2010-12-16

Illavarslande tecken. Den röda färgen måste gå på djupet för att sitta kvar av Lars-Anders Jönsson

Tog i sommar, som så många gånger tidigare, en sväng förbi samhället vid älven. Jag har tidigare i omgångar strukit falurödfärg på boningshus, stall, loge och magasin. Nu skulle min svåger introducera sprutmålning. Ja rött blev det, men det blev lite mycket av det på husknutar och oss själva. Den färg vi sprutade på rann utanpå, stannade på ytan och kom inte in i träet. För att få en röd färg som sitter skall man arbeta in den lugnt och metodiskt med penseln. Det får ta den tid det tar. Då går den på djupet och spolas inte av vid första regnskur. Det betalar sig i längden tror jag.         
   Läste i sydsvenskan hur en socialdemokratisk valarbetare beskriver mötet med väljarna. ”För första gången möttes jag av folk som helt enkelt var fräcka. När vi pratade om sjukförsäkringsnivåer och situationen för arbetslösa och ensamstående sade de rent ut att de inte bryr sig. De sa att ”ni håller på med ert fjantande och daltande”. Det var mycket obehagligt.
    Att det skett ett skift ibland människors ideologiska uppfattningar är en av förklaringarna till att oppositionens alternativ om rättvisa bara fick drygt en tredjedel av rösterna i valet. Solidaritet har ersatts av tänk på dig själv.

När den röda färgen faller av för att övergå i brunt
Vad värre är de nyanser av brunfärg som börjar visa sig. Förmodligen finns sådant många gånger under ytan men när klimatet försämras och vinden blåser hårdare tunnas det röda ut och fram kommer det bruna. Att vänsterfolk kan förvirras in i fascistiska tankar och kanske fascistiska organisationer vet vi av historien. Exemplen på detta fanns i Tyskland och Italien men också i Sverige.
   Idag blåser det åter hårt och den gamla världen med ett antal ”socialistiska” länder har fallit samman och försvunnit. Ideologi är fult och våra historiska lärdomar försvinner så sakta ut. 
   På min förra arbetsplats användes öppet beskrivningen ”danskarna är nordens judar”. Från Malmö flyttar judar ut för att de känner sig otrygga. Nästa steg är kanske en ny judisk diaspora. Kommer någon att reagera? Troligtvis lika mycket nu som man gjorde 1939. Jag hör varslande beskrivningar. Sedan slagord. Vilket håll kommer de ifrån? Hör jag rätt!

Inga kommentarer: