En korrupt statsministerkandidat av Bengt Hall

Centern och Liberalerna hävdar med emfas att de helst vill se Ulf Kristersson som ny statsminister. Är han en omdömesgill kandidat till posten?  Under valparollen ”Lika för alla” ville Ulf Kristersson skapa ett samhälle där ingen går före i kön och där alla människor har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Hur har han själv levt upp till dessa paroller?
 

  Ekots presentation av Ulf Kristersson när han tillträdde som partiledare. Ekot censurerade sedan tidslinjen efter påtryckningar. Kanske var den alltför sann.
 

Mellan 2006 och 2010 var Kristersson socialborgarråd i Stockholm. Han genomdrev då omfattande utförsäljningar av offentliga verksamheter och kommunala bolag för priser långt under marknadsvärdet. Bara under ett år (2008) slumpade han bort verksamheter värda minst 81,7 miljoner kronor för 3,4 miljoner kronor. Enligt både Statskontoret och Regeringsrätten var utförsäljningarna olagliga. Redan hösten 2007 ifrågasatte Sveriges Kommuner och Landsting avknoppningarnas laglighet. Medborgarnas förluster på utförsäljningarna – 78,3 miljoner kronor – motsvarar kostnaden för 6 552 301 Toblerone.
   De nya ägarna gjorde sedan vinster på 65 miljoner kronor på bara tre år. Kulturkrabatens förskolor i Årsta såldes till exempel för 635 000 kronor. Under år 2013 hade förskolechefen tagit ut 9 miljoner kronor i vinst och låtit bolaget köpa en gård för 2 miljoner kronor. Vantörs hemtjänst såldes för 69 500 kronor och de nya ägarna gjorde en vinst på 5,4 miljoner kronor redan efter nio månader.

”Stöld från folket”
Riksdagsledamoten Teres Lindberg (s), tidigare borgarråd, menar att Kristersson ägnade sig åt ”stöld från folket”: ”Om styrelsen i ett aktiebolag som satts att förvalta aktieägarnas egendom, säljer egendomen för en spottstyver skulle de ansvariga med all sannolikhet polisanmälas, åtalas och dömas.” I riksdagen interpellerade Lindberg dåvarande justitieminister Beatrice Ask (m) om varför Kristersson och hans kolleger kan begå olagliga handlingar men ändå gå fria från rättsliga efterspel? Ask svarade: ”Det är inte olagligt att vara korkad eller att göra dåliga affärer eller ens ha dåligt omdöme”. Men det borde vara ett problem om man vill bli statsminister. 

   Under perioden som socialborgarråd i Stockholm 2006 – 2010 bodde Kristersson i en stor våning på Folkungagatan i centrala Stockholm avsedd för svårt sjuka och hemlösa. Lägenheten tillhörde föreningen Ersta Diakonisällskap som Stockholm stad köpt tjänster av för mångmiljonbelopp inom Kristerssons ansvarsområde. Kristersson fick våningen utan att behöva ställa sig i bostadskön. En förundersökning om mutbrott inleddes men lades snabbt ner. Kristersson fick hård kritik när skandalen avslöjades. Under en intervju med SVT flydde han undan kameran.

”Social utveckling” i Kina
Under 2007 flög socialborgarrådet Kristersson tre gånger till Kina på skattebetalarnas bekostnad. Notan landade på 128 000 kronor. Kritikerna menade att resorna inte hade något med hans arbete som lokalpolitiker i Stockholm att göra och att han egentligen reste med sin fru som under samma period arbetade för Sweden China Trade Council. Kristersson svarade kritikerna med att han ”passade på” att ”diskutera social utveckling” när han var i Kina.
   Som socialförsäkringsminister 2010-2014 i Reinfeldts regering rundade Kristersson bostadskön i Stockholm och fick en attraktiv lägenhet vid Kungsholms torg genom vänskapsförbindelser med bostadskapitalisten Stefan Ränk, VD för bolaget Einar Mattsson. Samma bolag som Kristersson tidigare sålt ut 1200 allmännyttiga lägenheter till. Lägenheterna såldes för 630 miljoner kronor vilket motsvarar ett kvadratmeterpris på 6600 kronor. Det genomsnittliga kvadratmeterpriset i Stockholm var samma år (2008) 39 005 kronor. Om lägenheterna hade sålts enligt marknadsvärdet hade alltså prislappen landat på 3,7 miljarder kronor, inte 630 miljoner. Lägenheterna slumpades alltså bort långt under marknadsvärdet.

Omöjlig kandidat
Trots att Kristersson och hans fru periodvis bodde i andra lägenheter och inte heller var skrivna på Kungsholms torg, fick de behålla kontraktet. Samtidigt vräktes andra hyresgäster i samma hus, som gjorde samma sak. Kristersson har inte ställts till svars för sin jäviga relation till Einar Mattsson och sin roll i utförsäljningarna till bostadsbolaget.
   Under 2015 – 2016 åkte riksdagsledamoten Kristersson taxiresor för 113 00 kronor och lät skattebetalarna stå för kostnaderna. Detta trots att alla riksdagsledamöter tilldelas ett gratis SL-kort och enligt lag ska åka kollektivt. Endast vid en nödsituation ska de få ta taxi. Enligt TV 4:s granskning var det bara i 3 av 688 fall som Kristersson inte kunde åka kollektivt. Medborgarnas utgifter för Kristerssons taxiresor motsvarar kostnaden för 9 456 Toblerone.
   Kristersson borde väl för länge sedan varit helt omöjlig som statsministerkandidat.