Ojämlikhet: USA – från slavägardemokrati till plutokrati av Gunnar Stensson

Det amerikanska politiska systemet började som en sorts slavägardemokrati för drygt 200 år sedan.
   Maktdelningen i beslutande, lagstiftande och dömande makt är ingen verklig maktdelning. Alla de tre institutionerna behärskas helt av de rikaste.
   Pengar spelar en större roll i amerikansk politik än någonsin tidigare. Kostnaden för president- och kongressval ökade från 3,5 till 6 miljarder dollar mellan 2000 och 2012.
   Valdeltagandet är lågt, och ojämnt fördelat. Bara 40 procent av den fattigaste tiondelen av befolkningen deltar i valet.  Stora tidigare dömda eller frihetsberövade medborgargrupper har fråntagits sin rösträtt. Human Rights Watch uppskattar antalet till 2 procent, varav en tredjedel är afroamerikaner.
   Att valdagen infaller på en tisdag innebär att långt ifrån alla har möjlighet att rösta. Genom att röstlokalerna stängs klockan 19 begränsas möjligheten ytterligare.
   Partisystemet har utvecklats till en sorts duopol.  Många företag stöder både republikanska och demokratiska kandidater – och räknar med stöd för sina intressen sedan de blivit valda. De representanter som valts på folkets mandat gynnar i stället sina finansiärer. Källa: Milanovic, Global ojämlikhet.