Så har då Lunds kommun återigen placerat sig högt upp i Cykelfrämjandets granskning av kommunernas cykelpolitik, den s k Kommunvelometern.
Denna gång på andra plats, medan Malmö intar tätplatsen. Hur går denna höga rankning ihop med min lilla artikelserie om Lund där jag hävdar att Lund är en bilkommun? Vad är förklaringen till så vitt skilda bedömningar? Det beror helt enkelt på vilket perspektiv man anlägger, vad man jämför med och vad man, precis som i alla enkäter, frågar efter.
Hyfsat program på bilismens villkor
1. Cykelfrämjandet (CF), där jag för övrigt är medlem, har ett hyfsat program för cyklismen, inom biltrafiksystemets ramar. Att CF outtalat accepterar biltrafikens överordnade roll framgår t ex av CF:s 11 punktsprogram (Se CF:s hemsida!) när det gäller trafikregler som inte tar upp en av de mest gentemot cyklismen mest diskriminerande trafikreglerna: att cykelföraren alltid har skyldighet att lämna företräde gentemot annan fordonstrafik, i praktiken motortrafik, när cyklisten lämnar en cykelbana, alltså i princip i varje gatukorsning på cykelbana längs väg som inte är huvudled. Att CF rör sig inom biltrafiksystemet visar också föreningens blygsamma krav vad gäller storleksordningen på ökningen av investeringarna i cykeltrafiken.
Min utgångspunkt för kritiken av Lunds cykelpolitik går ut på att biltrafikens hegemoni i vägtrafiken måste brytas om man ska kunna tala om att cykeltrafiken prioriteras.
Jämför kommuner - inte standard för olika vägtrafikslag
2. CFs Kommunvelometer jämför ett antal kommuner med varandra. I mina texter jämför jag framkomligheten och standarden för cyklister med den som gäller för bilister och kan därvid påvisa hur bilismen i praktiken ges en avsevärt högre standard.
Tar ej upp kvaliteten
3. Kommunvelometerrapporten bygger på enkäter som kommunerna själva besvarar. Detta ger helt visst utrymme för ett visst godtycke och överskattning av insatserna. Men det kanske kan vara lika för alla kommuner. Snarare är problemet med enkäten det frågornas karaktär som inte beaktar kvalitativa aspekter. Några exempel: Enkätens frågor är som sig bör viktade. Tyngst i bedömningen väger t ex totala längden cykelvägar. Hur dessa cykelvägar ser ut ur bekvämlighets- och framkomlighetssynpunkt vägs inte in.
Tungt väger också frågan om hur stort belopp per invånare som investeras i cykelvägar under året. Men rapporten säger ingenting om hur de cykelvägar som byggs ser ut, eller om de byggs för att hålla bilvägarna fria från störande cyklister. I frågebatteriet ingår också om kommunen har satt upp mål inom cykeltrafiken, men det vägs inte in om målen uppnås. Och slutligen: nyinvesteringar och underhåll i cykeltrafiken jämförs inte med de summor som satsas på biltrafik.
Bilkommunen Lund
Sammanfattningsvis: CFs rapport visar att Lund inom biltrafiksystemets ramar är bättre för cyklister jämfört med ett antal andra kommuner. Den säger ingenting om kvaliteten på cykelinfrastrukturen och den säger absolut inte knyst om hur standarden på cykelvägar förhåller sig till standarden och framkomligheten på bilvägarna. Det är detta sistnämnda jag försöker belysa i min serie om Lund som bilkommun, och det återstår fortfarande en del att säga om detta. Men det sparar jag till ett senare tillfälle.
Denna gång på andra plats, medan Malmö intar tätplatsen. Hur går denna höga rankning ihop med min lilla artikelserie om Lund där jag hävdar att Lund är en bilkommun? Vad är förklaringen till så vitt skilda bedömningar? Det beror helt enkelt på vilket perspektiv man anlägger, vad man jämför med och vad man, precis som i alla enkäter, frågar efter.
Hyfsat program på bilismens villkor
1. Cykelfrämjandet (CF), där jag för övrigt är medlem, har ett hyfsat program för cyklismen, inom biltrafiksystemets ramar. Att CF outtalat accepterar biltrafikens överordnade roll framgår t ex av CF:s 11 punktsprogram (Se CF:s hemsida!) när det gäller trafikregler som inte tar upp en av de mest gentemot cyklismen mest diskriminerande trafikreglerna: att cykelföraren alltid har skyldighet att lämna företräde gentemot annan fordonstrafik, i praktiken motortrafik, när cyklisten lämnar en cykelbana, alltså i princip i varje gatukorsning på cykelbana längs väg som inte är huvudled. Att CF rör sig inom biltrafiksystemet visar också föreningens blygsamma krav vad gäller storleksordningen på ökningen av investeringarna i cykeltrafiken.
Min utgångspunkt för kritiken av Lunds cykelpolitik går ut på att biltrafikens hegemoni i vägtrafiken måste brytas om man ska kunna tala om att cykeltrafiken prioriteras.
Jämför kommuner - inte standard för olika vägtrafikslag
2. CFs Kommunvelometer jämför ett antal kommuner med varandra. I mina texter jämför jag framkomligheten och standarden för cyklister med den som gäller för bilister och kan därvid påvisa hur bilismen i praktiken ges en avsevärt högre standard.
Tar ej upp kvaliteten
3. Kommunvelometerrapporten bygger på enkäter som kommunerna själva besvarar. Detta ger helt visst utrymme för ett visst godtycke och överskattning av insatserna. Men det kanske kan vara lika för alla kommuner. Snarare är problemet med enkäten det frågornas karaktär som inte beaktar kvalitativa aspekter. Några exempel: Enkätens frågor är som sig bör viktade. Tyngst i bedömningen väger t ex totala längden cykelvägar. Hur dessa cykelvägar ser ut ur bekvämlighets- och framkomlighetssynpunkt vägs inte in.
Tungt väger också frågan om hur stort belopp per invånare som investeras i cykelvägar under året. Men rapporten säger ingenting om hur de cykelvägar som byggs ser ut, eller om de byggs för att hålla bilvägarna fria från störande cyklister. I frågebatteriet ingår också om kommunen har satt upp mål inom cykeltrafiken, men det vägs inte in om målen uppnås. Och slutligen: nyinvesteringar och underhåll i cykeltrafiken jämförs inte med de summor som satsas på biltrafik.
Bilkommunen Lund
Sammanfattningsvis: CFs rapport visar att Lund inom biltrafiksystemets ramar är bättre för cyklister jämfört med ett antal andra kommuner. Den säger ingenting om kvaliteten på cykelinfrastrukturen och den säger absolut inte knyst om hur standarden på cykelvägar förhåller sig till standarden och framkomligheten på bilvägarna. Det är detta sistnämnda jag försöker belysa i min serie om Lund som bilkommun, och det återstår fortfarande en del att säga om detta. Men det sparar jag till ett senare tillfälle.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar