2014-08-28

Miljöpartiet: Gör Lund till en verklig cykelstad! av Ulf N

Trots sina många fördelar är cykeln ett trafikslag som sällan får den prioritet den förtjänar i stadsplaneringen. Den klumpas i ihop med gångtrafik trots att det missgynnar både cyklister och gångtrafikanter. Den får lämna företräde för biltrafik. Nästan som att det skulle vara en princip att störst och hårdast får komma fram först. När vägar underhålls och snöröjs blir oftast cykelvägarna åtgärdade sist.
   Lunds kommun har en hög andel cykelresor i tätorten Lund. Det har gjort att kommunen fått pris som cykelkommun vid flera tillfällen, men vi ifrågasätter om Lund verkligen är så bra på cykeltrafik egentligen. Vi vill att fler människor ska känna sig lockade att ta cykeln Lund genom att ge Lund verkligt bra och säkra cykelvägar. Då kommer fler att välja att ställa bilen till förmån för cykeln. De flesta partier i Lund pratar numera om att prioritera cykeltrafiken. Men innebörden av detta ”prioritera” är oklar, dvs de konkreta åtgärder man vill genomföra är oftast väldigt diffusa. Nedan följer Miljöpartiets 14 punkter för att göra Lund till en verklig cykelstad. Inget annat parti har hitintills så klart och tydligt uttryckt vad de menar med ”att satsa” på cykeltrafiken.

Tryckfrihet och separation
 1 Cykelbanor separeras i möjligaste mån från gångbanor genom grönremsa, nivåskillnader eller dylikt. Cyklister och gångtrafikanter är två olika trafikslag med olika behov. För både cyklisternas och gångtrafikanternas säkerhet och trevnad är det bäst att i så stor utsträckning ge respektive trafikslag eget utrymme.
 2 För tryckfrihet – knapptryckning vid trafikljus för cyklister slopas till förmån för sensorer/detektorer i cykelbanan. Att som cyklist vara tvungen att stanna och trycka på en knapp för att sedan vänta på grön signal stoppar upp resan. Genom sensorer som känner av när cyklisten kommer och inställningar som snabbt prioriterar cyklistens överfart slipper cyklisten onödiga stopp.
 3 Snabbcykelväg Allhelgonakyrkan - Mejeriet med fortsättning till Malmö. Sträckan Allhelgonakyrkan – Mejeriet trafikeras av många cyklister, men upplevs som en av de mest osäkra i Lund då cyklister samsas på samma vägbana som bussar och gatuparkeringar. Här behövs en trygg cykelled med slät vägbeläggning.

Cykelhuvudled och säkrare korsningar
 4 De mest trafikerade cykelstråken görs till huvudled, dvs korsande motorfordonstrafik får väjningsplikt gentemot cykeltrafiken. Genom att ge cykeltrafikanterna företräde visas tydligt att cykeltrafiken är ett prioriterat trafikslag. Trafiksäkerheten prioriteras genom att reglera biltrafikens framfart.
 5 Nya cykelbanor byggs med en bredd som med god marginal möjliggör säker omkörning inte bara av tvåhjuliga trampfordon, utan även av lastcyklar och cyklar med släpkärra. Befintliga cykelbanor som inte uppfyller detta breddkrav byggs successivt om. Cykeln är inte längre ett fordon för att transportera enskilda personer. Cyklar med kärror används för kollektiva persontransporter och varutransporter.
 6 Upprustning av samtliga cykelbanor till komfortabel och säker standard. Gupp, håligheter och tvära avfasningar (vid korsningar med bilväg) jämnas ut. Gatstensbeläggningarna i centrala staden restaureras så att en jämn, snabb och komfortabel cykelfärd möjliggörs.
Tydligare och säkrare korsningar. Sidoförskjutningen vid cykelbanors korsning med väg/gata rätas ut så att cykelbanan löper rakt genom gatukorsningen.


Del av det halvt underjordiska cykellandskapet vid Mobilia/Pilsåker
 
Utfasning av cykeltunnlar
 8 Läplanteringar etableras längs cykelvägar utanför tätorterna. Cykelvägen till Dalby ges högsta prioritet. Den skånska blåsten kan dämpas samtidigt som den biologiska mångfalden stärks med blommande buskar som gynnar fåglar och humlor.
 9 Nya cykel- och gångtunnlar byggs endast i fall då andra möjligheter till säker cyklistpassage är uttömda. Huvudregeln bör vara att de oskyddade trafikanterna korsar bilväg i plan. Regelsystem och trafikmiljö utformas så att trygg passage vid säkerställs för de oskyddade trafikkanterna vid korsning med gator med biltrafik. Cykeltunnlar upplevs som otrygga både ur socialt hänseende och gällande trafiksäkerhet. Befintliga gång- och cykeltunnlar ses över ur trygghetsperspektiv och de mest otrygga och obekväma tunnlarna fasas successivt ut. Trafiksäkerheten säkerställs även här genom åtgärder i gatuplanet.
 10 Alla cykelbanor ska vara farbara i hela sträckningen, dvs fordonsföraren ska inte behöva stiga av och leda fordonet vid passager eller på sträcka. Ofta utformas passager med grindar som ska hindra biltrafik och sänka cyklisternas hastighet på ett sådant sätt att det är svårt för cyklister att ta sig igenom utan att stiga av och leda cykeln

Cykelställ och sammanhängande cykelvägnät
 11 
Vid vägarbeten eller andra tillfällen då en cykelbana måste stängas ska cyklisterna förvarnas med tydlig skyltning. En alternativ färdväg som är säker samt gen och komfortabel för cyklister måste garanteras
 12 Cykelställ ska ha gott om utrymme för bekväm parkering och erbjuda möjlighet till lättåtkomlig fastlåsning i cykelram. Fler cykelparkeringsplatser behöver anordnas i centrum och parkeringsplatser för lådcyklar etableras. Pendlarparkeringar och cykelparkeringar vid busshållplatser ska vara väl upplysta ur trygghetssynpunkt. Cykelställen ska regelbundet rensas på vrakcyklar och skräp.
 13 Cykelnätet görs sammanhängande. Det ska aldrig råda några tvivel om vart en cyklist ska ta vägen för att cykelbanan plötsligt upphör eller för att skyltning till anslutande cykelväg saknas. Cykelvägnätet måste bindas ihop och skyltningen tydliggöras
 14 Greenways - gröna cykelleder! Färgmarkering med grön färg på cykelleder och i korsningar som tydliggör för såväl cyklister som andra trafikanter var cykelbanan går.

Inga kommentarer: