uselt” till ”bedrövligt och djupt oroväckande” ser miljötillståndet ut om en går till en bilaga till årsredovisningen, ”Miljöredovisning Lunds kommun 2019”. I bilagan granskas hur kommunen ligger till i förhållande till de 39 delmålen i LundaEko II, Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling 2014-2020”.
Här framgår att endast ynka 10 mål – av 39! - kommer med någorlunda stor säkerhet ha uppnåtts vid målårets slut. Lika många delmål bedöms inte komma att klaras av, medan resterande 19 delmål bedöms som osäkra att uppnå. Endast en fjärdedel av målen kan alltså nås! När det gäller de 19 delmål som bedöms som osäkra kan de fortfarande i stor utsträckning klaras av, men då fordras att kraftfulla och snabba åtgärder sätts in – de är ju bara 9 månader kvar av innevarande år, som alltså är målår.
Klimatpolitiska rådet – målen riskerar att inte uppnås
Lägligt nog kommer nu också Lunds klimatpolitiska råd, bestående av vetenskapspersoner från olika discipliner med sin årliga rapport nu i dagarna. Rådet bekräftar bilden: både målet 2020 med minskning av 50 % av utsläppen av växthusgaser och etappmålet 2030 med en minskning av 80% (jämförelseår: 1990) riskerar att inte nås om inte kommunen sätter in kraftfulla åtgärder för att minska utsläppen framför allt från trafiken.
Kommer den styrande kvintetten att sätta in nödvändiga åtgärder. Jag betvivlar dessvärre det. Miljöfrågor är i praktiken inte ett prioriterat område för styret.
Endast en fjärdedel av LundaEkos mål kommer att klaras
Från ”rätt så uselt” till ”bedrövligt och djupt oroväckande” ser miljötillståndet ut om en går till en bilaga till årsredovisningen, ”Miljöredovisning Lunds kommun 2019”. I bilagan granskas hur kommunen ligger till i förhållande till de 39 delmålen i LundaEko II, Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling 2014-2020”.
Här framgår att endast ynka 10 mål – av 39! - kommer med någorlunda stor säkerhet ha uppnåtts vid målårets slut. Lika många delmål bedöms inte komma att klaras av, medan resterande 19 delmål bedöms som osäkra att uppnå. Endast en fjärdedel av målen kan alltså nås! När det gäller de 19 delmål som bedöms som osäkra kan de fortfarande i stor utsträckning klaras av, men då fordras att kraftfulla och snabba åtgärder sätts in – de är ju bara 9 månader kvar av innevarande år, som alltså är målår.
Klimatpolitiska rådet – målen riskerar att inte uppnås
Lägligt nog kommer nu också Lunds klimatpolitiska råd, bestående av vetenskapspersoner från olika discipliner med sin årliga rapport nu i dagarna. Rådet bekräftar bilden: både målet 2020 med minskning av 50 % av utsläppen av växthusgaser och etappmålet 2030 med en minskning av 80% (jämförelseår: 1990) riskerar att inte nås om inte kommunen sätter in kraftfulla åtgärder för att minska utsläppen framför allt från trafiken.
Kommer den styrande kvintetten att sätta in nödvändiga åtgärder. Jag betvivlar dessvärre det. Miljöfrågor är i praktiken inte ett prioriterat område för styret.
Corona slår Aurora? av Gunnar Stensson
25 000 soldater från 8 nationer ska vid
månadsskiftet maj – juni samlas längs Skånes och Blekinges kust för
att genomföra Aurora, den största nato-övningen på 20 år, samtidigt som
corona-pandemin kulminerar.
Det är självklart en orimlighet, men ledningen framhärdar i att Aurora ska genomföras som planerat.
Tyskland och Kanada har emellertid redan hoppat av, Storbritannien deltar inte och Österrike överväger att avstå.
Resurserna måste användas till försvaret mot coronan och inte slösas bort på en meningslös och provocerande militär uppvisning. Att genomföra Aurora nu skulle obotligt skada försvarets syfte.
Corona-pandemin är en farligare fiende är Ryssland och fortsatt försvarssamarbete med dagens USA ger ingen trygghet.
Just nu håller den amerikanska krigsmakten på att dra sig ur Afghanistan, som efter att ha drabbats av USA:s långvarigaste krig är mer sargat än någonsin.
Endast USA:s militär-industriella komplex och olje-kapitalet har tjänat på det.
FN: Coronakrisen är den värsta efter andra världskriget
Hur var det då under andra världskriget? ”Stackars barn som växer upp i en sådan tid!” sa vår fröken i tredje klass. Vi blev mycket förvånade. Vad var det för fel på vår tid? Vi pratade om det på rasten när pojkarna spelade kniv och flickorna bollade.
Vi gjorde så mycket kul. I stället för att gå i skolan gick hela klassen ut och plockade lingon i skogen. Sen kom potatislovet då vi fick åka ut på landet en vecka och ta upp potatis. På sommaren plockade vi tallkottar att elda i spisen med. Det kunde man få pris för. En massa finska barn kom till Sverige. Hos oss bodde Kerttu och Onni några veckor. Sedan flyttade Kerttu till en barnmorska tvärs över gatan.
Och alla våra läger där vi byggde torkställ av pinnar, badade och hade kul vid lägerbålen! Jag var på läger i Kvarnamåla, Ramkvilla, Kronoberg och på Gränsö. I Älghult besökte vi ett läger med flickscouter från Lund. Ibland var det förstås lite besvärligt, t ex när det regnade och tälten läckte. Då sjöng vi:
”Ta fram det bästa humör du har
var morgon när solen går opp.
Försök att hålla det ständigt kvar
fast jorden går runt i sitt lopp.
Det är självklart en orimlighet, men ledningen framhärdar i att Aurora ska genomföras som planerat.
Tyskland och Kanada har emellertid redan hoppat av, Storbritannien deltar inte och Österrike överväger att avstå.
Resurserna måste användas till försvaret mot coronan och inte slösas bort på en meningslös och provocerande militär uppvisning. Att genomföra Aurora nu skulle obotligt skada försvarets syfte.
Corona-pandemin är en farligare fiende är Ryssland och fortsatt försvarssamarbete med dagens USA ger ingen trygghet.
Just nu håller den amerikanska krigsmakten på att dra sig ur Afghanistan, som efter att ha drabbats av USA:s långvarigaste krig är mer sargat än någonsin.
Endast USA:s militär-industriella komplex och olje-kapitalet har tjänat på det.
FN: Coronakrisen är den värsta efter andra världskriget
Hur var det då under andra världskriget? ”Stackars barn som växer upp i en sådan tid!” sa vår fröken i tredje klass. Vi blev mycket förvånade. Vad var det för fel på vår tid? Vi pratade om det på rasten när pojkarna spelade kniv och flickorna bollade.
Vi gjorde så mycket kul. I stället för att gå i skolan gick hela klassen ut och plockade lingon i skogen. Sen kom potatislovet då vi fick åka ut på landet en vecka och ta upp potatis. På sommaren plockade vi tallkottar att elda i spisen med. Det kunde man få pris för. En massa finska barn kom till Sverige. Hos oss bodde Kerttu och Onni några veckor. Sedan flyttade Kerttu till en barnmorska tvärs över gatan.
Och alla våra läger där vi byggde torkställ av pinnar, badade och hade kul vid lägerbålen! Jag var på läger i Kvarnamåla, Ramkvilla, Kronoberg och på Gränsö. I Älghult besökte vi ett läger med flickscouter från Lund. Ibland var det förstås lite besvärligt, t ex när det regnade och tälten läckte. Då sjöng vi:
”Ta fram det bästa humör du har
var morgon när solen går opp.
Försök att hålla det ständigt kvar
fast jorden går runt i sitt lopp.
För om du bara tänker så
det här var skojigt det måste gå
så finns ingen väg som är svår för dej.
Gå framåt med jublande hej.
Sedan byggde de som bestämde ett skyddsrum på den lilla gräsplätt där vi brukade spela fotboll. Det tyckte vi inte var något vidare. Tråkigt var det också när far var inkallad till Gotland julen och nyåret 1942-43. På den tiden var vi med i scouterna.
”För gud och kung och fosterland
varhelst dig livet ställer
var redo när det gäller,
med hjärta, håg och hand.” sjöng vi.
Det var kul när far kom hem i mars och hans pistol låg i skrivbordslådan och uniformen hängde i garderoben. Då läste vi Soldatinstruktionen. Där fanns en teckning som visade hur svenska soldater gjorde ett eldöverfall. Fiendesoldaterna satt runt en lägereld och svenskarna kom smygande och sköt ihjäl allihop. Liksom finnarna gjort med ryssarna.
Det värsta på somrarna var när vi inte kunde gå barfota utan måste ha trätofflor. Man sparkade sig på fotknölarna så det blödde. Så mest gick vi barfota. Hundratals hästar betade på Bäckaslövs hed. Ibland klättrade vi upp på en hästrygg och försökte rida.
I första klass i läroverket hade vi en otäck gymnastiklärare som var nazist. Han brukade kasta sin nyckelknippa på oss. Han träffade ofta den han var arg på. Han slutade 1945 och efterträddes av kapten Redstedt som var hygglig och lät oss spela fotboll.
Corona-krisen är annorlunda. Under andra världskriget brukade folk vara aktiva tillsammans och alla skulle hela tiden ut i friska luften, till exempel på Riksmarsch, ibland med I 11:s blåsorkester som spelade Kronobergs regementes paradmarsch.
Nu måste alla sitta stilla och titta på tv. Den som vågar sig ut betraktas som en sorts femtekolonnare, medan läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal är i närkamp med pandemin. Och väldigt många ställer upp anonymt och utan alla anspråk.
Andra världskriget bara höll på och höll på. Den här krisen går nog över fortare.
det här var skojigt det måste gå
så finns ingen väg som är svår för dej.
Gå framåt med jublande hej.
Sedan byggde de som bestämde ett skyddsrum på den lilla gräsplätt där vi brukade spela fotboll. Det tyckte vi inte var något vidare. Tråkigt var det också när far var inkallad till Gotland julen och nyåret 1942-43. På den tiden var vi med i scouterna.
”För gud och kung och fosterland
varhelst dig livet ställer
var redo när det gäller,
med hjärta, håg och hand.” sjöng vi.
Det var kul när far kom hem i mars och hans pistol låg i skrivbordslådan och uniformen hängde i garderoben. Då läste vi Soldatinstruktionen. Där fanns en teckning som visade hur svenska soldater gjorde ett eldöverfall. Fiendesoldaterna satt runt en lägereld och svenskarna kom smygande och sköt ihjäl allihop. Liksom finnarna gjort med ryssarna.
Det värsta på somrarna var när vi inte kunde gå barfota utan måste ha trätofflor. Man sparkade sig på fotknölarna så det blödde. Så mest gick vi barfota. Hundratals hästar betade på Bäckaslövs hed. Ibland klättrade vi upp på en hästrygg och försökte rida.
I första klass i läroverket hade vi en otäck gymnastiklärare som var nazist. Han brukade kasta sin nyckelknippa på oss. Han träffade ofta den han var arg på. Han slutade 1945 och efterträddes av kapten Redstedt som var hygglig och lät oss spela fotboll.
Corona-krisen är annorlunda. Under andra världskriget brukade folk vara aktiva tillsammans och alla skulle hela tiden ut i friska luften, till exempel på Riksmarsch, ibland med I 11:s blåsorkester som spelade Kronobergs regementes paradmarsch.
Nu måste alla sitta stilla och titta på tv. Den som vågar sig ut betraktas som en sorts femtekolonnare, medan läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal är i närkamp med pandemin. Och väldigt många ställer upp anonymt och utan alla anspråk.
Andra världskriget bara höll på och höll på. Den här krisen går nog över fortare.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)