Rasism och vinstintresse bakom det fria skolvalet av Gunnar Stensson

Klyftorna mellan de svenska skolorna har vidgats samtidigt som resultaten sjunkit enligt Skolverkets aktuella rapport ”Likvärdig utbildning i svensk skola?”
   Varför?
   Tidningarnas ledarsidor svarar att det beror på ökande bostadssegregation. Men under tiden efter 2000 saknas koppling till bostadssegregation.  Det handlar det i stället om skolpeng och skolval.
   Skolministern svarar att det beror på att det kommer barn från länder utan fungerande skola.
   Socialdemokraterna är rädda att ett ifrågasättande av valfriheten skulle slå mot röststödet och väljer därför att påstå att det beror på bristen av omfördelning till svaga skolor. Ett aktuellt exempel är den socialdemokratiska skuggministern Magdalena Andersson som vid sitt besök i Malmö i lördags slog två flugor i en smäll genom att hävda att ett vinstförbud skulle hota valfriheten.
   Timbros enkla svar är ett ifrågasättande: Kan alla skolor bli lika bra?

I USA infördes fria skolval när medborgarrättsrörelsens seger gett svarta barn rättigheten att gå i samma skola som vita barn. Det var Milton Friedman som föreslog det. Genom det fria skolvalet kunde rassegregationen bevaras i de amerikanska skolorna.
   I Sverige infördes fria skolval 1992 efter en period då skolorna fått en mer blandad elevsammansättning i form av ”barn från synliga minoriteter”, det vill säga människor som utseendemässigt avviker från majoritetsbefolkningen. Det fria skolvalet kom för att ge möjlighet för de privilegierade att undvika de underprivilegierade och framträdde först i regioner med stor andel invandrare.
   Skolpengen används för att subventionera ökad skolsegregation. I en skoldebatt 2007 erkände Lars Hansson, FP, öppet att avsikten var att fördela mer pengar till fristående skolor. Det fria skolvalet i förening med skolpengsystemet är själva grundvalen för friskolekoncernernas börsvärde.

”Den svenska skolans nya geografi” är ett kulturgeografiskt projekt som finansieras av Vetenskapsrådet. En uppsats inom ramen för projektet har publicerats i tidskriften ”Journal of Transport Geography”. Uppsatsen visar att det är elever med högutbildade, svenskfödda, icke ensamstående, icke socialhjälpsberoende föräldrar som åker längst när de ska till skolan. Skolvalet utnyttjas alltså främst av de mer privilegierade. Pedagogisk forskning visar att resultaten försämras i skolor där högpresterande barn segregerats från mindre högpresterande och där lågpresterande barn överges av sina mer högpresterande kamrater. En loser-loser-situation.

Timbro försäkrade att det fria skolvalet skulle leda till snabba förbättringar i svenska skolresultat.   I stället har resultaten försämrats och klyftorna ökats. Friskolekoncernerna har försökt rädda sin fortlevnad genom att knyta inflytelserika personer till sig som Miljöpartiets förra skolpolitiska talesperson Mikaela Valtersson och Socialdemokraternas före detta biträdande partisekreterare Stefan Stem.

70 procent av svenska folket vill ha bort friskolekoncernernas åderlåtning av den svenska skolan. Magdalena Andersson bör vakta sin tunga, även om hon privat utgår från samma miljö som Anders Borg. Att Mats Skogkär i SDS 28/2 försvarar det fria skolvalet och angriper närhetsprincipen (att eleverna i första hand går i den egna skolan, Klostergårdsbarnen i Klostergårdsskolan, osv) uttrycker de ekonomiska intressena i hans samhällsklass och är alltså helt konsekvent.
   Huvudkälla: Artikel i DN 27/2 av Bo Malmberg, professor Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, hans kollegor vid samma universitet docent Eva Andersson och universitetslektor John Öst.