Tung kritik mot skolplanegruppens förslag av Gunnar Stensson

Ett förslag till ny skolplan har utarbetats av en politisk styrgrupp. Förslaget sändes nyligen ut på remiss. Svaret från utbildningsförvaltningen är representativt för Lunds skolor . Det har sammanställts av Peter Håkansson som är förvaltningens utvecklingsledare.

Politisk ”vision” och praktisk verklighet
Planen inleds med ett långt avsnitt under rubriken ”I Lunds skolor möts kunskap, idéer och utveckling i praktisk handling. Varje elev är huvudperson.”
Avsnittet rymmer en rad till intet förpliktande påståenden och värderingar. Där står t ex ”Goda språkkunskaper är grundläggande för elevernas lärande och utveckling”. Javisst.
Samtidigt underminerar kommunmajoriteten modersmålsundervisningen och berövar därmed många elever tillgång till ”goda språkkunskaper”. Modersmålsundervisningen förbigås helt i dokumentet.
Inledningsavsnittet är inte någon beskrivning av Lunds skolor. Det måste ses som en vision, påpekar förvaltningen. Visionen är innehållsrik, men saknar en punkt om lärande för hållbar utveckling. Hovsamt föreslås att en sådan punkt ”möjligen bör lyftas in i visionen”.

Planmål utan skolförankring
Planförslagets fyra prioriterade områden är kunskap, öppenhet, deltagande och kompetens. Utbildningsförvaltningen konstaterar att skolan redan har fem fullmäktigemål antagna 2007. Vilka mål gäller? Situationen skapar otydlighet beträffande mål, målstrukturer och målhierarkier. Förvaltningen föreslår att de prioriterade områdena ersätter fullmäktigemålen.
Skolplanen har föreslagit indikatorer för utvärdering av de prioriterade områdena. Utbildningsförvaltningen finner dem för vaga för att betecknas som indikatorer.
Först måste de fyra prioriterade områdena konkretiseras i ”specifika, mätbara, accepterade, relevanta och tidsatta nämndsmål”. Dessa mål måste arbetas fram tillsammans med verksamheterna, dvs skolorna. Utan ”delaktighet och förankring” fungerar inte skolplanen.
Beträffande avsnittet Indikatorer föreslår förvaltningen helt sonika att det stryks ur planen.

Underkänt utvärderingsförslag
Enligt skolplanen ska uppföljning ske ”kontinuerligt” och utvärdering ”ske på lämplig nivå”. Denna skrivning är otydlig. Om den går igenom riskerar innebörden att bli att skolplanen ”följs upp i särskild ordning, vid enstaka tillfällen och av en person skild från verksamheten”.
Ett beslutstödssystem för alla Lunds skolor (Hypegen EOS) har utvecklats i utbildningsförvaltningen och tillämpas sedan flera år i skolorna. Det ger skolorna ett enkelt verktyg för att följa upp resultat i form av betygsstatistik och värderingar.
Den rätta nivån för att följa upp skolplanen är skolornas kvalitetsredovisningar. Därigenom integreras den i verksamheten.
Skolplanegruppen har ignorerat en rapport rörande kvalitetssäkring av enskilda förskolors verksamhet. Den heta debatt om öppethållande och ersättning till privata förskolor som ledde till återremiss vid förra fullmäktige visar hur brännande frågan är.
Gymnasiecheferna nämns inte i skolplaneförslaget trots sin centrala roll i gymnasierna.

Växande klyfta mellan politiker och skola
Skolplaneförslaget utgår inte från verkligheten utan från en diffus ”vision”. De fyra prioriterade områdena är luddiga. Avsnittet om indikatorer måste strykas. Skolplanen saknar ”förankring i verksamheterna”. Förslaget att följa upp den i särskild ordning, vid enstaka tillfällen och av en person skild från verksamheten vidgar klyftan mellan skolpolitiker och skolfolk.
Kritiken ska inte uppfattas som en tjänstemannaprodukt. Den utgör tvärtom en sammanställning av allmänt omfattade åsikter inom skolornas utvecklingsgrupp, skolledarna och kollegierna..
Remissen behandlas vid utbildningsnämndens sammanträde torsdagen den 11 december, samma kväll som denna artikel publiceras. Det blir spännande att se om nämnden ställer sig bakom den.