Svenska skolor näst sämst i Norden av Gunnar Stensson

Pisa-mätningen visar att den svenska skolpolitiken misslyckats. Klyftorna i skolan vidgas, mellan kommuner, mellan skolor, mellan rika och fattiga, mellan boende och invandrare.
   I Pisa-mätningen år 2000 var skolorna i Sverige jämlikast. Nu är skolorna i USA jämlikare än våra. Vi har på nolltid genomfört ett extremt skolsystem. I inget annat land har marknaden tagit över skolan som i Sverige. Friskolorna, det fria skolvalet, skolpengen och friheten att etablera nya privatskolor är ojämlikhetens orsaker. Segregationen försämrar ämneskunskaperna.
   Inget parti vågar bryta den självförstärkande, kanske avsiktliga, trenden till vidgade klassklyftor. Jo, V vågar. Eller ska vi hoppas på Ingmar Reepalus förslag till 7 procents vinstbegränsning i april?
   Alla jublar över att de svenska skolresultaten inte försämrats i årets mätning. Det är första gången sedan år 2000. Allianspolitiker som Jan Björklund tar åt sig äran. Han är obekymrad av att skolorna i Danmark, Norge och Finland är bättre än de svenska. Han tror fortfarande att det räcker med tidigare betyg, nytt betygssystem, ordning och reda och förstelärare för att fixa skolproblemen. Skolan kan bli bra fast den är ojämlik. Den kan bli bra - för den välbeställda delen av befolkningen. Och det är ju den delen som styr Sverige nu.
   V är det enda partiet som har en konsekvent skolpolitik. Vinstintresset måste bort. Det är viktigare än någonsin att driva kravet nu.

PS. Lunds grundskolor är bra. Med tanke på förutsättningarna vore allt annat orimligt. Men när man ser betygsresultaten på niornas nationella prov (Sydsvenskan 8 december) är det uppenbart att också skolorna i Lund är segregerade. Det finns ”akademiska” stadsdelar och icke-akademiska. Tuna i topp, som alltid, och Fågelskolan nederst.
   Friskolorna stjäl resurser från de kommunala skolorna. De har två metoder att bli vinstgenererande. Båda metoderna ökar ojämlikheten.
   Den ena är upplägget att samla de mest studieinriktade eleverna i en sorts elitskolor. Den tillämpas av Bilingual Montessori och Engelska skolan. De är toppskolor där de högutbildade och välsituerade placerar sina barn.
   Den andra är att sänka kostnaderna. Den vägen går Kunskapsskolan. Segregationen är uppenbar: 18.3  betygspoäng för Bilingual och 15,2 för Kunskapsskolan.