Ingen VB nästa vecka

Redaktören tar sig en veckas semester och återkommer med nästa nummer den 13 april. Skribenter och läsare önskas ett skönt minilov.
red

Boklördag i Lund 31 mars

Gösta Hulthén talar om terroristjakt och rättsäkerhet
Det ”krig mot terrorismen” som startade efter 11 september 2001 har förändrat vår värld. Det räcker att peka på krigen i Afghanistan och Irak. Men förändringarna i vårt samhällsklimat, våra rättssystem och allas självklara likhet inför lagen är svårare att beskriva, men samtidigt mer försåtliga och djupgående. I detta ”krig” som nu pågått i 10 år, har demokratiska fri- och rättigheter ofta åsidosatts. Många har frihetsberövats utan rättegång. Den nya terrorlagstiftningen har inneburit att människor frihetsberövats eller svartlistats ekonomiskt på svaga grunder. Svenska regeringar av olika färg har på Säpos inrådan i all tysthet avvisat ”säkerhetsärenden” till tortyrländer, utan rättslig prövning. Rapporten visar att den svenska terroristjakten ensidigt riktat sig mot muslimer. Men massakern i Norge den 22 juli 2011 visar att hotet kan komma från motsatt håll, från islamhatare. Frågan är om ensidigheten minskat vaksamheten mot sådana hot. Charta 2008 vill med denna rapport främst kartlägga i vilken mån svenska myndigheter kränkt mänskliga rättigheter och internationella konventioner i kriget mot terrorismen. Det här är den första samlade genomgången av hur krigets rättslöshet drabbat svenska muslimer.
   När: lördagen 31 mars 2012, kl. 13.00
   Var: Domkyrkoforum Lund
   Fri entré! Varmt välkomna!
Boklördag är ett samarbete mellan Celanders förlag, Afghanistansolidaritet och Folkuniversitetet i Lund.
  
Charta 2008 vill försvara rättssäkerheten och allas likhet inför lagen, och verkar för bredast möjliga stöd för kravet att varken Säpo, våra domstolar eller andra myndigheter får kränka rättssäkerheten, www.charta2008.se.

Musik i Helgeandskyrkan

Lördagsmusik 31 mars kl 17
Gospelmässa
Helgeands Gospelkör under ledning av Boel Videke, Mathias Tofte, bas, Mirjam Wallin, trummor

MÅ 2 april kl 19
The Crucifixion av John Stainer
Helgeandskören, Mikael Sörensson, tenor, Torbjörn Hermansson, bas, Janåke Larson, orgel, Larsåke Sjöstedt, dirigent

TI 3 april kl 19
Stabat mater av Antonio Vivaldi
Ur Messias av Georg Friedrich Händel
Cecilia- och Jubilatekören, Stråkensemble, Hanna-Maria Strand, alt, Staffan Solén, tenor, Larsåke Sjöstedt, organist.

ON 4 april kl 19
Malin Kofoed, tvärflöjt, Boel Videke, piano

International Female Film Festival Malmö

Måndag 2 april kl 18–19 invigs Ifema på biograf Spegeln. Den sjätte upplagan av Ifema omfattar 12 filmer, både dokumentärer och featurefilmer. Festivalen avslutas med "Shorts & Champagne", ett kortfilmspaket omfattandes sex filmer, med svenska och internationella regissörer. Festivalen visar i år filmer från fem kontinenter och har ett speciellt fokus på Afrika.
   Ifema visar filmer som beskriver hur en vanlig dag kan se ut. Eller hur en pojke räddar sin pappas själ. Alla filmer är naturligtvis gjorda av kvinnor.
   Biljetter till hela festivalen kan köpas på Kulturcentralen.

En dag om vänsterns syn på tillväxt

Erik Hegelund, Lina Hjort och Francisco Contreras.
   Tid Lördag 14/4 kl 9.30-16
   Plats Kvarnby Folkhögskola - Röda Huset, Industrigatan 4, Malmö
   10-11 Erik Hegelund om synen på tillväxt kopplad till jobb, välfärd,  jämlikhet och miljö. Erik Hegelund är nationalekonom och aktiv i föreningen Vänsterekonomerna. För Vänsterpartiet har han bl a skrivit "Koppla alla våra förslag  till jobben", en delrapport i framtidskommissionens slutrapport till partikongressen 2012.
   11-12 Lina Hjort om synen på tillväxt kopplad till jobb, välfärd,  jämlikhet och miljö. Lina Hjort är jurist och miljöaktivist bl a aktiv i föreningen Klimataktion.
   12-13 Frågor, diskussion 
   13-14 Lunch
   14-16 Francisco Contreras: Tillväxt i nord - konsekvenserna för syd.  Francisco Contreras är ordförande i Latinamerikagrupperna och har suttit i Vänsterpartiets partistyrelse.
   Anmälan senast 6/4 på mail skane@vansterpartiet.se.

Helgeands församlingsgård

Café Torsdag 12 april kl 13.00
Psalmer i påsktiden med Monica Håkansson och Larsåke Sjöstedt. Födelsedagsfirande för inbjudna jubilarer. Medverkan av Magnus, vik. diakon

Torsdagskväll 12 april i Helgeand 19.00
Film: Agora med inledning av Samuel Rubenson
Den vackra men brutala filmen om Alexandria år 392 gör många påståenden som kräver svar från en kunnig person. Hur såg den unga kristna kyrkan på vetenskapen och på den grekiska filosofin? Var det "vi" som rev biblioteket i Alexandria? Var den tidiga kristenheten antisemitisk? Hur såg kvinnans roll ut? Hur såg man på Jesu fredsbudskap denna våldsamma tid? Professorn på Centrum för Teologi och Religionsvetenskap Samuel Rubenson ser filmen (2 timmar) tillsammans med oss och berättar sedan till klockan 22.00 om hur verkligheten såg ut.
Hela vårens caféprogram »
Hela vårens kvällsprogram »

Veckans citat

Jag upprepar därför den fråga som skriker med sin frånvaro i den här debatten: var finns försvararna av feminismens grundläggande krav på social, ekonomisk och politisk rättvisa? Alla ni som betraktar er som demokratiskt sinnade, humanistiskt lagda debattörer och makthavare, ni som på olika sätt råder över forum, debattsidor, teve-program, scensamtal med mera, där man vanligtvis debatterar viktiga demokrati- och rättvisefrågor, var finns er indignation över allt hat? Varför ställs inte extremistbloggarna till svars för alla direkta hot som publiceras på deras sidor?
   Och alla ni som sitter på någon form av makt inom medier, kultur, näringsliv, politik, var finns ert avståndstagande? Var finns ert agerande? Så länge vi låter tystnaden råda kommer vårt samhälle förbli rasistiskt och orättvist. I tystnaden vilar förnekelsen. Motståndet, däremot, är högljutt och organiserat.
Maria Sveland, DN 25/3

Feminism och rasism av Lars-Åke Henningsson

Som jag ser det, går inte rasism och feminism ihop som politiska ställningstaganden. Om man är motståndare till den ena sortens förtryck, bör man vara motståndare också till den andra. Riktigt så enkelt är det förstås inte i den politiska verkligheten.
   T ex kan ju nationalistiska rörelser, inklusive nationella befrielserörelser, mycket väl vara inte bara starkt chauvinistiska utan också utpräglat patriarkala. Det kan man förklara mot bakgrund av att ett nationellt arv mycket väl kan vara starkt konservativt, men också av att motståndskampen lätt får en machoprägel, inte minst när den blir väpnad.
   Feminismen har i allmänhet ett betydligt bredare perspektiv , vilket bl a kommer till uttryck igenom begreppet ”intersektionalitet”, som introducerades på 90-talet.

Hedersvåldet
Att kvinnor inom ett högerpopulistiskt riksdagsparti försöker att använda sej av hedersvåldet för att nedsvärta särskilt muslimer och araber, det är knappast något att förvåna sej över. Att Vänsterpartiet i Malmö för inte så länge sen, enligt vad jag läst om i Sydsvenskan angående diskussioner i kommunfullmäktige där, hade problem att förhålla sej rationellt till hedersvåld är desto mera anmärkningsvärt.
   Även om hedersvåld är mest känt i samband med kvinnoförtryck i Mellanöstern, så är det inte alls begränsat, vare sej geografiskt eller som riktat mot kvinnor. I grund och botten handlar det om släktgrupper som konkurrerar om samma rörliga naturresurser, i första hand boskap. På grund av rörligheten är det svårt att upprätthålla en direkt kontroll, utan kontrollen baseras på hot. Det gäller att sätta sej i respekt, att förvara sin ”heder”. Hedersvåld handlar alltså om att hävda sina anspråk på en svårförsvarad äganderätt.
   Kvinnor kan höra till det som ingår i en sådan patriarkal släktkontroll, eftersom familjer kommer överens om utbyte av kvinnor för äktenskap, men kvinnor behöver inte vara indragna i en ”hederskultur” på det sättet, som är typiskt för klansamhällen.
   Hedersvåldet bland boskapsskötarna i Vilda västern var t ex inte alls förknippat med samma slags släktstrukturer, även om det hade en viktig del av sin kulturella bakgrund i de brittiska herdefolkens klaner. Förutom naturligtvis i all filmdramatik, lever väl idag hedersvåldet främst vidare i USA genom vapenfixeringen och beredskapen att använda vapnen när man känner sej eller sin egendom hotad. Det nu uppmärksammade mordet på sjuttonåringen Trayvon Martin är bara det senaste hedersmordet med rasistiska förtecken i raden av många andra, som begåtts när en man kände sin egendom hotad och kränkt av blotta närvaron av en främmande person.

Känsligt perspektiv
Ett ur vänsterståndpunkt rimligt förhållningssätt är att tränga bakom ideologiska dimridåer till bakomliggande ekonomiska maktförhållanden. Det som gör det perspektivet känsligt i sammanhanget är väl att de ekonomiska förhållandena är knutna till de kulturella, och att hederskulturer förs vidare av olika etniska och nationella grupper. Ett resultat av omgörningen  av marxismen till leninism är ju just detta, att ekonomiska konfliktperspektiv väsentligen ersatts med nationella konfliktperspektiv, som lätt får etniska kopplingar. Den här formen av leninism kanske dröjer sej kvar i Malmö? 
   Man kan också tänka sej att spåra en variant av feminismen, som försöker gripa över mer än vad den har täckning för. I ett förnekande av hedersvåldets särskilda karaktär kan man väl urskilja schablonen om alla män som ”talibaner”. En generellare, intersektionell analys, naturlig i vänstersammanhang, kräver betydligt mer nyansering än så.
   Att begreppet hedersvåld kan användas i rasistiska sammanhang, det är klart, men det kan feminism också. Här i Lund inträffade nyligen det märkliga att man i ett icke-rasistiskt sammanhang hade inbjudit Kajsa Ekholm-Friedman att ensam tala om ett ämne som berörde kvinnors mänskliga rättigheter. De som bjöd in henne var uppenbarligen helt obekanta med svensk nutidshistoria!
   Om EU fortsätter att utvecklas i riktning mot Festung Europa, och inte lyckas komma tillrätta med dagens ekonomiska problem, och den risken finns definitivt, så kan demokrati och mänskliga rättigheter lätt få en ideologisk karaktär av privilegier för en gated community, precis som det redan är på en del andra håll i världen.

Mänskliga rättigheter i de ockuperade områdena 2011 avseende Gazaremsan

B'Tselem - Det israeliska Informations Centret för mänskliga rättigheter i de ockuperade områdena presenterar sin årliga rapport.
Original:
Översättningen till svenska är gjord av Rolf Björnson i Malmö.

1. Trots tillbakadragande upprätthåller Israel kontroll över Gazaremsan.
I september 2005 drog Israel tillbaka sina styrkor från Gazaremsan, vilket ökade palestiniernas kontroll över sina liv, främst när det gäller möjligheten att röra sig fritt inom större delen av Gaza. Israel har dock fortfarande avgörande kontroll över stora delar av deras liv. Israel har behållit full kontroll över Gazas luftrum och territorialvatten och de flesta gränsövergångarna på land till och från området. Gazabor som vill resa till Västbanken måste passera genom Israel, vilket kräver tillstånd som de israeliska myndigheterna bara beviljar i sällsynta humanitära fall. Dessutom kontrollerar Israel fortfarande det palestinska befolkning- och skatteregistret p.g.a. tullunionen, både när det gäller Västbanken och Gazaremsan.
   I maj 2011 förklarade Egypten att övergången vid Rafah ständigt skall hållas öppen så att palestinier kan passera. Öppnandet förbättrade Gazabornas rörelsefrihet, och de flesta kan nu resa till Egypten och därifrån till andra länder, utan Israels godkännande. Varor kan dock inte transporteras via Rafah, så Gazaborna är fortfarande beroende av Israel för sin import och export. Dessutom kan invånarna inte nå Västbanken via Rafah-övergången eftersom Israel inte tillåter dem att resa dit via Jordanien.
Läs hela rapporten »

Den kultiverade överklassrasismen av Gunnar Stensson

Flertalet av VB:s läsare minns nog skandalen med de apatiska flyktingbarnen omkring 2005. Vi påmindes om den härom året när Gellert Tamas bok ”De apatiska – om makt, myter och manipulation” kom ut.
   Dåvarande migrationsminister Barbro Holmberg, S, tillsatte en utredning om de apatiska flyktingbarnen där huvudansvaret låg hos hennes vän och granne Marie Hessle. Utredningen kom fram till att de apatiska barnen simulerade och mycket väl kunde utvisas.
   Barbro Holmberg yttrade bland annat att det ”skulle vara en humanitär katastrof” om de apatiska flyktingbarnen fick stanna i Sverige.
   Kritiken blev häftig. Hon fick stöd av dåvarande socialminister Morgan Johansson, S, Lund. De båda statsråden anklagades för ministerstyre.
   Bland de experter som fick Barbro Holmbergs uppdrag att utreda fanns läkaren Thomas Jackson.
   Nu går han med i det främlingsfientliga ”Svenskarnas parti”. Det är ”en nödvändig profilering mot den mångkultur jag jämt och ständigt kritiserat”, säger Jackson.
   Johannes Jakobsson på tidskriften Expo påminner om, att ”Svenskarnas parti” är arvtagare till det nazistiska partiet ”Nationalsocialistisk Front”.
   Thomas Jackson tänkte först engagera sig i Sverigedemokraterna, men uppfattade dem som otillräckligt främlingsfientliga.
   ”Jag har begärt att Sverigedemokraterna ska engagera sig, men det gör de inte. De andra partierna är det ingen idé att höra av sig till.”
   Barbro Holmberg gav Thomas Jackson chansen att påverka invandringspolitiken genom att ge honom makt över de apatiska flyktingbarnen. Den makten förflyktigades efter lång politisk strid. Då gick den frustrerade Thomas Jackson in i ”Svenskarnas parti”.

Överklassen brukar annars skämmas för att gå med i öppet främlingsfientliga eller nazistiska organisationer. Det är lite skamligt att kopplas till gatans och nätets rasism och främlingsfientlighet. Språket är för vulgärt. Anhängarna står för lågt på den sociala skalan.
   Därför har en akademisk, mer högreståndsbetonad vokabulär och teoribildning utformats. Den utvecklas på universiteten, i akademiska avhandlingar och i tidskrifter som Axess. VB 10 behandlade förra veckan begreppen arisering och arabisering.
   Vi är sedan lång tid bekanta med Samuel Huntingtons ”Clash of Civilizations” Civilisationernas kamp, som den svenska upplagan kallas. Den flyttar fokus från ras till kultur och religion. Under 2000-talets krig mot muslimerna, kallat ”War on Terror”, har den utgjort en intellektuell ram. Den används också i SD:s kamp mot ”arabiseringen”
   Den brittiske filosofen Roger Scruton introducerade ordet ”oikofobi” (av grekiskans oikos – hem och fobos – fruktan). Det gav honom möjlighet att på ett ”anständigt” sätt plädera för främlingsfientlighet och rasism. Sina motståndare betecknar han som oikofober – bärare av ett nationellt självhat. Möjligen hämtade han inspiration från Israel där extremistpartiernas angriper medlemmar i den israeliska fredsrörelsen för att vara ”självhatande judar”. Roger Scruton har kontakt med den högerextrema rörelsen i Europa. Han har framträtt som talare bland annat i Belgiens Vlaams Belang.
   En person som använder sig av såväl Samuel Huntington som Roger Scruton för att underbygga en främlingsfientlig politik är professor Svante Nordin i Lund.
   Hans stora bok ”Filosoferna. Det västerländska tänkandet sedan år 1900”, Atlantis 2011, hyllades för sin lärdom i både DN och Sydsvenskan och belönades med, just det, Axess stora pris för årets bästa fackbok.
   Det ger honom en plattform för att oemotsagd argumentera för nationalism och främlingsfientlighet. Kodordet är alltså oikofobi – nationellt självhat.
   En tidig oikofob, också han professor i Lund, var Esaias Tegnér som i sin stora Sång den 5 april 1836 fastslår:
”All bildning står på ofri grund till slutet.
Blott barbariet var en gång fosterländskt.”

Till Kommunrevisionen i Lunds kommun av Sven-Bertil Persson

Hemställan om granskning av Kommunstyrelsens handläggning av ärende bygg- och fastighetsmässa MIPIM 2012 Dnr KS 2011/0755

Vid sammanträde 2011-10-17 beslutade Kommunstyrelsens arbetsutskott att Lunds kommun skulle medverka i MIPIM år 2012, dvs. en bygg- och fastighetsmässa i Cannes. (Sammanträdesprotokoll från Kommunstyrelsens arbetsutskott gällande det aktuella beslutet bifogas. Frågan om deltagande i MIPIM behandlades vid ytterligare ett tillfälle, 2011-11-28 men beslutet gällde då enbart vilka personer som skulle representera Lunds kommun).

Undertecknad hemställer att Kommunrevisionen granskar huruvida Kommunstyrelsens Arbetsutskotts beslut i rubricerade ärende har handlagts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt.
Mera specifikt anser jag att följande frågeställningar behöver belysas av revisionen:
  1. Är det i enlighet med gällande rutiner att beslut tas utan att dokumenterat beslutsunderlag föreligger?
  2. Medger reglerna för beslutsfattande i ekonomiska frågor att Kommunstyrelsen/ Kommunstyrelsens Arbetsutskott kan fatta beslut utan någon som helst beslutsmotivering?
  3. Är det förenligt med god ekonomisk hushållning att Lunds kommun fattar beslut om specifika åtaganden utan att i beslutet ange kostnader för åtagandet?
  4. Följer kommunen upp och på ett adekvat sätt utvärderar deltagandet i mässan?
Sven-Bertil Persson
Fullmäktigeledamot för Demokratisk Vänster

Grundskolan 50 år av Gunnar Stensson

Domen över den decentraliserade grundskolan: ”Dags att förstatliga!” säger Pehr Tullberg, Skolverkets generaldirektör 2003-2010

Under mina år som ordförande i Utbildningsnämnden deltog jag vid flera tillfällen i konferenser där Skolverkets generaldirektör Pehr Tullberg medverkade. Han är en lågmäld, eftertänksam talare. Nu bidrar han till skoldebatten med ett tungt inlägg, en avgörande sammanfattning, en dom över ett sjukt system. Han skriver bland annat (DN 25/3):
   ”Den svenska skolan utvecklades under kort tid från en av de mest centralt reglerade till en av de mest decentraliserade.”
   ”Decentraliseringen har påverkat svensk skola med ökande orättvisa och minskad likvärdighet. Idag är skolan inte likformig, men heller inte likvärdig.”
   ”Men nåddes de uppsatta målen? Blev skolan mer effektiv i förhållande till elevernas kunskapsresultat? Tyvärr är svaret ett klart nej.
   ”De svenska grundskoleeleverna har sannolikt aldrig presterat så bra som vid 1990-talets mitt – innan konsekvensen av decentraliseringsreformerna gav sig till känna!”
   ”00-talets skolutveckling visar att det är svårt att upprätthålla likvärdigheten i ett decentraliserat system med kommunerna som huvudman, kompletterat av ett allt större antal fristående skolor.”
   ”Därför menar jag att grundskolan ska vara statlig. Vi bör aldrig acceptera att det är elevernas bakgrund och bostadsort som blir avgörande för hur väl skolan – och eleverna – lyckas!”

Expressen fortsätter debatten i huvudledaren med rubriken ”Förstatliga skolan” 26/3. ”Alla barn har enligt lag rätt att få hjälp att nå Kunskapsmålen. Och ingen liberal demokrati kan acceptera något annat än att skolan jämnar ut livschanser.”

DN:s ledarredaktion hade samlat sig till en reaktion den 27/3. Lika lite som Expressen ifrågasatte DN Per Tullbergs påståenden. Däremot ställer ledaren frågan hur ett förstatligande skulle gå till. Och uttrycker en farhåga för att pendeln i svensk politik skall slå tillbaka för långt. Det handlar förstås om att bevara den lukrativa friskolan.

Vänsterpartiet och Folkpartiet står bakom kravet på förstatligande. Det är ett omaka par, men kanske kan de var på sin kant till slut dra med sig de övriga partierna. För vänstern blir kanske MP besvärligast. De har länge stått för en nyliberal skolpolitik. I den nu aktuella debatten har de varit mycket tysta. I Lund fördröjde de införandet av fria skolmåltider flera år. De är starkt för friskolorna. Socialdemokraterna har kanske svårt att ta kritiken mot kommunaliseringen. På den borgerliga sidan kommer motståndet främst från Moderaterna och Centerpartiet.

Den korrumperande skolpengen av Gunnar Stensson

Ett inslag i morgonekot 27/3 kom mig att sätta filen i halsen. En lärare berättade hur han kallats till rektorsexpeditionen. Där inne satt rektor, biträdande rektor, en av ortens ledande företagare och hans förorättade dotter, som fått Icke godkänt i ett ämne.
   Att ställas inför denna domstol var ytterst obehagligt. Läraren hade starka argument: flickan hade varit frånvarande från en stor del av lektionerna och gett prov på mycket dåliga kunskaper.
   Han stod på sig. Ett par andra lärare vittnade om hur de i liknande situationer gett vika, De ville inte riskera sin fortsatta anställning eller lägre resultat i löneförhandlingarna.
   Tack och lov för den fasta statliga lön och anställning som gjorde mig fri och självständig i förhållande till rektorer och kommunpampar, liksom i förhållande till dryga miljonärer och deras bortskämda döttrar, tänkte jag. Att undervisa i dagens skola hade jag inte stått ut med.
   Sedan jag lugnat mig fortsatte jag att sleva i mig den kalla filen.

När eleven blev peng  
De bakomliggande faktorerna är skolpengen, det fria valet och konkurrensen om eleverna. För skolorna är varje elev är en peng. Det gäller att roffa åt sig så många pengar som möjligt och vaka över dem man redan stoppat i kassakistan. Medlet är betygen. Målet är vinsten.
   Därför låter sig tillräckligt många lärare korrumperas, genom girighet eller rädsla, för att vi ska få en skenande betygsinflation.
Också rektorer ger ibland vika för hot och mutor. En skolledare ska se till att skolan går med vinst, dvs raka åt sig så många tvåbenta ”skolpengar” som möjligt. Han kan anlita en reklamexpert som driver tesen att ”på vår skola får samtliga elever gymnasiebehörighet”.
   Kunderna, alltså eleverna och föräldrarna, flockas till hans skola. Sen gäller det att ge dem det man lovat. Ve den lärare som sabbar resultatet. Och ve den rektor som inte låter piskan vina över kollegiet. Han blir inte gammal. Samtidigt måste alla inblandade le och smila, le och smila.
   Ordföranden för rektorsförbundet uttalade sig. Han menade att det var ganska få rektorer som lät sig korrumperas. Och det är säkert sant.
   Det var skolpengen som gav de stora koncernerna chansen att ta över större delen av den lukrativa friskolemarknaden, göra vinst, smita från skatt och berika sig
   Jag har i levande minne den proteststorm som bröt ut vårterminen 2007, när den borgerliga majoriteten införde den korrumperande skolpengen. Röd i ansiktet, men ståndaktig, hukade sig skolpengs- entusiasten och nyliberalen Lars Hansson inför den massiva kritiken från föräldrar och elever. Fräckt medgav han att förändringen främst gynnade Lunds friskolor och att det var meningen med förändringen.
   Under årens gång har skolpengssystemet i Lund efter kritik modifierats något. Dessutom är det nu nya elever och nya föräldrar som möter ett korrumperande system som redan etablerats. Det är ju självklart inte så att det bara är friskolorna som medverkar till betygsinflationen. De kommunala skolorna måste ju försvara sina kunder och ge dem valuta för sina skolpengar. I Lund fungerar betygsinflationen mest genom att leda till att den höga betygsnivån består, trots att kunskaperna undergrävs, vilket de så kallade avnämarna, Lunds universitet och andra högskolor beklagar.
   I sommar träder flera nya bestämmelser i kraft. Förhoppningsvis leder de till att åtminstone några missförhållanden avskaffas.

Lagstifta om mindre skolklasser av Gunnar Stensson

Det är Metta Fjelkner, Lärarnas Riksförbund, som ställer kravet i Svenska Dagbladet 27/3.
   Tanken att låta alla elever gå i sammanhållen klass är rätt, skriver hon, men det förutsätter mindre grupper. En klass med 25 elever ger inte lärarna reell möjlighet att individualisera.
   Elevernas resultat är bättre i mindre klasser än i större, enligt en aktuell PISA-undersökning. Skillnaden blir bestående. Elever som gått i mindre grupper får högre lön när de kommer ut på arbetsmarknaden.
   Innan skolan kommunaliserades fanns det regler för högsta tillåtna klasstorlek. Metta Fjelkner kräver att det lagstiftas om delningstal i skollagen. Staten ska reglera elevantalet i klasserna, men det ska grunda sig i forskning och lärares beprövade erfarenhet.
   ”Det krävs ett tak på låt säga 20 elever i högstadieklassen för att grundskolan ska leva upp till ambitionen i riksdagsbeslutet 1962 att ge alla elever likvärdiga kunskaper och färdigheter.”
   Drömmen om en skola med nationellt likvärdiga kunskaper ska bestå och bli verklighet.

En skola som cementerar sociala mönster av Gunnar Stensson

I en debattartikel i DN 27/3 skriver socialdemokraternas talesman Ibrahim Baylan att skollagen är föråldrad. Han presenterar 8 politiska förslag för en jämlik skola.
   Han konstaterar inte bara att skolans resultat blir allt sämre, utan framför allt att den svenska skolan förlorat sin tätposition när det gäller likvärdighet så att Sverige nu hamnar på samma usla nivå som Tyskland och USA.
   För att höja kvaliteten måste man satsa på investeringar i lärare och skolledning. Nedan några av förslagen
 • En sammanhållen skola. Det är grunden för en jämlik skola där alla elever når målen.
 • Resurser efter elevernas behov. Skollagen ändras så kommunerna tvingas fördela resurserna efter skolans behov.
 • Blandade elevgrupper. Blandade grupper ger bättre resultat för alla elever
 • De bästa lärarna till skolor med störst utmaningar
 • Utveckla mottagandet av nyanlända elever
 • Positiva förväntningar och inkluderande förhållningssätt.
 • Mindre individuellt arbete i skolan. Det myckna egenarbetet och grupparbetena har lett till sämre kunskaper och större segregering.

Många av de socialdemokratiska förslagen är goda och har brett stöd. Det som sticker i ögonen är att ingenting sägs om kommunaliseringen och decentraliseringen, påpekar Metta Fjelkner, LR. Segregeringen och decentraliseringen borde ha förts på tal. ”Jag saknar analysen. En orsak till segregeringen är att skolan är så decentraliserad. Vilket ansvar borde staten ta för att vi ska få en skola som är likvärdig och mindre segregerad? Jag önskar att Baylan hade vågat öppna upp för en debatt i den frågan”, sa Metta Fjelkner DN 28/3.
   Eva-Lis Sirén, Lärarförbundet, håller med. Segregeringen är skolans största utmaning. Likvärdighet var en gång den svenska skolans paradgren. Det måste framför allt bli attraktivt för lärare att jobba där de tuffaste utmaningarna finns.

Mobbank? /j

När jag vid jul ville sätta in 3000 kr möttes jag av en störtskur frågor. Vad pengarna skulle användas till, var fått dom ifrån samt om kvitto på uttaget, avsett för eget konto. Redan innan krävs leg. vid insättning och klargjordes att ingen gräns fanns, för korsförhör av kassafröken. Ordväxlingen blev efterhand riktigt animerad då upplevelsen kändes Kafkaidiom, DDR-aktig, kränkande.
   Man undrar om ligger omdömen och direktiv när biträdet loggat in på kundkontot. Typ" Har kritiserat Nordeachefers bonusar inför andra kunder. Tracka!" eller "Fattig djävel, se till han byter bank så vi kan stänga även detta kontor utom för goda medelklassplacerare". Som med V. Stationstorget. Sparbetinget för strålande vinsten samt chefsbonusar måste ju tas endera ifrån. Ska Nordea lägga ner även på Stortorget? Lund ståtar ju efter hand med flera statustyngda bankkontor dit plebsen icke mer äga tillträde. Kan turistbyrån månne ordna rundvandring? Och Mårtenstorget, gamla Finn är kluvet, vandaliserat och trist fabriksmässigt. Stackars personal. Telebankens apparat står dessutom i fönstret bak ett skynke och hänt att imposanta damer av utländsk härkomst varit på väg att golva dolde kodspanaren - eller hucklekränkaren, från uttagsautomaten bredvid.
   Nå, åter statens portionsbank. Undras, om jag vägrar korsförhör och nekas service kan man få det skriftligt, med kontrasignering av kontorschefen så FI kan meddelas? Men ju ett branschorgan dit enskilda sakna klagorätt.
   Och kommer ny rad upp nu "Krigsförklaring, har skrivit insändare, ring efter Handelsföreningens väktare!". Men kanske provocerar ni kunder enbart för få lite roliga filmsnuttar till firmafesterna ... Men ingen rånar banker numer så ni kan plocka ner kamerorna.

Medborgarlön del I - De flesta blir förlorare av Ulf Nymark

Efter att Miljöpartiet för fem år sedan i praktiken slopade kravet på medborgarlön (mb-lön) har det till helt nyligen varit ganska tyst kring denna fråga. I år tycks frågan på nytt fått en viss aktualitet. Dels genom några öppna möten i Malmö, och dels genom att Piratenpartei i Tyskland nått anmärkningsvärda framgångar i några delstatsval. Mb-lön är ett av detta partis krav. Huruvida framgångarna beror på partiets inställning till mb-lön ska jag dock låta vara osagt. Det svenska piratpartiet har så vitt jag kunnat utröna inte mb-lön på sitt program, men partiets representant i Europaparlamentet är en ivrig propagandist för denna reform.  I två artiklar kommer jag att granska mb-lön och vad det innebär. I den första artikeln presenteras själva idén och beskrivs de ekonomiska konsekvenserna för olika grupper av medborgare. I kommande VB-nummer tar jag bland annat upp följderna på det samhälleliga planet.

Medborgarlön - vad är det?
Mb-lön kan ju låta rätt sympatiskt – men vad är det egentligen? Ska man få betalt för att vara medborgare? Ja, i princip är det just det som är tanken bakom mb-lön. Fast man ska nog inte se detta med ”medborgare” som en juridisk status, utan mera som att man som invånare i ett land (eller kanske kommun) ska få en garanterad grundtrygghet. (Mb-lön lanseras under olika beteckningar: basinkomst, grundinkomst, grundtrygghet, garantiersättning etc. För enkelhetens skull använder jag beteckningen ”medborgarlön” som en samlingsbeteckning för alla varianter.)

Utan krav
Mera precist definieras mb-lön som ”en ovillkorlig basinkomst som ges alla utan krav på någon form av motprestation”. Det är den definition som ges av den organisation som något pretentiöst kallar sig ”Folkrörelsen för medborgarlön” (fortsättningsvis förkortat FFM). Svenska Anställningslösas Landsorganisation, Salo*, som pläderar för mb-lön, ger en snarlik definition, liksom för övrigt tyska Piratenpartei. (Samtliga citat i denna text är hämtade från respektive organisations hemsida).

Ersätter socialförsäkringarna
Men vad är då syftet med mb-lön? Tanken är att mb-lön helt eller i huvudsak ska ersätta nuvarande social- och arbetslöshetsförsäkringar m m. Salo vill ”göra AF, FK och socialkontoret överflödiga”. Samma tankegång finns också hos FFM, den del av statsapparaten (hit räknar jag även den verksamhet som kommunernas Socialförvaltningar bedriver på grundval av speciallagstiftning) som handhar välfärdssystemen ska skrotas eller i varje fall reduceras till ett minimum.

Du behöver inte jobba om du inte vill
Mb-lön träder alltså in när en person på grund av arbetslöshet och sjukdom eller andra omständigheter inte kan försörja sig själv. Men eftersom mb-lön ska ges utan krav ska den inte ses som enbart en reform som ersätter nuvarande socialförsäkringar. Eftersom mb-lön är ovillkorlig och gäller alla räcker det ju med att visa att man inte har en anställning och/eller inte kan jobba för att få lönen. Den som av olika anledningar helt enkelt inte vill jobba får ändå en grundtrygghet. FFM ser också mb-lön som en ersättning för det obetalda arbetet i hemmen”. Kärnan i mb-lönskonceptet är alltså att alla har rätt att uppbära en lön utan krav på någon form av motprestation och att lönen är lika för alla (möjligen med undantag för minderåriga).

Hur stor blir din lön som medborgare?
Två ekonomiska spörsmål är förstås helt avgörande när det gäller mb-lön. Det första är: vilken nivå tänker sig förespråkarna att mb-lön ska ligga på? Både enskilda förespråkare och organisationer med mb-lön på programmet är väldigt tystlåtna på denna punkt. Salo har så vitt jag har kunnat finna inte sagt någonting om nivån, eller för övrigt hur mb-lön ska fungera: ”hur det kan se ut kommer Salo att presentera senare”, heter det. FFM säjer att nivån ”bör vara så att den åtminstone täcker basbehoven, dvs normala kostnader för mat, boende och dylikt”. Man nämner också som exempel en lön i storleksordningen sex eller sju tusen kronor i månaden. Huruvida dessa summor avser netto eller brutto framgår inte, men man kan väl anta att det är netto.

Konsekvenser
Vad skulle konsekvenserna för den enskilde individen bli om medborgarlön i den storleksordning som FFM anger eller något högre, säj 8000 kronor infördes? För dem som har en heltidsanställning skulle konsekvenserna för de flesta vid sjukdom och föräldraledighet bli ganska förödande. Högsta sjukpenningberättigade lön ligger i dag i storleksordningen 27000:-, vilket ger ett tak på dagpenningen på ca 22000:-/månaden minus skatt. De flesta löntagare ligger förstås under det taket, men väldigt många får vid sjukdom eller föräldrapenning, där taket för övrigt ligger högre än för sjukpenning, ut betydligt mer från försäkringen än de 8000:- som mb-lön skulle ge. (Att konstatera att ersättningarna från Försäkringskassan i allmänhet ligger på en högre nivå än mb-lön är givetvis inte detsamma som att förneka de repressiva inslagen i FK:s verksamhet idag).

A-kassa kontra medborgarlön
Beträffande a-kassa så är det förvisso sant att den har urholkats på ett brutalt sätt.  Men ändå: trots de låga nivåer som råder idag kommer ändå ett ganska stort antal löntagare vid arbetslöshet att få en lägre ersättning från mb-lön än vad dagens a-kassa ger. (Maxbeloppet i a-kassa är per månad 14 960:- minus skatt).

Försörjningsstöd kontra medborgarlön
Men för dem som inte är inne i försäkringssystemen skulle väl mb-lön ge bättre ekonomiska villkor vid sjukdom och arbetslöshet? Ja, kanske. Men det är inte givet. Det beror på dels på vad mb-lön-förespråkarna tänkt sej beträffande barn om de också ska ha mb-lön eller inte. Det går inte att få klarhet i hur de ser på barnmb-lön. Det beror också på vilka boendekostnader som den som fått skifta försörjningsstöd till mb-lön har. Bor vederbörande med en hyra på fem eller sextusen i månaden (vilket tyvärr inte är någon ovanlig nivå) blir det inte mycket kvar till övriga utgifter. Mb-lön kan jämföras med normen för försörjningsstöd som ger cirka 6000 för två sammanboende vuxna och ca 4000:- för ensamstående plus boendekostnader och möjligheter att få andra kostnader täckta av stödet. Och givetvis med tillägg för barnfamiljer.

Boendekostnader och mb-lön
Mb-lönen ska ju täcka basbehoven, inkl. kostnader för boende. Vid nivån omkring 8000:- kr/mån gäller det förstås att se till i första hand för ensamboende vuxna att se till att ha en mycket låg boendekostnad. Att klara av amorteringar för lån för bostadsrätt eller småhus i tillväxtorter på en mb-lön kan det knappast bli tal om mer än i undantagsfall. Om det nu överhuvudtaget kommer att gå att få lån för dem som lever på mb-lön. Längre sjukskrivningstider kommer också att driva många i relativt nybyggda bostadsrätter och småhus att sälja sin bostad och flytta in i billiga hyresbostäder. De billiga hyresrätterna kommer nog inte att räcka till. Lägenhetsytorna och bostadsstandarden i övrigt behöver minskas dramatiskt. (Kanske till 10-12 kvm som i de studentbostäder AF Bostäder vill bygga). Men en sådan omställning av bostadsstandarden tar många decennier att genomföra.

De flesta förlorar på medborgarlön
Slutsatsen av detta blir att för de flesta heltidsarbetande lönarbetare blir ett i många fall ganska kraftigt inkomstbortfall vid sjukdom och arbetslöshet. För dem som idag har försörjningsstöd kan det möjligen i vissa fall bli en ekonomisk vinst, men det är tveksamt om en majoritet av dem som idag är hänvisade till försörjningsstöd får en höjd levnadsstandard. Försäkringsbranschen kommer att få gyllene tider med en tillströmning av de medborgare som känner sig tvingade att teckna privata sjukförsäkringar och arbetslöshetsditon som komplement till den knapra mb-lönen. Mb-lön leder sålunda till en accelererande privatisering av trygghetssystemen. För dem som har råd att betala för försäkringarna, förstås.

* Rent parentetiskt kan noteras att Sveriges anställningslösas landsorganisation, valt en ödestyngd förkortning av organisationens namn.  Endast en grav accent på sista bokstaven i skiljer organisationens namn från namnet på den fascistiska stat som etablerades i den tyskockuperade delen av Italien hösten 1943. Salòrepublikens ”regering” hade sitt säte i staden Salò vid Gardasjön. Formellt var Benito Mussolini ledare för staten, men reellt var det Nazityskland som styrde och ställde.

Gör Lunds stadskärna fotgängarvänlig - Etablera gågator och gångfartsområden av Demokratisk Vänster!

Motion till Lunds kommunfullmäktige
Lund utmärker sig från de allra flesta svenska städer på ett alldeles speciellt sätt: det finns inga gågator i stadskärnan. Inte en enda meter av Lunds centrala gatunät är gågata. Vad som finns är ett antal s k behörighetsreglerade gator med varierande regelverk. Lilla Fiskaregatan är det närmaste man kan komma en gågata, men reglerna skiljer sig på ett par väsentliga punkter från dem som gäller på en gågata.
   Fordonstrafik är inte förbjuden på Lilla Fiskaregatan och fotgängarna måste hålla sig undan för fordonstrafiken. Ickemotordrivna fordon får köra utan några restriktioner. För motorfordon är transporter till fastigheterna tillåtna under en del av dagen. Men på Lilla Fiskaregatan och alla andra gator med liknande reglering måste de gående väja för fordonstrafiken och fordonen får – om vi förstått saken rätt - färdas i samma höga hastighet som råder i övriga stadskärnan, dvs 30 km/tim. Så ser det ut i hela stadskärnan: fordonstrafik får köra i 30 km/tim och de gående måste hålla sig på sin kant på gatan för att inte störa fordonstrafiken.
   Det mest utmärkande för en gågata är inte att fordonstrafik är förbjuden – för det är den inte. Men de fordon som får färdas där har väjningsplikt gentemot gående och hastigheten är begränsad till maximalt gångfart. Motorfordon får inte köra på en gågata, annat än för transport av gods till affärer o.d vid gatan. Persontransporter med motorfordon för boende vid gatan är också tillåten. För att vara tydliga: i Lunds stadskärna, inkl. Lilla Fiskaregatan gäller att gående måste hålla undan för fordonstrafiken och fordonen får köra så fort som 30 km/tim. På gågatan gäller: fordon måste väja för gående och får inte köra fortare än gångfart (vilket som tumregel brukar anges till ca 7 km/tim).
   Lunds historia av att säja nej till eller fördröja införandet av gågator i stadskärnan är vid det här lång. För att något förkorta historien nöjer vi oss här med att här ta vår början med en motion till fullmäktige år 2000 som föreslog att fullmäktige skulle besluta om att en zon av gågator skulle anordnas i centrum. Fullmäktige ville inte ställa sig bakom förslaget när motionen behandlades år 2001. Majoriteten hänvisade till det då pågående utredningsarbetet med ”Värna och vinna staden”, dvs Fördjupning av översiktsplanen för Lund”. Där minsann skulle frågan om gågator tas upp!
   Fyra år efter att fullmäktige sagt ”jaså” till gågatemotionen antogs ”Värna och vinna staden”. Där heter bland annat att ”i stadskärnan ska motorfordonstrafiken röra sig på de gåendes och cyklandes villkor”. Som konkret åtgärd föreslogs att ”möjligheterna att planera och anlägga gågator” ska prövas i en trafikplan för staden.
   År 2007, två år efter att fullmäktige fattat beslut om att ”pröva” möjligheterna att anlägga gågator tillsattes den s k Centrumutredningen. Ett av utredningens uppdrag var att ge förslag på fotgängarzoner i stadskärnan. I slutet av år 2010 packade Centrumutredningen ner sina fåtaliga dokument och på gågatefronten intet nytt. Så övertogs 2010 den föga framgångsrika Centrumutredningen av Kommunstyrelsens arbetsutskott/Strategisk samhällsplanering.
   I dag skriver vi 2012. Efter fyra års utredande i samband med ”Värna och vinna staden”, efter ytterligare tre års utredande av Centrumutredningen och efter två års strategiskt samhällsplanerande i Kommunstyrelsens arbetsutskott är resultatet noll. Lund har fortfarande inga gågator, inga gångfartsområden (se fotnot!) och inga fotgängarzoner. Det finns inte ens tillstymmelse till förslag om detta.
   Demokratisk Vänster anser att det måste bli ett slut på denna prioritering av fordonstrafik i centrum. Lund kan inte fortsätta att komma långt på efterkälken jämfört med andra svenska och europeiska städer när det gäller gångtrafik i stadskärnan. Det är hög tid att skapa fotgängarzoner, som i huvudsak utgörs av gågator men där även gångfartsområden kan utgöra komplement till gågatorna.

Vi föreslår därför fullmäktige att besluta
att ge berörda nämnder och styrelsen i uppdrag att skyndsamt för fullmäktige redovisa förslag på upprättandet av fotgängarzoner i form av gågator och gångfartsområde i Lunds stadskärna
Sven-Bertil Persson, Cecilia Salemark och Martin Stensson, Demokratisk Vänster

Fotnot: Ett gångfartsområde skiljer sig från en gågata såtillvida att där är motortrafik allmänt tillåten, men väjningsplikt för fordon gentemot gående och gångfart gäller.

Kulturtips

Midnattsdopp - Ribersborgs kallbadhus
På Ribersborgs Kallbadhus 30 mars kl 19:30.
Läs mer »

Sjöflickan och Drakens Dotter
Fritt efter en kinesisk folksaga i regi av sagogurun Margareta Larson, från tre år, Föreställningar på Teater Sagohuset i Lund 25 mars - 1 april.
Fre 30 mar kl. 10:30. Läs mer »

De 7 Dygderna: Kyskhet
Månteatern ger 7 kvällar i folkbildningens tecken utan syrgas och flytväst. Våra teaterimprovisatörer och det akademiska Lund tar ett skamgrepp på De 7 dygderna.
Lör 31 mar kl. 19:00. Läs mer »

Europol, Eurotrash, Eurosport, Eurodisney,
Teatr Weimar den 31/3- 14/4 på INKONST.
Lör 31 mar kl. 20:00. Läs mer »

Carmen
Live från Kungliga Operan på Spegeln i Malmö och Kino i Lund 31 mars kl 15.00
Läs mer »

No Way to Treat a Lady
En humoristisk deckarmusikal. På Lunds Stadsteater 31 mars kl 18. Läs mer »

Pernilla Andersson
på Palladium 31 mars kl 19:30.
Läs mer »

PSYKOTERAPI X5
I ett samarbete mellan Månteatern och Institutionen för psykologi på Lunds universitet presenteras fem fristående iscensättningar. Där får vi titta in i det slutna terapirummet och följa behandlingen av Rickard, familjen Jimenez, Morris, Linda och Gun, 10 februari - 13 maj
Sön 01 apr kl. 16:00. Läs mer »

Z Big Band In Concert
På Palladium 1 april kl 17:00
Läs mer »

TRUE STORIES OF CASTAWAYS AND OTHER SURVIVORS
Den 2/4 kl 19:30 på Palladium. Läs mer »

Matkaravan
- smaka på våra nya matkulturer. guidade turer runt Möllevångstorget.
Tis 03 apr kl. 16:00,  Ons 11 apr kl. 16:00
Läs mer »

THE WAY THINGS GO
Den 3/4 på Dansstationen.
Tis 03 apr kl. 12:00. Läs mer »

Matteuspassionen av J. S. Bach
I Lunds domkyrka onsdag 4 april kl 18.30 och i S:t Andreas kyrka i Malmö Långfredag 6 april kl 18.00. Läs mer »

Oslipat, med bl a Anders Johansson och Emma Knyckare
Standup du inte behöver vara full för att uppskatta. På Babel 4 april kl 20:00.
Läs mer »

Hussam Al-Rassam
på Moriska Paviljongen torsdag 5 april kl 21:00. Läs mer »

MACK 5/4 Ann Westin, Mats Andersson & Niklas Larsson
stand-up på La Couronne
Tor 05 apr kl. 20:00. Läs mer »

Världens Snabbaste Allsång®
Världens Snabbaste Allsång® presenterar Påskagille – skärtorsdag & långfredag på Babel. Tor 05 apr kl. 21:00. Läs mer »

Manon
Direktsänt från The Met på Biograf Spegeln och Kino 7 april. Repris 8 april.
Lör 07 apr kl. 18:00. Läs mer »

Current 93 (UK) LIVE
På Babel 7 april kl 20:00.
Läs mer »

H.P. Lange & the Delta Connection
Prisbelönad opolerad deltablues från Danmark. På Malmö Brygghus 7 april kl 21:30. Läs mer »

OM live
För första gången någonsin gästar amerikanska bandet OM Malmö.
På Inkonst 8 april kl 20:00. Läs mer »

VÄLGÖRENHETSGALA till förmån för OUM el BANINE
- en gala-Kväll med högklassig underhållning, allt till förmån för Oum el Banine. Håll dessutom ögonen öppna för Överraskningar...på Palladium 9 april kl 18:00. Läs mer »

Middag med... Felicia Feldt
På Moriska Paviljonen den 10 april kl 18:00.
Läs mer »

MACK 12/4 Daniel-Ryan Spaulding, Elina Du Rietz
stand-up på La Couronne
Tor 12 apr kl. 20:00. Läs mer »

Pianokonsert med Peter och Patrik Jablonski
En magisk pianoafton. På Lunds Stadshall 12 april kl 19:00. Läs mer »

The Ukulele Orchestra of Great Britain
På Palladium 12 april kl. 19.30
Läs mer »

Hela kulturcentralens program »

Varför spårvagnar?

Lund planerar för fullt för spårvagnstrafik. Men vem betalar och är det försvarbart med tanke på resandeunderlag? Vilka etapper är aktuella och i så fall när?
Inledning av Marcus Horning, projektchef på SPIS (spårvagnar i Skåne) följt av diskussion.
24 mars 13.00 - 15.00
ABF, Gasverksgatan i Lund
Vänsterpartiet i Lund och ABF

Lördagsmusik

Helgeandskyrkan 24 mars kl 17.
Susanna Blomstrand, piano

Helgeands församlingsgård

Café Torsdag 29 mars kl 13.00
Men jag lär mig ju hela tiden! - Hans-Martin Hansen om unga, mötesplatser och lärande”.
Vi har i Sverige idag en utveckling mot en allt mer formell utbildning i skolan. Även om det pratas om olika mjuka kompetenser så blir kunskaper som man fått inbankade i huvudet av läraren det som räknas. Men vad är det av det man lärt sig som gör att man slutligen är den som får jobbet man sökt; vilka kunskaper är det som gör att man känner att man lever ett gott liv? Var har jag lärt mig det viktigaste?

Torsdagskväll 29 mars i Helgeand 19.00
Boksamtal.
Mörkerseende av Philip Yancey
Var är Gud när det gör ont? Om han är god, varför visar han sig inte tydligare när han behövs? Hur gör vi för att behålla tron när allt vacklar? Tredje gången läser vi sid 103-162 i Mörkerseende.
Hela vårens caféprogram »
Hela vårens kvällsprogram »

Tussilago – vårtecken och hostmedicin av Ulf N

Som alla tidningar med självaktning bör ju VB delta i dokumenterandet av vårens framsteg. Här kommer därför en bild på en av de tidiga ”riktiga” vårblommorna, tussilago, även kallad hästhov. (Jovisst, det finns tidigare arter som snödroppar och vintergäck. Men de är snarast vårvinterväxter).
På tussilagoblad gjordes i äldre tider en dekokt mot hosta. Blommans namn betyder just detta, ”ört som häver hosta”.

Nu är ju tussilago en inte särskilt märklig blomma, fast väldigt trevlig där den lyser ikapp med vårsolen. Den är som bekant vanligt förekommande, inte minst för att kommuner och Trafikverket med sin ständiga upptrappning av vägbyggen skapar attraktiva växtmiljöer för tussilagon. Nu ska vi nog inte för den sakens skull tro att det är bilavgaserna som får blomman att frodas på vägslänterna, utan snarare jordens sammansättning och struktur.
   Emellertid är just de här avbildade blommorna lite speciella. De ingår i en stor samling av samma art på Norra Fäladen, närmare bestämt på sluttningarna av Klosterängshöjdens sydligaste del. Just här tänker sig kommunens borgerliga majoritet att anlägga en bilbro över till Brunnshögsområdet.
   Ovisst är hur tussilagon kommer att trivas vid Klosterängshöjden efter brobygget. Hur trivseln för fäladsborna påverkas är däremot lätt att förutse. De boende på Klosterängsvägen, Utsättaregränden med flera till bilbron angränsande gator kommer att ha brofästet nästan bokstavligt talat utanför sitt köksfönster. Se där – en dos uppiggande kvävedioxid till morgonfikat! Och om tussilagon mot förmodan ändå frodas vid brofästet kan ju de boende använda den som medicin för att häva de hostattacker som bilavgaserna framkallar. Borgarna har minsann räknat ut det!

Doft, färg, ljud, ljus, sveda, smak: våren är här av Gunnar Stensson

Vårdofterna stiger från plöjda åkrar och gyttjiga våtmarker. I massorna av gult vissnat ogräs syns gröna streck som målade med spetsig pensel. Småfåglars skutt och kvitter ger buskarna liv. Hasselpollen yr. Kaveldunet hackas ur kolvarna för att inreda bona. Himmel och trädstammar speglas i vattenytorna. Klotet välter mot solen, konstanten i vårt planetsystem. Mörkgröna och rödbruna nässlor med giftiga gaddar letar sig upp under det vissna gräset. Med heta svidande fingrar fyller jag en plastkasse. Redan den 11 mars åt jag den första mineralrika tallriken nässelsoppa. Mellan två gatstenar i ett skyddat hörn på Tvärgatan blommar en maskros.

En fantasi av Carin O.

Mats H. satte sig käpprätt upp i sängen. Hans blå-vitrandiga pyjamas var alldeles blöt av svett. Tusan också, nu hade han drömt igen! Den där hopplösa drömmen om att han gick och gick längs gatorna i centrala Lund, snubblade fram på ojämna gatstenar – det var kanske ett misstag att inte satsa på lite mer pengar till gatuunderhållet! Och det var förfärligt vad Lunds centrum hade blivit ödsligt - inte alls det kommersialismens Mecka som det varit meningen att det skulle likna. Och nästan inga människor – hade alla åkt ut till Nova? En och annan tiggare var på plats förstås, men ödsligt, ödsligt. Han kände sig som Joseph K. hos Kafka. Pyjamasknapparna klirrade i tystnaden.
   När han tänkte på centrum annars, i sina bästa stunder, såg han ett framtidsparadis av glas och ljus, så som det tog sig ut på skisserna till den nya Centralstationen till exempel! Och Kristallen den fina! Mycket skönare att tänka på än de här ödsliga gatorna. Hur hade det kunnat bli så här? Äsch, det var nog bara en dröm!

I skolan
Plötsligt befann han sig inomhus. Halvstora barn, stora klassrum. Mycket skrik och bråk, fanns det ingen lärare? Jo, det stod visst en förskrämd vuxen person mitt i klungan - hur skulle han ensam kunna hålla koll på alla de här ungarna? Mats H. höll för öronen. Kanske måste man ändå fixa fram fler ansvariga vuxna till skolan! Det är ju inte så konstigt att lärarna inte vill ha hela sin tid schemalagd här - det skulle jag aldrig klara själv. Men han fick inte bli för blödig, han visste ju att det behövdes pengar till något annat i skolan, han hade det i bakhuvudet, där det vid det här laget bara surrade. En stickande konstig lukt på minde honom om vad det var – mögel var det. Just det, mögel. Usch, han måste härifrån! Var inte Lund en gång i tiden en skolkommun i framkant? Men det här kaoset – han måste ta sin Mats ur skolan !
   Men nu kom han faktiskt direkt in i en annan typ av lokal, här var det inte stökigt och bråkigt utan alldeles tyst. Och ungdomarna hade plötsligt transformerats till stapplande åldringar – så fort går det for det genom Mats trötta huvud. Här var rent och snyggt, inget mögel - men inget annat heller. Oändliga korridorer av tystnad och intighet – hade han kommit till Nirvana? Kunde de här människorna inte göra något annat än att sitta och vänta på döden? Eller var de redan döda? Kunde ingen göra något för dem? Här ville Mats H. aldrig någonsin hamna.

Ett annat Lund
Han tog ett stadigt tag i aktieportfäljen – den hade han som tur var fått med sig. Det var inte alls den här bilden av Lund han brukade ha med sig under sina dagliga politiska diskussioner – det var ett Lund som sken av välmåga och självlysande höghus, det var Medicon Village och Brunnshög, det var ESS och glada spårvagnar, inget som påminde ett dugg om de där hemlösa A-lagarna som nu plötsligt satt där på en bänk utanför Konsthallen och pekade på honom med sina smutsiga fingrar: "Kom hörru du, kom med i gänget! Du ser så ensam ut, du ser ut som om du har sett ett spöke! Kom hit så ska vi ta hand om dig, ta en bärs vet ja!" Helmfrid ryggade tillbaka för denna omisskännliga yttring av solidaritet - han, Mats H., hemlös - så fick det verkligen inte se ut! Måtte han vakna snart, nån jävla ordning fick det väl ändå vara i en stad som Lund! Och han vaknade.

Enda utvägen?
Mats H. kände det som om världen hade vänts upp och ner. Han visste inte längre vad som var sant eller falskt. Hela hans starka nimbus av överlägsenhet höll på att krackelera. Vad skulle han ta sig till?
   Det fanns bara ett svar. Han måste ringa Tove K. 

Nazispråk: från arisering till arabisering av Gunnar Stensson

Direkt efter Kristallnatten (9/11 1938) påminde Göring om ”mötet då vi beslutade att arisera den tyska ekonomin, tvinga bort juden ur det ekonomiska livet och in i skuldregistret.”
   Svensk Opposition, Per Engdahls nazistiska organisation, som till sig hade kollektivanslutit den i Lund populära Riksföreningen Sverige-Tyskland, kopierade idén om arisering i sitt program. Där kan man läsa: som punkt 2. ”Förbud för judar att besätta ledande poster”; och som punkt 3. ”Rätt för regeringen att tillsätta svensk administratör i judiska företag.”
   ”Arisering” var en politik som infördes i de länder som Nazityskland ockuperade. Skälet var framför allt ekonomiskt. Kriget kostade. Men det handlade också om att värva quislingar som tjänade på nyordningen. De kunde t ex få möjlighet att bemäktiga sig grannens våning och tillhörigheter.
   I länder där ordet ”arisering” inte passade, hittade man på andra. I Ungern talade man om ”magyarisering”.    Magyariseringstraditionen förs vidare av det uniformerade partiet Jobbik som i söndags genomförde stora antisemitiska och antiromska demonstrationer.

Arabisering är Sverigedemokraternas nya ord. Det användes i SD-demonstrationen i Malmö 10/3 och anknyter till det nazistiska begreppet arisering.
   Sverigedemokraterna hävdar att araberna planerar att ”arabisera” Sverige och Europa på samma sätt som tyskarna ”ariserade” kontinenten på 1940-talet. Nu är det ”arierna” som hotas av ”araberna” Därför manar SD till ariskt ”motstånd mot arabiseringen”. Efter illdådet i Toulouse får den kampanjen luft under vingarna i hela Europa.
   I Götz Alys ”Hitlers folkstat”, Daidalos 2009, analyseras den nazistiska ariseringspolitikens ekonomiska bakgrund. För att uppskjuta en hotande statsbankrutt var Hitler gång på gång nödsakad att erövra och arisera nya territorier. När det inte längre var möjligt blev statsbankrutten ofrånkomlig.

The Kandahar Carnage Cover Up av Anders Davidson

Den 11 mars i två byar i den afghanska provinsen Kandahar. Sexton bybor dödas, skändas och flera kroppar bränns. Nio barn och tre kvinnor. Två kvinnor ska ha våldtagits innan de sköts.
   Under en timme. Ett ögonblick i mänsklighetens historia.
   USA ger Robert Bales ensam skulden. Han ska ha ballat ur. Mycket beklagligt, säger president Barack Obama, som hoppas afghanerna ska förstå att denne ensamme gärningsmans agerande inte är representativt för övriga 90000 amerikanska soldaters värderingar och vad de försvarar.
   President Hamid Karzai förebrådde i fredags USA för att inte visa någon vilja att klara utan massmordet.
   En afghansk undersökningskommission hävdar att 15-20 amerikanska soldater deltog i massakern. De vägrades tala med underofficer Bales, som snabbt flugits ut från Afghanistan till sin hemstationering Fort Leavenworth i delstaten Kansas.
   Den afghanske stabschefen general Scher Mohammed Karimi säger uttryckligen att han utgår från att flera amerikanska soldater deltog.
   Afghanska parlamentsledamöter diskuterar nu att kalla de utländska trupperna ockupationsmakt. Utflygningen av Bales innebar ett upprörande nonchalerande av ett enigt parlamentet krav att ställa honom inför en afghansk domstol.
   USA tänker inte låta sina soldater ställas inför domstol i det land de opererar. Helt enligt en uppgörelse med president Karzai, som häftigt kritiserats av parlamentet, säkrar ockupationstrupperna att de bara ställs inför sitt eget lands domstolar.
   Hemma i Kansas i Fort Leavenworth målar Robert Bales advokat John Henry Browne i media upp bilden av den kärleksfulle familjefadern, alla hans vänliga grannar uttalar sig om honom som en absolut fin människa och dekorerad krigshjälte.
   I de två drabbade afghanska byarna uppger grannar och offrens anhöriga att grupperna av soldater som skrattade högt, tydligt berusade sammanlagt måste varit mellan 15 och 20.
   Talespersonen för den afghanska kommission som på plats undersökt händelsen slog fast att avståndet från Bales militärbas till de två byarna och mellan grannbyarna är så stort att morden inom den fasstställda tidsrymden en timme inte kunnat begås av en ensam förövare.

”Jag stiger upp varje morgon och tänker om jag vore...” Redigering och översättning Gunnar Stensson

Tidningen Haaretz publicerade i helgen en omfattande intervju med den israeliske författaren Amos Oz om hans liv och författarskap.
   Amos Oz vaknar varje dag med frågan ”Om jag vore en annan, hur skulle jag då tänka och känna?” På den nyfikenheten bygger hans romaner.
   I slutet av den tolv sidor långa intervjun uttalar han sig om dagens situation. I mer än 40 år har han krävt att Israel/Palestina ska delas i två nationer.  Han har skrivit, talat och arbetat mot ockupationen, tyranniet och våldet; och varnat för att Israels styre över en annan nation sätter landets existens i fara. Men han deltar nu mer sällan i debatten. Varför?
   ”I åratal skrev jag inte bara för de övertygade och motståndarna, utan också för de tveksamma. Jag skriver mindre nu, för jag har känslan att de tveksamma har blivit likgiltiga och att bara de övertygade läser mig.”
   Det sägs att freden är död och att försoningen med palestinierna inte längre finns på agendan?
   ”Jag förstår inte varför. Israels själva existens sätts i fara när man undviker att söka en kompromisslösning mellan Israel och Palestina. Freden jag talar om har legat på bordet och väntat i åratal. Det enda vi behöver göra är att böja oss fram och plocka upp den. Eller – för att utrycka det försiktigare – det är fortfarande möjligt att minska konflikten mellan Palestina och Israel till en konflikt mellan Israel och Gaza. Alla vet vilket priset är: att säga adjö till de ockuperade territorierna och att acceptera Jerusalem som huvudstad i två nationer.
   Vi trodde att bra saker skulle hända om vi lämnade Gaza. Vi lämnade Gaza och dåliga saker hände. Det är svårt att hantera. Jag kan säga att jag är övertygad om, att om vi hade stannat kvar så hade priset i blod blivit ännu högre än det blev. Så kan jag säga, men det skulle inte hjälpa mot det enkla argumentet, ”Vi lämnade Gaza och se vad som hände. Vi såg ut som lättlurade dumbommar.”
   Flertalet israeler går fortfarande med på att lämna Västbanken med gränsmodifikationer. Men de vill inte framstå som dumbommar. Netanyahu och försvarsminister Barak skulle få stor majoritet i Knesset om de i morgon deklarerade att de var beredda att lämna de ockuperade områdena. Det som stoppar dem är deras fruktan, fruktan för att förhandla med fanatiker och fruktan för att det ska gå likadant som i Gaza. Netanyahu och Barak är fega. De vet vad som måste göras men vågar inte. De är rädda att de skulle komma att se ut som dumbommar.”
   Under tiden har de struntat i frågan om Palestina och fått hela världen att engagera sig i den iranska utmaningen?
   ”I stället för att söka en överenskommelse med Palestinska myndigheten hetsar de upp sig till raseri inför en attack på Iran. Ett anfall på Iran skulle inte tjäna mycket till för man kan inte bomba bort kunskap och man kan inte bomba bort motivation, och iranierna har både kunskapen och motivationen att bygga kärnvapen. Även om ett anfall mot Iran skulle fördröja tillverkningen av kärnvapen så skulle det göra motivationen att använda dem oändligt mycket större.
   Under det första Libanon-kriget brukade premiärminister Begin säga ”Hitler gömmer sig i en bunker i Beirut.” Då skrev jag en artikel med titeln ”Hitler är redan död, herr premiärminister.” Det jag skrev i den artikeln riktar jag nu mot Netanyahu. Den som jämför dagens Iran med Hitler och Israel med Auschwitz begår en handling som är antisionistisk och demagogisk och uppmuntrar folk att emigrera från Israel och uppammar hysteri.
   Du frågar mig om jag är orolig? Jag är inte bara orolig. Jag är full av fruktan. Jag ser processer och trender som hotar allt som jag håller kärt. Och som också hotar Israel.”
   Det är intressant att konstatera att Amos Oz har samma uppfattning om Irankrisen som Immanuel Wallerstein uttryckte i sin kommentar förra veckan.

Verkligheten och myten om Amerika efter 9/11 av Gunnar Stensson

Den 15 februari 2003 genomfördes historiens dittills mest omfattande globala demonstration. President George Bush skulle tvingas avstå från att invadera Irak. Mer än en miljon britter marscherade i London mot krigshetsaren Tony Blair.
   I Lund fyllde folkhavet Stortorget och angränsande gator. Högtalarna nådde inte ut. Demonstranterna organiserade sig spontant. Samtidigt som de sista lämnade torget och gav sig av längs Kyrkogatan tågade demonstrationens tät in på torget från Klostergatan.
   Varken motståndet i FN eller demonstrationerna hjälpte. Idag, när jag skriver detta, är det den 20 mars 2012, på dagen 9 år sedan de amerikanska truppernas anfall mot Irak.
   Om det gått att stoppa kriget kunde USA ha besparats ett nederlag och Irak 1 miljon dödsoffer. Finanskraschen kunde ha undvikits liksom den europeiska skuldkrisen.
   Eller kanske inte. Irakinvasionen föregicks av en lång destruktiv process som inleddes som en följd av amerikansk arrogans långt före den 11 september 2001och som utmynnade i kriget mot Afghanistan. Sedan kom Irak.

”Ni har klockorna – vi har tiden” är titeln på Lennart Pehrsons bok om USA tio år efter den 11 september, som utkom i höstas. Den fick strålande recensioner - och försvann sedan ur offentligheten. I valet mellan myten om Amerika och verkligheten väljer vi myten.
   Kanske vill vi förtränga vi våra blodiga och grymma fiaskon i Afghanistan och Irak. För vi var ju med. Vi bär ansvar. Göran Persson anslöt med entusiasm Sverige till USA:s krig. Anna Lindh utlämnade egyptierna till CIA. Carl Bildt och Per Ahlmark må hata varandra, men båda var aktiva i grupper som förespråkade den amerikanska invasionen.
   Glöm det, tycks nu vara mediernas budskap, glöm det! Vi gläds hellre åt den arabiska våren – fast glädjen grumlas av skammen över vapenaffärerna med demokratirörelsens huvudfiende Saudiarabien som kvävde frihetsrörelsen i Bahrain. Vi förfäras över inbördeskriget i Syrien – och ger tacksamt Ryssland och Kina skulden för vår passivitet. Åter mullrar krigstrummorna. Den här gången gäller det Iran. Kanske kommer mullret snart att överrösta allt annat.

Vi behöver Lennart Pehrsons bok! Vi behöver den för att minnas. Minnas att vägen ut i träsket gick via Bush-doktrinen om preventiva krig, en doktrin som inspirerades av den neokonservativa grupp i vilken maktpolitiker som Paul Wolfowitz, vicepresident Dick Cheney och försvarsminister Donald Rumsfeld ingick. Ingen kom ihåg att Rumsfeld var Usama bin Ladens gamle vapenbroder i afghanernas krig mot den sovjetiska invasionen på 1980-talet.
   Kriget mot terrorismen ledde till att alla spärrar lossnade. Fram trädde ett samhälle med tortyr av misstänkta terrorister, okända fängelser världen runt där människor försvann som i svarta hål, fångar som hölls och hålls utan rättsliga processer i Guantanamo och omfattande avlyssning av enskilda individer.
   Kapitlet ”In i mörkret” inleds med en beskrivning av den fasansfulla tortyr som den oskyldige taxichauffören Dilawar utsattes för. Hans döda kropp återfanns fastkedjad i taket med benen krossade till en blodig massa.
   Vicepresident Dick Cheney, som var ansvarig för detta nya samhällssystem, såg sig själv som ”administrationens Darth Vader”. Vi fick Abu Ghraib och vi fick skendränkningarna som sanktionerades av George Bush. 2009 offentliggjordes allt i sex tortyrpromemorior. USA blev den makt som legitimerade tortyren. Resonemangen liknade dem som den spanska inkvisitionen förde.
   Tortyren populariserades också i tv-serien ”24 timmar” om agenten Jack Bauer. Flertalet läsare har säkert sett något avsnitt.
   Kapitlet ”American Gestapo” handlar förstås om CIA. Lennart Pehrson gör en historisk genomgång som bland annat visar att hemliga fängelser upprättades i USA redan i början av 1950-talet då kommunistmisstänkta spärrades in och torterades. Under Operation Phoenix 1968 torterades och mördades 20 000 vietnamesiska FNL-aktivister.
   Till de mer groteska episoderna hör CIA:s upprepade misslyckanden at mörda Fidel Castro.
   Under president Obama har den tidigare CIA-chefen Leon Panetta blivit försvarsminister och general David Petraeus CIA-chef. Gränsen mellan armé och krigsmakt suddas ut. En allt större del av verksamheten har privatiserats. AB Blackwater opererar utan insyn.
   Lennart Pehrson visar hur amerikanerna uppmanades att öka sin konsumtion på kredit samtidigt som kriget mot terrorismen förblev ofinansierat. ”Åk till Disney World; ta med era familjer och njut av livet så på det sätt vi vill att det ska njutas”, manade president Bush den 27/9 2001.
   Ett kapitel har rubriken: ”Terrorhotet stänger USA:s gränser” I Arizona kontrollerar man gränsen med samma intensitet Israel bevakar muren. Till och med gränsen mot Kanada som tidigare var så gott som helt öppen är nu strängt övervakad. USA:s kontakter med omvärlden minskar. En sällan observerad aspekt är utarmningen av de amerikanska universiteten när toppbegåvningarna från andra delar av världen inte längre känner sig välkomna. Ett jättelikt socialt problem är alla de invandrare utan papper som lever i USA. Främlingsfientligheten växer i ett land som tidigare hade den generösaste invandringspolitiken i världen.
   Finanskrisen och dess följder berörs förstås också, liksom den kinesiska utmaningen. Analyserna av de skeendena är mindre intressanta, kanske därför att de ligger för nära i tiden för att ge möjlighet till perspektiv.
   Den handlingsförlamning som konflikten mellan USA:s två stora partierna lett till har däremot rötter långt tillbaka i tiden. I dag är sprickan mellan dem djupare än någonsin. USA är landet där kongressens enda makt består i att politiskt lamslå presidenten och hans administration och där även högsta domstolen kan stoppa alla reformförslag. Den pågående politiska kampen inför presidentvalet utgör en förnedrande freakshow som berövar USA all politisk och intellektuell prestige. Efter nederlagen i Mellanöstern har USA blivit alltmer likt den tyska Weimarregim som föregick det nazistiska maktövertagandet.
   Bokens författare Lennart Pehrson är en alldeles vanlig utrikespolitisk korrespondent, bosatt i New York sedan 1984. Han har i många år medarbetat i bland annat Dagens Nyheter, Dagens industri och Sydsvenska Dagbladet. Det som är uppseendeväckande är att han har så förfärande fakta att rapportera – och att han får så lite gehör.

Överklagande av kommunalt beslut av Ulf Nymark

Överklagande av Kommunstyrelsens i Lund beslut den 29 februari 2012, § 71.
Kommunens diarienummer KS 2011/1017
Skäl till överklagande
Laglighetsprövning enligt kommunallagen (1991:900)

Mitt yrkande
Kommunstyrelsen i Lunds kommun beslutade den 29 februari 2012, § 71 följande:
   Att från år 2012 gå med i projektet Copenhagen Connected
   Att kommunkontorets driftbudgetram för 2012 utökas med cirka 220 000 kr
   Att finansieras genom disposition av under ”Reserverade medel” avsatta medel till kommunstyrelsens förfogande.
Undertecknad yrkar att förvaltningsrätten upphäver beslutet.
Motivering för mitt yrkande
Beslutet hänför sig till något som inte är en angelägenhet för kommunen. Beslutet innebär individuellt ekonomiskt stöd till insatser för att främja en enskild näringsidkare i utlandet, utan att synnerliga skäl föreligger.
Projektets syfte
Projektet Copenhagen Connected är en del av ett större projekt, Global Connected. Huvudfinansiär av projektet är danska näringslivssammanslutningar samt Köpenhamns flygplats Kastrup. Även danska staten och Köpenhamns kommun är medfinansiärer med minoritetsposter i projektet. Projektet är att betrakta som ett konsortium för marknadsföring/reklam för det vinstdrivande aktiebolag som äger Kastrup flygplats. Detta framgår tydligt på flera ställen i Kommunstyrelsens beslutsunderlag:
  1. I Kommunkontorets tjänsteskrivelse under rubriken ”Sammanfattning” (första styckets andra mening): ” … bedriver projektet Copenhagen Connected med syfte att marknadsföra storflygplatsen”.
  2. I ”Udkast till projektoplæg, Copenhagen Connected, November 2009 där det på sid 1 framgår att projektet baserar sig bland annat på:
   – Styrkelse av den fortsatte efterspørgsel og dermed sikring av eksisterende netverksbærende ruter til og fra København.
   – Tiltrækning af nye internationale ruter fra internationale gateways på vigtige økonomiske vækstmarkeder.
Till detta kan läggas att det överordnade projektet, Global Connected, i den ”Notat” som också ingår i Lunds kommuns beslutsunderlag anger likartade syften samt mäter resultatet av projektets verksamhet i hur många internationella flyglinjer man lyckats värva för flygrutter till Kastrup.

Projektets karaktär
Kommunalt engagemang i flygplatser kan under vissa omständigheter anses vara förenligt med kommunallagen. Så t ex anges i prop. 1990/91:117 att kommunerna kan inlåta sig på ”sedvanlig kommunal affärsverksamhet”, dvs att kommunerna kan involvera sig i verksamheter genom vilka de mot betalning gör olika slags prestationer till allmänheten i kommunen. Som exempel på sådan ”sedvanlig kommunal affärsverksamhet” nämns bland annat flygplatser, parkeringsanläggning, hamnar etc.
   I rättsfall som återges i Ulf Lindquist, ”Kommunala befogenheter”, 7 uppl., sid 283-285 framgår att en kommun kan engagera sig i anläggande av flygfält genom markanskaffning i kommunen, och att en kommun har ansetts oförhindrad att tillsammans med landsting och övriga kommuner i det egna länet bilda ett aktiebolag för anläggande, drift och förvaltning av en flygplats. En kommun kan också ge investeringsbidrag till statliga flygplatser.
   I fallet Copenhagen Connected handlar det inte om ”sedvanlig kommunal affärsverksamhet” eller om markanskaffning eller gemensamt primär- och sekundärkommunalt bolag för flygplatsdrift. Det rör sig inte heller om kommunalt investeringsstöd till en statlig flygplats i det egna landet. Varken förarbeten till kommunallagen eller rättsfall återgivna i ”Kommunala befogenheter” ger stöd för att en kommun kan ge marknadsföringsbidrag till en kommersiellt driven flygplats i en kommun som inte är grannkommun, utan belägen i ett annat land.

Flygplatsens ägarförhållanden
Majoritetsägare i bolaget är det australiska aktiebolaget Macquarie Airports. Danska transportministeriet äger en förhållandevis stor minoritetspost, ca 40 procent, medan resten ägs av privata och institutionella finansinstitut i Danmark. Så vitt jag har kunnat utröna ingår ingen dansk kommun i flygplatsens ägargrupp.

Sammanfattning
Projektet Copenhagen Connected och projektet Global Connected har till syfte att stärka den enskilde näringsidkaren Kastrup flygplats konkurrenskraft genom att locka fler internationella flygrutter till flygplatsen. I första hand är det Kastrup flygplats som tillgodogör sig projektets insatser, i andra hand Danmark, och i tredje hand Köpenhamn. Lunds roll och utbyte av deltagande i projektet (annat än som medfinansiär) nämns överhuvudtaget inte i ”Projektoplæg”, November 2009 och preciseras inte heller i beslutsunderlaget i övrigt.
   Lunds kommunstyrelses beslut måste därför anses hänföra sig till något som inte är en angelägenhet för kommunen och utgör medfinansiering av ett individuellt inriktat stöd till enskild näringsidkare utan att synnerliga skäl föreligger. Stödet är utformat så att det direkt och/eller indirekt gynnar Kastrup flygplats.

Not: Den majoritet som röstade för deltagande i marknadsföringsprojektet till stöd för Kastrup bestod av S, M, FP och KD. Emot röstade MP. V och C. Dessa tre partier reserverade sig mot beslutet. DV, som inte har rösträtt i Kommunstyrelsen, stödde genom en protokollsanteckning avslagsyrkandet. Majoritetens motivering för att stödja detta reklamprojekt finns att läsa här.

Kulturtips

Malmö International String Festival 2012 - Invigningskonsert
På Palladium 23 mars kl. 19.30. Läs mer »

NOROUZ / NEWROZ med Bijan Mortazavi & Rojin
Fira nyåret på Moriska Paviljongen fredag 23 mars kl 19. Läs mer »

PSYKOTERAPI X5
I ett samarbete mellan Månteatern och Institutionen för psykologi på Lunds universitet presenteras fem fristående iscensättningar. Där får vi titta in i det slutna terapirummet och följa behandlingen av Rickard, familjen Jimenez, Morris, Linda och Gun, 10 februari - 13 maj
Fre 23 mar kl. 19:00. Läs mer »

Teaterns Dag
24 mars - Öppet hus på Malmös teater- och dansscener!
Lör 24 mar kl. 23:30. Läs mer »

Hans Pålsson
På Palladium 25 mars kl. 15.00
Läs mer »

On the Road
En resa i dans och musik. På Lunds Stadsteater 25 mars kl 18:00.
Läs mer »

Sjöflickan och Drakens Dotter
Fritt efter en kinesisk folksaga i regi av sagogurun Margareta Larson, från tre år, Föreställningar på Teater Sagohuset i Lund 25 mars - 1 april.
Sön 25 mar kl. 14:00. Läs mer »

Vilda Malmö - Skåda ejdrar på flyttning
Fågelvandring med Vilda Malmö. Samling vid Öresundsutställningen/utsiktsplatsen på Lernacken söndag 25 mars kl. 07.30.
Läs mer »

Vårens nyckelord är ångvält
Fyra skådespelare gestaltar 18 existentiellt förvirrade personer på en solkig stadsfestival, på Moriska Paviljongen 25 mars kl 17:00. Läs mer »

Biograf Spegeln - SM i Ordvitsar
Galet rolig deltävling på Spegeln. En helkväll fylld av vitsar och galenskap där Sveriges bästa ordvitsare ska koras! På Biograf Spegeln den 25 mars kl.20.30
Läs mer »

Lambchop + Support: Cortney Tidwell
På Palladium 26 mars kl 19:30.
Läs mer »

Matkaravan
- smaka på våra nya matkulturer. guidade turer runt Möllevångstorget.
Tis 27 mar kl. 16:00. Läs mer »

Tolvan Big Band
På Palladium 28 mars kl 19.30
Läs mer »

She Stoops to Conquer
direktsänt från National Theatre på Biograf Spegeln och Kino den 29 mars
Läs mer »

MACK 29/3 Anna-Lena Brundin, Dominik Henzel
stand-up på La Couronne
Tor 29 mar kl. 20:00. Läs mer »

Zola Jesus (US) LIVE – Support: YAST (SE)
den 29/3 på Babel kl 19:00.
Läs mer »

Midnattsdopp - Ribersborgs kallbadhus
På Ribersborgs Kallbadhus 30 mars kl 19:30.
Läs mer »

Hela kulturcentralens program »

Samling vid Höjebro Mölla

Enligt ett obekräftat rykte planeras en presskonferens vid järnvägsviadukten mellan Klostergården och Åkerlund och Rausing fredagen den 16 mars klockan 13.
   Det handlar om att Klostergårdens gamla järnvägshållplats, Höjebro Mölla, ska återuppstå när stambanan byggs ut med fyra spår till Högevall. Satsa på att ryktet talar sant och visa ditt engagemang!

Lördagsmusik

Helgeandskyrkan 17 mars kl 17.
Larsåke Sjöstedt, orgel

Herrgårdar, avhysningar och Lunds utbyggnad

Slumpen möjliggjorde att Klostergården blev till.
Professor Mats Olsson föreläser i Klostergårdsskolans matsal tisdagen den 20 mars klockan 19.
Fri entré. Alla välkomna.
Klostergårdens byalag och ABF

Helgeands församlingsgård

Café Torsdag 22 mars kl 13.00
Vad är Iona Community?
Kommuniteten med centrum på den lilla ön Iona utanför Skottlands västkust, är en ekumenisk kristen rörelse, grundad under depressionen 1938 av George MacLeod, församlingspräst i Glasgow. Iona Community uppstod som ett socialt projekt. Unga blivande präster och arbetslösa hantverkare kom samman för att återuppbygga Iona Abbeys klosterbyggnader. Arbetet pågick fram till 1967, och under dessa somrar upptäckte man hur det är att leva i gemenskap. Kommuniteten är fortfarande hängiven sitt uppdrag att ”återuppbygga liv i gemenskap” genom att verka för social, ekonomisk och religiös rättvisa, sträva efter en ekumenisk förnyelse av kyrkan och skapa inkluderande gudstjänstformer. Målet är att sammanföra andlighet och handling, att ”söka nya vägar att beröra allas hjärtan”.
Birgitta Ormelius är logoped och aktiv i Lunds Östra Stadsförsamling.

Torsdagskväll 22 mars i Helgeand 19.00
Att släppa taget om jaget - en resa i Meister Eckharts fotspår
Samtal, andlig fördjupning och tyst meditation tillsammans med Maria Nogenmyr, präst.
Hela vårens caféprogram »
Hela vårens kvällsprogram »

Hur påverkar blockaden det dagliga livet i Gaza?

Ship to Gaza Malmö i samarbete med ABF Malmö och Efter Arbetet
Söndagen den 25 mars kl. 16:00 Tryckeriet, Rolfsgatan 7 B, MalmöDeltagaren i Ship to Gaza 2011, Erik Helgesson berättar och visar bilder från sitt besök i blockadens Gaza november 2011
Sång och musik: Kristian von Svensson
Moderator: Joacim Blomqvist
Fika finns att köpa
Stöd Ship to Gaza Pg 46 359 - 6
Affisch »

Rasismen renodlas i SD

– Tidigare använde vi ordet ”islamisering”. Men vi tycker ”arabisering” bättre säger vad det handlar om, säger Magnus Olsson, kommunalråd i Malmö vid ett SD-torgmöte 10/3.
En rad nazistiska grupper applåderar.

Rapport från Rädda Barnen: Många palestinska barn traumatiserade av Gunnar Stensson

Mer än 8000 palestinska barn har frihetsberövats av israeliska myndigheter sedan år 2000. De yngsta var bara tolv år gamla. Det vanligaste brottet de misstänks för är stenkastning.
   Barnen utsätts för fysiskt och psykiskt våld av israeliska soldater. 98 procent av dem lider av oro, mardrömmar och sängvätning när de återgår till sina dagliga liv.
   ”Det har en förödande inverkan på barnen, deras familjer och samhället”, heter det i rapporten.
   ”Ingen annanstans ställs barn inför rätta i militärdomstolar så systematiskt”, sa Unicef-representanten vid presentationen.
   ”Folk förstår inte att dessa barn är väldigt våldsamma. I stället för att spela fotboll äventyrar de israelers liv”, urskuldade sig Israels militära talesperson.

Palestinsk ledare mördad av israelisk drönare av Gunnar Stensson

VB publicerade i nummer 7 och 8 några notiser om drones, drönare, förarlösa flygplan, som nu är så effektiva, att de på en kilometers avstånd kan urskilja föremål som är en kvadratcentimeter stora. De används för att upptäcka, övervaka och utplåna personer som beskrivs som terrorister. Morden underlättas av den moraliska avtrubbning som kallas ”playstationmentalitet”.
   Fredagen 9/3 inträffade en händelse som illustrerar vad det handlar om. En israelisk drönare siktade in sig på den i Gaza bosatte generalsekreteraren för den palestinska organisationen ”Folkets Motstånds- kommittéer” Zuhair al-Quaissi.
   Operatören tittade på bildskärmen någon sekund för att se att offret var i fokus. Sedan klickade han på datorn.
   Palestiniern hörde tjutet från missilen ögonblicket innan han utplånades.
I nyhetstexter används inte ordet mord för detta avsiktliga dödande utan den neutrala termen ”riktad attack”. Den är lättare för läsaren att svälja.

Den riktade attacken var givetvis beordrad av den israeliska ledningen. Den fick avsedd effekt. Palestinska jihadister i Gaza svarade med att skicka iväg några raketer mot södra Israel. Raketerna orsakade minimal skada där de slumpvis föll ner. Den israeliska så kallade ”Iron Dome” uppbringade dem, som kanske skulle nå bebyggelse, medan de ännu var i luften.
   Raketbeskjutningen gav Israel önskad anledning till vedergällning. Under lördagen, söndagen och måndagen riktades flera israeliska flygräder mot Gaza. Sammanlagt dödades minst 25 palestinier och många skadades.
   På tisdagen lyckades egyptiska medlare förmå parterna att sluta eldupphöravtal. Enligt Haaretz 13/3 ingick i avtalet en passus där Israel lovade upphöra med morden (assassinations). Detta dementerades senare av israelerna. Morden – de riktade attackerna – skulle fortsätta. Även efter eldupphöravtalet har några konfrontationer förekommit.

”Var det verkligen nödvändigt”, frågar tidningen Haaretz 13/3, ”att efter en lång period av lugn dra in Israel i ett krig som paralyserar miljoner civilas liv? Är mordet på generalsekreteraren i ”Folkets Motståndskommittéer” verkligen värt det kaos som drabbat staten? Värt den ekonomiska skadan, stoppet för studierna och i synnerhet risken att dras in i en militär markoperation i Gaza?”.

Vilken avsikt hade Israel med mordet som provocerade fram konfrontationen? Enligt israelisk propaganda gällde det förstås att stoppa ett förestående terrorangrepp.
   Är det så som Haaretz fruktar, att regeringen vill förbereda opinionen på en ny Gaza-invasion?
   Eller var avsikten begränsad till att sabotera de samtal som den så kallade kvartetten, FN, USA, EU och Ryssland, planerade för att lösa konflikten? Nu fick kvartetten nöja sig med att uppmana palestinier och israeler att upphöra med alla ”provokativa handlingar”.

Inga förhandlingar mellan palestinier och israeler har genomförts sedan 10 september 2010. Det var därför den Palestinska myndighetens ledare Mahmoud Abbas i höstas bytte taktik och inledde en politisk kamp för ett FN-erkännande.
   USA hotade med sitt veto och fördröjde processen i säkerhetsrådet, men kunde inte hindra att generalförsamlingen valde in Palestina som fullvärdig medlem i FN-organet UNICEF. Som bekant hörde Sverige till den lilla minoritet som röstade nej.
   Efter den framgången gick Mahmoud Abbas med på att göra ett uppehåll i FN-aktionen till den 24/1 2012 för att visa att han var öppen för direkta förhandlingar med Israel.
   Inga förhandlingar kom dock till stånd. Fristen förlängdes ytterligare, men händelserna den 9-12 mars och kvartettens nya misslyckanden leder troligen till att palestinierna åter vänder sig till FN.

Udda observationer av Lucifer

Klimatvänligt
Jag läser i torsdagens Guardian att USA:s krigsmakt nu ska bli mer miljövänlig. I en första omgång är det de obemannade flygplanen, de s.k. drönarna, som i fortsättningen ska köra på en bränsleblandning med 50 procent biobränsle. Efter hand hoppas man kunna sprida detta också till fartyg och bemannade flygplan. Jakt- och attackplanet F/A-18 Hornet ät känt för sin höga bränsleförbrukning, men har nu testats på biobränslet i nästan dubbla ljudhastigheten och det gick bra. Programmet lovar alltså gott. Med tanke på den omfattning USA:s luftkrigföring har runt om i världen är det förstås ett viktigt bidrag till lösningen avi klimatfrågan.

Stickbeskrivningen är här
Vi har väntat på det, och nu är den här, stickbeskrivningen. Det gäller en kofta till prinsessan Estelle och Aftonbladet (du måste dock vara Plusmedlem) kan ge dig mönstret. Tidningen har därmed slagit icke blott Expressen utan också Hemmets Journal. Varför har man inte lärt sig att sticka?

Åter till identitetspolitiken?
Vänsterpartiet har nu i flera månader ägnat sig åt den växande ojämlikheten, privatiseringarna och EU-politiken och liknande mindre glamorösa ämnen. Var blir identitetspolitiken av undrar man förstås, man kan väl inte bara släppa favoritämnena? Nej, och nu laddas det upp. Partiet har genom Eva Olofsson följt ett kongressbeslut och sagt nej till utredandet av surrogatmödrar i Sverige. Men i dag framträder Marianne Berg (v), utsänd av Vänsterpartiet i Malmö till riksdagen av skäl vi aldrig har förstått. Hon skriver på den kända debattsajten Newsmill att visst ska vi överväga surrogatmödraskap. Därmed är sprickan i partiet uppenbar och vi kan återgå till att till allmänhetens förundran profilera oss som ledande i HBTQ-debatten.

Ishockey
Här har jag funderat på att kommentera ishockeylaget i Malmö, men det skulle osa så illa av bristande förståelse för verksamheten och därutöver av allmän skadeglädje, att jag avstår.

Israel – inbillningarna och verkligheten Övers G Stensson

Kommentar av Immanuel Wallerstein 15/3
I början av mars 2012 besökte Netanyahu USA. Han kom för att ännu en gång upprepa att ett kärnvapenbestyckat Iran skulle utgöra ett existentiellt hot mot Israel och att Israel förbehåller sig rätten att handla för att förhindra detta. President Obama intygade minst lika kraftfullt att ja, ett kärnvapenbestyckat Iran skulle utgöra ett existentiellt hot mot Israel, vilket var oacceptabelt för USA, men att Netanyahus krav framfördes vid fel tidpunkt. De icke-militära påtryckningarna måste fortsätta tills de uttömts, innan det var tid att tänka andra åtgärder.
   Låt oss undersöka förutsättningarna. Varför skulle Iran med kärnvapen utgöra ett existentiellt hot mot Israel? Det vill säga, vem tror att de iranska myndigheterna skulle använda kärnvapen till att bomba Israel om de hade tillgång till dem? Faktiskt tror ingen i ansvarig ställning i Israel eller i USA eller någon annanstans i världen det. De bara låtsas det.
   Låt oss granska de uppenbara argumenten. Israeliska myndigheter pekar på det faktum att president Ahmadinejad och andra har sagt att de vill ”utplåna Israel” och andra liknande fraser. Många experter har förstås påpekat att översättningen är felaktig. Men också om den vore riktig, innebär frasen något annat än den uppfattning som ett stort antal människor i Mellanöstern sedan årtionden hyser när de opponerar mot den judiska staten och föredrar andra lösningar på den långvariga konflikten?
   Varför i hela världen skulle Iran bomba Israel? Om de gjorde det skulle de döda minst lika många araber som israeler. De skulle drabbas av omedelbar vedergällning från Israel som har gott om kärnvapen. Att Iran skulle bomba Israel är en inbillning som ingen ansvarig ledare tror på.
   Men varför säger de inte det, om de nu inte tror på det? Svaret tycks mig uppenbart. Om Iran till slut skulle inneha några kärnvapen, skulle det verkligen leda till förändring. Det skulle förändra den geopoli- tiska balansen i Mellanöstern och försvaga Israels politiska ställning. Det skulle troligen också leda till att ytterligare ett antal länder skaffade kärnvapen. Jag avser till att börja med Saudiarabien, Egypten och Turkiet.
   Om Israel eller USA skulle bomba Iran i förebyggande syfte skulle de politiska konsekvenserna omedelbart bli enorma. För det första skulle bombningarna antagligen vara relativt ineffektiva som medel att stoppa det iranska projektet. För det andra skulle de försvaga både Egypten och det Muslimska brödraskapet som snart tycks få regeringsmakten i där. Fatah fruktar med all rätt att de skulle förlora kontrollen över Västbanken till Hamas. Trängd mellan USA och Hamas befinner sig den Palestinska myndighetens president Abbas i en lose- lose-situation och vet inte vad han ska ta sig till. Så han famlar, något som inte förefaller som den bästa överlevnadstaktiken.
   Framtiden finns på den palestinska gatan. Och jag tror helt enkelt inte att den kommer att förhålla sig passiv. Kan Israel komma överens med den palestinska gatan? Det kommer vi snart veta.