SDS, huvudledaren 5/12
Makt korrumperar. I riksdagsdebatten om
subventioner till läxhjälp för de rika skickade Moderaterna in
överklassagitatorn Marie Abrahamsson. Hon talar om att RUT skapar
arbeten. Hennes argumentation avslöjar att RUT:s syfte är att öka
tillgången på pigor, köksor, trädgårdsarbetare, servitörer och
servitriser för den samhällsklass som försöker leva på det sätt de
beundrar i Downtown Abbey Det säger något.
Alliansen använde sin majoritet till att driva igenom läxhjälpen. Att många ledamöter i den majoriteten ogillar förslaget hjälper inte. De är ju korrupta och röstar mot sin övertygelse. Klyftorna växer. Skolan försämras.
Vad har hänt med skolan?
Hur blev skolan så dålig?
Varför ska de som behöver stöd inte få den av utbildade lärare?
Den svenska skolans förruttnelse började på 1990-talet. ”Behörighetsreglerna för lärare och rektorer försvann, klasserna blev större, läromedlen eftersattes, skollokalerna fick förfalla, lärarrollen förvandlades från expert till trivselvaktmästare.
Det blev färre riktiga lektioner, fler grupparbeten och mer självstudier.
Kommunaliseringen av skolan innebar att de professionella, lärarna, förlorade tolkningsföreträdet när det gäller kunskaper och metodval.”
Lokala kommunpampar ”har sedan dess styrt skolan, ofta utan kunskap om undervisning och utbildning men med stor förmåga att driva skolan med lägsta kostnad.”
Exemplen finns nära oss. Tänk på cirkusen kring Tolvåkersskolan i Kävlinge. Och ingen glömmer väl skolplaneskandalen i Michael Sandins Staffanstorp där ordföranden i skolnämnden betalade en ”konsult” tiotusentals kronor för några sidor svammel som måste kastas i papperskorgen efter att ha underkänts av alla parter och instanser från skolministern och neråt.
I samma Staffanstorp försöker Michael Sandin nu enväldigt tvinga på lärarna förändringar i arbetsvillkoren och byten av arbetsplats, kanske i syfte att förvandla en kommunal skola till en friskola med alla de försämringar det innebär. Detta har redan lett till kaos och lärarflykt.
I förra numret av VB konstaterade de tre skolpolitikerna Gösta Ekelund, Helene Alpfjord och Ibrahim Kakahama, samtliga från Vänsterpartiet, att skolresurserna i Lunds stad är otillräckliga framför allt när det gäller lärartäthet och behöriga lärare. Det har försämrat nämndens relationer till lärarfacken. De tre politikerna vädjar över partigränserna om ökade resurser.
Förslaget om statsbidrag till läxhjälp genom RUT har nu röstats igenom. Det ger okunniga entreprenörer – tänk konsulenten som Staffanstorp anlitade - möjlighet att utnyttja ännu en vinstgivande källa i offentlig verksamhet. De utbildade speciallärare som sparades bort ersätts av outbildade läxhjälpare finansierade av skattemedel.
”Om skolundervisningen behöver kompletteras med läxhjälp kan den skötas av syskon, vänner ideella läxhjälpare eller till och med läxhjälpsföretag – men utan skattesubventioner.”
Å ena sidan inför regeringen lärarlegitimation, å den andra vill den att okunniga entreprenörer ska svara för en del av skolans kunskapsuppdrag.
(Avsnitten inom citationstecken är ordagrant hämtade från en utomordentlig sammanfattning av skoldebatten i en brännpunktsartikel i Svenska Dagbladet 1/12, skriven av Hans Albin Larsson, professor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Jönköping och Anne-Christine Hornborg, professor i religionsvetenskap, Lund.)
Gunnar Stensson
Alliansen använde sin majoritet till att driva igenom läxhjälpen. Att många ledamöter i den majoriteten ogillar förslaget hjälper inte. De är ju korrupta och röstar mot sin övertygelse. Klyftorna växer. Skolan försämras.
Vad har hänt med skolan?
Hur blev skolan så dålig?
Varför ska de som behöver stöd inte få den av utbildade lärare?
Den svenska skolans förruttnelse började på 1990-talet. ”Behörighetsreglerna för lärare och rektorer försvann, klasserna blev större, läromedlen eftersattes, skollokalerna fick förfalla, lärarrollen förvandlades från expert till trivselvaktmästare.
Det blev färre riktiga lektioner, fler grupparbeten och mer självstudier.
Kommunaliseringen av skolan innebar att de professionella, lärarna, förlorade tolkningsföreträdet när det gäller kunskaper och metodval.”
Lokala kommunpampar ”har sedan dess styrt skolan, ofta utan kunskap om undervisning och utbildning men med stor förmåga att driva skolan med lägsta kostnad.”
Exemplen finns nära oss. Tänk på cirkusen kring Tolvåkersskolan i Kävlinge. Och ingen glömmer väl skolplaneskandalen i Michael Sandins Staffanstorp där ordföranden i skolnämnden betalade en ”konsult” tiotusentals kronor för några sidor svammel som måste kastas i papperskorgen efter att ha underkänts av alla parter och instanser från skolministern och neråt.
I samma Staffanstorp försöker Michael Sandin nu enväldigt tvinga på lärarna förändringar i arbetsvillkoren och byten av arbetsplats, kanske i syfte att förvandla en kommunal skola till en friskola med alla de försämringar det innebär. Detta har redan lett till kaos och lärarflykt.
I förra numret av VB konstaterade de tre skolpolitikerna Gösta Ekelund, Helene Alpfjord och Ibrahim Kakahama, samtliga från Vänsterpartiet, att skolresurserna i Lunds stad är otillräckliga framför allt när det gäller lärartäthet och behöriga lärare. Det har försämrat nämndens relationer till lärarfacken. De tre politikerna vädjar över partigränserna om ökade resurser.
Förslaget om statsbidrag till läxhjälp genom RUT har nu röstats igenom. Det ger okunniga entreprenörer – tänk konsulenten som Staffanstorp anlitade - möjlighet att utnyttja ännu en vinstgivande källa i offentlig verksamhet. De utbildade speciallärare som sparades bort ersätts av outbildade läxhjälpare finansierade av skattemedel.
”Om skolundervisningen behöver kompletteras med läxhjälp kan den skötas av syskon, vänner ideella läxhjälpare eller till och med läxhjälpsföretag – men utan skattesubventioner.”
Å ena sidan inför regeringen lärarlegitimation, å den andra vill den att okunniga entreprenörer ska svara för en del av skolans kunskapsuppdrag.
(Avsnitten inom citationstecken är ordagrant hämtade från en utomordentlig sammanfattning av skoldebatten i en brännpunktsartikel i Svenska Dagbladet 1/12, skriven av Hans Albin Larsson, professor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Jönköping och Anne-Christine Hornborg, professor i religionsvetenskap, Lund.)
Gunnar Stensson
Ökade omsättningen med 1900 procent
Aftonbladet skrev om rut-avdraget för läxhjälp den 3/9 under rubriken:
Läxhjälp – en miljonindustri
Har blivit en guldgruva tack vare rut-avdrag
Från denna artikel har VB lånat faktarutan nedan om några av de större läxhjälps-företagens omsättning. Detta skrevs alltså före den nu beslutade utvidgningen av avdragsrätten.
My Academy Sweden AB, 556745-7196
Omsättning (miljoner kronor/år):
2008 2,1
2009 10,3
2010 19,5
2011 26,3
2012 40,0
Ökade 1 900 procent på 4 år.
Matteakuten Studybuddy AB,
556761-4606
Omsättning (miljoner kronor/år):
2009 1,4
2010 2,8
2011 4,6
Ökade 330 procent på två år.
Studie-intensiven AB, 556831-9817
Omsättning (miljoner kronor/år):
2011 6, 5
Startade i februari 2011.
Upgrades Education AB, 556778-0837
Omsättning (miljoner kronor/år):
2010 0,5
2011 2, 7
Ökade 540 procent på ett år.
Högrebetyg Sverige KB
Ekonomisk information saknas. Behöver som kommanditbolag inte skicka in någon årsredovisning till Bolagsverket. Taxerade 0 kronor 2011 hos Skatteverket.
Smart Studies
Finns varken registrerat hos Bolagsverket eller Skatteverket. På hemsidan uppges att företaget finns i Stockholm, Uppsala, Göteborg, Malmö och Helsingborg. Aftonbladet har inte lyckats få kontakt med någon ansvarig.
Källor: Skatteverket, Bolagsverket och My Academy Sweden AB
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar