Lunds kommuns budget för 2011 var i förra veckan åter uppe för beslut i fullmäktige, som brukligt är under ett valår. Annars beslutas budgeten slutgiltigt i juni. Några nysatsningar hade inte lanserats från den borgerliga majoritetens sida. Redan två månader efter valet har de svikit de enda egentliga vallöften de gav: Att införa fria bussresor för 75+ från och med 1 januari 2011, samt att lägga spår på Lundalänken, från Brunnshög till Klostergården/S:t Lars, till 2014. Vem är förvånad?
De senaste fyra årens nedskärningspolitik i all kommunal verksamhet fortsätter. Som vanligt vägrar de borgerliga att diskutera konsekvenserna, utan hänvisar till att Lund fortfarande har bättre resultat i t.ex. skolan än de flesta andra kommuner. Det som är bra tål att göras sämre – så lyder den borgerliga visionen för Lunds kommun.
Mot detta ställde de rödgröna partierna framtidsinriktade satsningar på de kommunala kärnverksamheterna skola och omsorg, på miljöpolitiken samt en rad angelägna lyft för t.ex. park, natur, idrott och kultur. De rödgröna lade dock inget identiskt budgetförslag, men var eniga om de viktiga satsningarna på skola, socialpolitik och äldreomsorg och att dessa krävde en skattehöjning på 40 öre.
Vänsterpartiet föreslog extra pengar för att sänka taxorna i Kulturskolan och att minska biljettpriserna på stadsbussarna. Därtill ville vi hålla fast vid de gemensamma rödgröna ambitionerna från i somras att äntligen få fart på det eftersatta underhållet av kommunens lokaler och anläggningar. I allt detta fick vi stöd av Miljöpartiet och DV, men tyvärr inte av Socialdemokraterna som prioriterade att lägga en budget som skulle visa plus på sista raden. Detta kunde de dock bara uppnå genom att acceptera en märklig borgerlig piruett.
Ett nytt inslag som de borgerliga lanserade var nämligen att införa en post i budgeten som kallas Resultatförbättring, en extra intäkt på 23 miljoner kronor 2011. Bakom den kryptiska beteckningen döljer sig underskottet i den borgerliga budgeten som uppgår till - just det, 23 miljoner kronor. Detta måste vara den största innovationen i Lunds finansiella historia: Lyckas man inte balansera budgeten skapar man en post med en förväntad intäkt som motsvarar underskottet.
Vänsterpartiets syn är att det är bättre att ärligt visa budgetens resultat även om det är minus. Lagstiftningen inom detta område, som i praktiken fungerar som rekommendationer eftersom det inte finns några sanktionsmöjligheter, är stelbenta och procykliska. De tvingar kommunerna att skära ner när de borde satsa. Lund förväntas gå med ett överskott på över 200 miljoner kronor 2010. Då är det helt OK att budgetera ett underskott på några tiotal miljoner kronor 2011.
De senaste fyra årens nedskärningspolitik i all kommunal verksamhet fortsätter. Som vanligt vägrar de borgerliga att diskutera konsekvenserna, utan hänvisar till att Lund fortfarande har bättre resultat i t.ex. skolan än de flesta andra kommuner. Det som är bra tål att göras sämre – så lyder den borgerliga visionen för Lunds kommun.
Mot detta ställde de rödgröna partierna framtidsinriktade satsningar på de kommunala kärnverksamheterna skola och omsorg, på miljöpolitiken samt en rad angelägna lyft för t.ex. park, natur, idrott och kultur. De rödgröna lade dock inget identiskt budgetförslag, men var eniga om de viktiga satsningarna på skola, socialpolitik och äldreomsorg och att dessa krävde en skattehöjning på 40 öre.
Vänsterpartiet föreslog extra pengar för att sänka taxorna i Kulturskolan och att minska biljettpriserna på stadsbussarna. Därtill ville vi hålla fast vid de gemensamma rödgröna ambitionerna från i somras att äntligen få fart på det eftersatta underhållet av kommunens lokaler och anläggningar. I allt detta fick vi stöd av Miljöpartiet och DV, men tyvärr inte av Socialdemokraterna som prioriterade att lägga en budget som skulle visa plus på sista raden. Detta kunde de dock bara uppnå genom att acceptera en märklig borgerlig piruett.
Ett nytt inslag som de borgerliga lanserade var nämligen att införa en post i budgeten som kallas Resultatförbättring, en extra intäkt på 23 miljoner kronor 2011. Bakom den kryptiska beteckningen döljer sig underskottet i den borgerliga budgeten som uppgår till - just det, 23 miljoner kronor. Detta måste vara den största innovationen i Lunds finansiella historia: Lyckas man inte balansera budgeten skapar man en post med en förväntad intäkt som motsvarar underskottet.
Vänsterpartiets syn är att det är bättre att ärligt visa budgetens resultat även om det är minus. Lagstiftningen inom detta område, som i praktiken fungerar som rekommendationer eftersom det inte finns några sanktionsmöjligheter, är stelbenta och procykliska. De tvingar kommunerna att skära ner när de borde satsa. Lund förväntas gå med ett överskott på över 200 miljoner kronor 2010. Då är det helt OK att budgetera ett underskott på några tiotal miljoner kronor 2011.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar