Planen för Källby: för trög och för dyr av Gunnar Stensson

Klostergårdsstationen kommer att vara färdig 2024. Därför är det nödvändigt att snart besluta hur stationsområdet ska utvecklas.
   Men Tekniska förvaltningen underkänner den fördjupade översiktsplanen för Källby, rapporterar Kalle Knivilä i Sydsvenskan (Tjänstemännen sågar plan för nya stadsdelen 17/9). 
   Planförslaget utgår från att Källby reningsverk stängs 2028, men Ulf Nyberg på VA Syd påpekar att beslutet att bygga Sjölunda reningsverk inte kan fattas förrän 2022 och att ledningarna till Malmö tar fem år att bygga. Tidigare än 2030 kan Källby inte stängas. Sannolikt inte ens då.
   Kommunens tekniska direktör Mikael Fritzon underkänner därför planförslagets alternativ 1 och 2, och framhåller att man måste ta fram ett tredje alternativ som visar hur det nya stationsområdet kan utvecklas om Källby reningsverk är kvar.
   Dessutom menar han att översiktsplanen är ekonomiskt ohållbar. Exploateringskostnaden blir mer än en miljard kronor.
   Därtill kommer kostnader för flytten av reningsverket och uppbyggnaden av kommunal service som daghem, skolor och äldrevård.
   Ersättningen från fastighetsägarna täcker inte kostnaderna, utan kommunen kommer att gå 300 eller 400 miljoner back.
   Tekniska nämnden ska ta ställning till tjänstemännens skrivelse i kväll (den 20/11). Vi återkommer när vi får veta vad den beslutar.

Stängslet kring reningsverket blir alltså kvar allra minst tio år till, sannolikt betydligt längre. Först därefter är det möjligt att börja bygga där.
   Därtill bör vi minnas beslutet som togs härom veckan att koloniägarna ska ha besittningsrätt till sina lotter i tio år innan avtalen kan sägas upp. Det innebär att koloniområdena norr om Maskinvägen kommer att finnas kvar minst tio år till.
   Vad finns då kvar att bygga på? Södra företagsom-rådets 30 000 kvadratmeter mitt emot Klostergårds-stationen.  Bygg där!
   30 000 kvadratmeter är en betydande yta. Man kan jämföra med att området runt Brunnsvikstorget omfattar 50 000 kvadratmeter och där ska inte bara Lunds skrapa utan också flera andra stora byggnader uppföras.

Ett anspråkslöst förslag
Bygg ett nytt Klostergården på Södra Företagsområdets 30 000 kvadratmeter! Undvik villor som kräver stor areal, alstrar mycket trafik och därtill är orättvist gynnade av lagstiftningen, som Dan Hallmar påpekar (SDS 17/11).  Nu behöver vi satsa på goda flerfamiljsområden i måttlig skala, där det är väl sörjt för kollektiv service.
   Planen ska inte imitera Klostergården – det är omöjligt och vore i viss mån förlegat – men den ska bevara och förstärka de stora sociala värden som finns i Klostergården med förtätad bebyggelse, en blandning av höga och lägre hus, gemensamma gårdar, bevarade grönområden och tillgång till ett centrum med dagligvarubutiker, restauranger, skola, förskola och äldrevård mm.
   Centrum ska ligga nära järnvägen och Klostergårdsstationen, där det är olämpligt att bo, men där den service framtidens invånare i Källby behöver blir lättast tillgänglig.
   Till skillnad från kolonierna norr om Maskinvägen och reningsverket i söder kan Södra företagsområdet genast tas i anspråk, det är bara att sätta igång och riva de uttjänta fabriksbyggnaderna i det inhägnade, ovårdade området, som efter att ha varit privatiserat sedan 1938 nu äntligen öppnas.
   När det är gjort kan man börja bygga för människor igen. Det kan gå fort. Att planera och bygga Klostergården klarade man på fem år under 1960-talet.
   Framtidens nya bostadsområden kan senare byggas omkring denna kärna. Klostergården i all sin prakt utgör nu ett centrum, omgivet av Arena-området med sin förtätade höga bebyggelse i norr och Källbyområdet med sina brittiskinspirerade röda tegelhus i söder.
   En vacker dag, om 20 eller 30 år, kommer Reningsverket faktiskt att flytta, och då kan det vara tid att fundera hur dess vidsträckta naturområden ska utvecklas.