2009-10-08

Agitatorn August Palm har kommit tillbaka
av Gunnar Stensson

August Palm, född i Fårabäck, Sallerups socken 1849. Faderlös vid tio års ålder. Utlämnad till en skräddare i Kattarp för att försörja sig som lärling. Modern på fattighus. Död efter två år. Syskonen Christina och Frederick utauktionerade. Elvaåriga Christina piga i Malmö. Frederick sjöman.
Den övergivenhet och de vidriga övergrepp August Palm utsattes för under sin barndom knäckte honom på många sätt. Hur det kom sig att han var halt mindes han inte. Kanske hade vristen brutits vid någon bestraffning.
I stället för att gå under utvecklade August en solidaritet och en vrede som bar honom genom livet. Om detta handlar Alexandra Coelho Ahndorils roman Mäster.

Ett annat barn: Harry Martinsson

Man tiger för det mesta om att Harry Martinsson i raseri begick harakiri med en kökssax sedan hans nobelpris ifrågasatts. Harry Martinsson föddes i Blekinge 55 år senare än August Palm. Fadern dog när han var sex. Modern övergav honom och hans syskon och emigrerade till Amerika. Harry utauktionerades flera gånger innan han sexton år gammal gick till sjöss. Liksom August var han internationalist; hans världsspråk var en sorts engelska medan Augusts var tyska. Som författare blev han framgångsrik, älskad och beundrad. Han undertryckte sin väldiga vrede och skapade i stället en vis och blid persona, men när han som 74-årig nobelpristagare hånades tog raseriet och förtvivlan över. Han riktade det mot sig själv.

Nu
Det har funnits hundratusentals barn i Sverige som August och Harry. Det är inte så värst länge sen, ett par generationer bara. Mina föräldrar föddes vid samma tid som Harry och jag 29 år senare. Aktuell är debatten om apatiska flyktingbarn.
Mer än 150 miljoner barn mellan 5 och 14 år tvingas arbeta just nu. (Källa FN:s barnfond).

Augusts vandringar
August går från skrädderi till skrädderi i Helsingborg och lever på potatisskal och brödkanter. Han får jobb i textilindustrin i Malmö, men vandrar snart vidare till Köpenhamn, Holbaek, Lübeck, Flensburg och Kolding.
1869 kommer han som tjuguåring till Haderslev i Nordslesvig. Där möter han en annan vandrare: Johanna Larsson från Oskarshamn. Hon blir hans hustru.

Agitator
Från en förföljd tysk arbetare övertar August en skrift författad av den bland marxister ofta smädade socialisten Lassalle. Där finns ett Arbeiterprogramm. Det ger honom en världsbild i vilken han kan foga in sina splittrade erfarenheter. Det ger honom också ett program för befrielse. Han upplever det som en uppenbarelse, en väldig medvetandeutvidgning. Han påtar sig plikten att sprida befrielsens budskap. Han blir agitator.
August tar genast till sig tre principer: 1. Akta dig för liberalerna. De låtsas att de är på arbetarnas sida, men det är lögn. 2. Arbetarna måste sammansluta sig till ett eget parti och bilda kooperativa sammanslutningar. 3. Allmän och lika rösträtt.
Han går in Socialistiska klubben och prenumererar på den danska tidningen Socialisten.
Johanna är gravid. August bestämmer att hans första barn ska heta Theodor (Guds gåva) Lassalle Palm.

Förföljelse
I fortsättningen dominerar Johannas perspektiv. Att vara gift med en agitator innebär många lidanden. Familjen drivs i landsflykt från Tyskland. August misshandlas flera gånger av polis. En gång krossas hans knä med en påk. Det är samma ben som redan är skadat. Tur, tycker August. Johanna och barnen lever i svår nöd. August utesluts ur Hantverkarföreningen efter att ha yrkat på lika rösträtt. Han tvingas lämna Haderslev. Familjen bor kvar. Johanna utsätts för förföljelser och kränkningar. Familjen återförenas i Köpenhamn.
Palm ger ut en tidning. Folkeviljen. Han reser runt och agiterar, blir ordförande i Store-Heddinges socialdemokratiska förening. Han ska tala vid ett stort möte. När han står i talarstolen inför en stor publik och sorterar sina papper kommer några karlar plötsligt fram. De slår honom hårt i huvudet med en klubba. Han förlorar medvetandet. Publiken blir skrämd.

1881
August Palm tvingas lämna Danmark och återvända till Malmö. Det är ännu ett nederlag. Han är nu 32 år. Men genombrottet är nära. Söndagen den 6 november 1881 håller han ett tal i Hotell Stockholms stora sal med rubriken Hvad vilja socialismen. Inträdet är 20 öre. Hans sträva röst och skånsk-tysk-danska idiom fångar Malmös arbetarpublik. Han har ett budskap.
Hans stora möten genomfördes alltid på sön- och helgdagar. Han skulle ha ogillat bortfallet av annandag pingst. Alla vardagar arbetade hans publik.
Mötet blir en framgång. August Palm blir känd i Malmö - och hatad. Det går ut över Johanna och barnen.
Julen 1881 tillbringar August Palm ensam i Stockholm. Johanna och barnen är i Malmö. Han försöker hyra lokal för ett tal till Stockholms arbetare. Alla vägrar. Pressen driver en hatkampanj mot honom. Men budskapet måste ut.
I desperation sätter han in en annons och kallar till ett utomhusmöte i Lill-Jansskogen annandag jul 1881. När han ser de helgtomma Stockholmsgatorna inser han vilken dum idé det var.
Nu måste han i alla fall gå dit. Sakta går han in i skogen. Vid grindstugan väntar hundratals människor, kanske tusen. Långsamt stiger han upp på podiet
Vid mötet i Lill-Jansskogen antogs en resolution om att bilda en svensk arbetarförening i syfte att tillvarata arbetarnas politiska och sociala intressen.
”Därmed inleddes på allvar kampen för en allmän och lika rösträtt, fackföreningar börjar organisera sig och bara åtta år senare föddes det första arbetarpartiet.” Alexandra Coelho Ahndoril.
Den kompromisslöse och lidelsefulle August Palm ställdes åt sidan så snart arbetarrörelsen blivit stark. Andra övertog hans tidningar. Personer som Hjalmar Branting blev ledare i partiet. Så brukar det gå, men det är en annan historia.

Alexandra Coelho Ahndoril har skrivit en arbetarroman i samma tradition som Ivar Lo, Moa Martinsson, Jan Fridegård, Eyvind Johnson och Lars Ahlin, men på ett nytt sätt och ur ett nytt perspektiv. August Palm har kommit tillbaka.

Inga kommentarer: