Walk over? av Gr

Då kvalificerade då Lund sej alltså till finalen i grenen europeiskt kulturhuvudskap.
– Nu gäller det att entusiasmera lundaborna, säger de ansvariga.
Tyvärr, mission impossible. Det finns inte en chans att lyckas. Den traditionella skepsis som lär utmärka det akademiska Lund förenas med en småfolklig avadå-tradition. Hur starkt vi än skulle önska något annat måste vi inse att det stora flertalet Lundabor inte vill ha någon kulturhuvudstad. Själv är jag inte främmande för att upplysta politiker kör över oupplysta majoriteter, men detta är inte en fråga av den digniteten.
Att jag själv är positiv till projektet spelar ingen roll. Att proppa i folk en kultur som de inte vill ha är inget roligt. Jag har alltför tydliga minnen av tusenårsfirandet 1990.
Jag har svårt att tänka med en bättre chans för Sverigedemokraterna än att stå som ensamma skeptiker mot ett arrangemang som det politiska etablissemanget (utom Lars Bergwall (c)) mer eller mindre stöder. Det skulle peka på allsköns nyttigheter som projektet berövar invånarna.
Till Gävles utslagning lär enligt juryn ha bidragit att det lokala stödet var tveksamt. Ja, en namninsamling mot kandidaturen samlade över fyra tusen underskrifter. Juryn skulle rimligen väga in motsvarande faktor i Lunds fall.
Så hellre än att slippa nesan med en förlorad final,eller den ännu större nesan med en kulturhuvudstad som måste köras ner i halsen på en motsträvig befolkning: låt oss ge walk over, låt oss lämna utmärkelsen till Umeå. Även om de kör med falska kort. Det är tretti mil de fjäll och samer som de räknar in i sin kulturella profil.