Att den borgerliga majoriteten i kommunen
inte kan eller vill sätta in åtgärder för att kommunen ska klara av de
minskningar av växthusgasutsläpp som är nödvändiga för att nå det
uppsatta klimatmålet har vi tidigare konstaterat i VB. Likaså att de
borgerliga dribblar med siffrorna och tecknar in utsläppsminskningar av
åtgärder som varken är beslutade eller finansierade.
Utsläppsbana
Detta bekräftas återigen i anslutning till en gemensam MP- och DV-motion om nu ligger på fullmäktiges bord. Motionen tar sin utgångspunkt i att kommunen har som mål att utsläppen fram till år 2020 ska ha minskat med minst hälften i förhållande till 1990 års utsläppsnivå. MP och DV konstaterar i motionen att kommunen har långt, mycket långt, kvar till detta mål, trots att år 2020 kryper allt närmare i tiden. Därför vill motionärerna att kommunen sätter upp delmål för varje år som återstår till etappmålet. Delmålen kan då tillsammans bilda en kurva, en bana, för hur utsläppen ska minska, ungefär som Riksbankens räntebana. Sådana delmål minskar förstås i sig inte utsläppen, men det kan vara ett hjälpmedel för att avgöra vilka åtgärder som måste sättas in för att nå etappmålet 2020, menar motionärerna.
Motionen, som nu gör sin andra vända i kommunstyrelse och fullmäktige (p.g.a. ett återremissbeslut i fullmäktige), åtföljs i sedvanlig ordning av en s.k. tjänsteskrivelse från kommunkontoret. Tjänsteskrivelsens bedömningar av hur kommunen ligger till i förhållande till målet har nu den borgerliga majoriteten gjort till sina.
Borgerlig optimism
Majoritetens ställningstagande andas optimism – kommunen är på väg att nå etappmålet! Som stöd för denna uppfattning åberopar man en sammanställning över åtgärder och hur stora minskningar varje åtgärd har bidragit eller kommer att bidra med. En första och hastig blick på sammanställningen förefaller ge stöd för optimismen. Redan är 2008 var målet nästan nått – bara några få procent återstod att spara in!
Nästan allt återstår
Men vänta – så sent som i kommunens årsredovisning för år 2012 framgick att av det reduceringsbeting på totalt 203 750 ton växthusgaser hade kommunen mäktat med 13 500 ton. Knappt 7 procent av deutsläppsminskningar som fordras för att nå etappmålet har klarats av på 20 år! Hela 93 procent återstår. Hur hänger då detta ihop?
Utsläppsbana
Detta bekräftas återigen i anslutning till en gemensam MP- och DV-motion om nu ligger på fullmäktiges bord. Motionen tar sin utgångspunkt i att kommunen har som mål att utsläppen fram till år 2020 ska ha minskat med minst hälften i förhållande till 1990 års utsläppsnivå. MP och DV konstaterar i motionen att kommunen har långt, mycket långt, kvar till detta mål, trots att år 2020 kryper allt närmare i tiden. Därför vill motionärerna att kommunen sätter upp delmål för varje år som återstår till etappmålet. Delmålen kan då tillsammans bilda en kurva, en bana, för hur utsläppen ska minska, ungefär som Riksbankens räntebana. Sådana delmål minskar förstås i sig inte utsläppen, men det kan vara ett hjälpmedel för att avgöra vilka åtgärder som måste sättas in för att nå etappmålet 2020, menar motionärerna.
Motionen, som nu gör sin andra vända i kommunstyrelse och fullmäktige (p.g.a. ett återremissbeslut i fullmäktige), åtföljs i sedvanlig ordning av en s.k. tjänsteskrivelse från kommunkontoret. Tjänsteskrivelsens bedömningar av hur kommunen ligger till i förhållande till målet har nu den borgerliga majoriteten gjort till sina.
Borgerlig optimism
Majoritetens ställningstagande andas optimism – kommunen är på väg att nå etappmålet! Som stöd för denna uppfattning åberopar man en sammanställning över åtgärder och hur stora minskningar varje åtgärd har bidragit eller kommer att bidra med. En första och hastig blick på sammanställningen förefaller ge stöd för optimismen. Redan är 2008 var målet nästan nått – bara några få procent återstod att spara in!
Nästan allt återstår
Men vänta – så sent som i kommunens årsredovisning för år 2012 framgick att av det reduceringsbeting på totalt 203 750 ton växthusgaser hade kommunen mäktat med 13 500 ton. Knappt 7 procent av deutsläppsminskningar som fordras för att nå etappmålet har klarats av på 20 år! Hela 93 procent återstår. Hur hänger då detta ihop?
Luftsiffror
Svaret på den frågan är att det mesta av siffrorna är luft – för att nu undvika det betydligt hårdare uttrycket bluff. De flesta åtgärder som de borgerliga anser föra fram mot målet är i många fall inte ens beslutade eller finansierade. Bland annat återstår investeringar på ca 1 miljard kronor i LundaMaTs-åtgärder, där inga som helst beslut fattats. Man räknar också åtgärder och investeringar till godo som med stor sannolikhet inte kommer att genomföras förrän efter etappmålåret 2020.
Utsläppsökningar tas inte med
Till detta kommer också att de borgerligas prognos över utvecklingen inte heller inkluderar förväntade utsläppsökningar. Till exempel de utsläppsökningar som följer av att Brunnshögsområdet och ESS byggs, eller av att man inbjuder till ökade utsläpp från vägtrafiken genom att bygga nya motorvägsavfarter och breddning av E22 genom Lund.
Jämförelse med hushållsbudget
Om ett hushålls månadsbudget läggs upp enligt samma principer som när borgarna räknar utsläppsminskningar skulle budgeten bland annat innefatta: en lotterivinst som hushållet ännu inte vunnit (och man vet inte heller om man har råd att köpa lotterna), man räknar in inkomster för ett extraknäck som man ännu inte fått, och man räknar in inkomster som möjligen, men bara möjligen, kommer efter månadsskiftet. Och som grädde på moset låter man bli att räkna in den kraftiga hyreshöjningen som ska betalas innan månadsskiftet utan kalkylerar helt kallt med den gamla hyran.
Hårda bud
De borgerligas fantasisiffror är inte bara djupt oroande, de är i högsta grad alarmerande. Man kan redan nu konstatera att vid fortsatt borgerlig majoritet i valet 2014 så kommer koldioxidutsläppen inom Lunds kommun att ligga en bra bit över målet år 2020. Blir det en ny och rödgrön majoritet blir det hårda bud för både den nya majoriteten och lundaborna när 8 års försummelser skall tas igen på 5 år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar