Friskolehaveri. Lunds kommun räddar elever och lärare. av Gunnar Stensson

Så händer det igen. Ett nytt haveri. I fredags fick eleverna och lärarna på gymnasieskolan Humanus, Fabriksgatan 2, veta att skolan läggs ner efter terminsslutet i juni. De cirka 70 eleverna i årskurs 1 och 2 måste flytta till andra skolor. Lärarna blir uppsagda.
   Från Kristallens entré ser jag Humanus två solkiga vita flaggor sloka i grådiset framför den lådliknande gula skolbyggnaden medan enstaka senkomna elever slinker in vid halvniotiden. I bakgrunden dundrar en grävmaskin och längre bort trafiken på Kung Oskars bro.
   I tisdags försökte Humanus vd hindra Kalle Knivilä, SDS, att prata med eleverna. Rektorn var sjukskriven och hade lämnat det sjunkande skeppet. På gymnasiemässan förra året ställde en elev frågan om det fanns risk att skolan skulle läggas ner. Han fick svaret att det var omöjligt. Lärarna är bundna av tysthetslöften.
   Humanus är en koncern med skolor i tolv städer i södra Sverige. Den ägs av Studieförbundet Vuxenskolan. När den olönsamma skolan i Lund går till botten återstår elva kommuner att mjölka skolpengar ur till koncernens vinstkassa.
   Utbildningsnämnden i Lund ansvarar för räddningen av de 70 nödställda eleverna och lärarna till andra gymnasier.
   Det är så shoppingen på skolmarknaden fungerar, den som saluförs med floskeln ”det fria skolvalet”.
   I förra numret av VB som kom ut samma dag som Humanus kungjorde sin nedläggning beskrev jag vilka konsekvenser ”det fria skolvalet” leder till.
   I det här fallet kan vi summera. 70 elever får sin utbildning störd och kanske förstörd. 140 föräldrar tvingas ta itu med den plötsliga kris som drabbat deras barn. 20 lärare måste se sig om efter ny anställning. De flesta har familj som också drabbas. Lunds skattebetalare får efter att ha utbetalat åtskilliga miljoner i form av skolpengar till Humanus-koncernen nu sörja för elevernas fortsatta utbildning på andra skolor.

För att motstå skolmarknadens substanslösa frestelser borde eleverna ställa sig följande frågor. Vad vill jag veta? Vad vill jag lära mig? Vad vill jag kunna? När svaren klarnat är skolvalet så gott som avgjort. De flesta önskemålen kan tillgodoses i Lunds kommuns gymnasieskolor.
   Då slipper vi skolmarknaden med dess lismande konsulter som försöker lura till sig eleverna – och skolpengarna - som katten och räven i Pinochio.
   Den som ångrat sitt val av gymnasieskola inför nästa läsår har ännu en chans att välja om!
   Utbildningsnämnden måste nu ta hand om elever och lärare från den havererade gymnasieskolan Humanus, samtidigt som den gör de nödvändiga förändringar, som omedelbart är möjliga, i avvaktan på att den stora översynen av hela skolsystemet ska ge resultat. Den handlar om de nödvändiga förändringar som Philip Sandberg, FP, kallar vänsterpolitik.


PS. Både friskolor och kommunala skolor korrumperas av marknaden. ”Skoldebatten borde fokusera på skolornas kvalitet och inte handla om ägandeformen. Det kvittar om skolan är en friskola eller en kommunal skola. Det viktiga är att skolan är bra.  Det finns bra och dåliga kommunala skolor liksom det finns bra och dåliga friskolor.”
   Med de argumenten brukar friskoleanhängarna försöka styra debatten bort från det grundläggande problemet i svensk skola. I själva verket pekar de rakt på det.
   Ja, problemet är just att det finns bra skolor och dåliga skolor. Gapet mellan de bra och de dåliga skolorna vidgas. Skolorna blir allt mindre likvärdiga. Somliga barn får en bra skolgång, andra en dålig. Det kallas segregation.
   Segregation leder till sämre resultat, både för de starka och för de svaga eleverna. Förr var våra skolor som Finlands, likvärdiga.
   De svenska kommunala skolorna har tvingats in i samma korrumperande konkurrens som friskolorna. Det gäller att håva in elevpengar. Att med alla medel, framför allt höga betyg, locka eleverna och deras föräldrar. Betygsinflationen är inbyggd. Lärarauktoriteten föröds.