red
Det finns fraser som låter bra, men i
praktiken är ohållbara och kontraproduktiva. En sådan har smugits sig
in i verksamhetsplanen. När verksamhetsplanen i övrigt andas pragmatism
och öppenhet inför att man lokalt har de bästa förutsättningarna att
bedriva politik så hävdas plötsligt att ”vi låter aldrig ändamålen
helga medlen”. Ja, det står faktiskt aldrig.
Det är raka motsatsen till en marxistisk hållning. Marxismen – som partiprogrammet vilar på – är tvärtom instrumentell. Det innebär att man är öppen för att testa de verktyg som fungerar för att nå målet, att ändamålet faktiskt helgar medlen, ett ständigt sökande och omvärderande för att uppnå effektiva strategier utifrån de skiftande omständigheterna i den verklighet som klasskampen pågår. Principiella hållningar i metodval riskerar tvärtom stå i vägen och försvårar den politiska kampen och kan få direkt absurda konsekvenser.
Ett sådant exempel är hållningen till SD. För närvarande är de tungan på vågen i många kommuner och regioner i Sverige. De har samtidigt i vissa frågor lagt sig väldigt nära vår hålllning, t ex driver de viss avprivatisering (som ambulansverksamhet) och vill avskaffa delade turer. Det innebär att det händer att de bokstavligen kopierar våra förslag och lägger dem som egna. Att i det läget rösta emot vår egen politik för att det råkar komma från SD och i nästa andetag lägga vår egen likalydande motion men då hoppas att SD stödjer den är inte bara absurt. Det är ren sandlåda som är omöjligt att förklara för en vanlig väljare.
Det här agerandet spär inte bara på polititikerförakt utan stärker SD:s bild av att de är det enda oppositionspartiet som står mot sjuklövern och har motsatt verkan: man gynnar SD som framstår som resonabla medan vi beter oss som tjuriga barn.
I Grekland styr nu Syriza tillsammans med Oberoende greker. Det senare partiet är ett nationalkonservativt högerparti som ligger den ortodoxa kyrkan nära och är motståndare till mångkulturalism och invandring. Däremot är de starka motståndare till Trojkans agerande i Grekland. Då Kommunistpartiet KKE vägrade samarbeta var det Oberoende greker det enda alternativet för att få en majoritet i parlamentet för en politik mot åtstramningspolitiken. Hade de intagit en principiell hållning, att ändamålet aldrig helgade medlen, hade de inte kunnat göra det utan hade snällt få gå i opposition med sina 49,7 procent av mandaten (149 av 300) till de europeiska bankdirektörernas jubel.
Generella riktlinjer är bra, men varje situation måste bedömas utifrån sina speciella omständigheter, därför anser vi att meningen ”Vi låter aldrig ändamålen helga medlen och stödjer fullt ut de riktlinjer som partistyrelsen tagit kring hanterandet av rasistiska partier i parlamentariska församlingar” stryks.
Det är raka motsatsen till en marxistisk hållning. Marxismen – som partiprogrammet vilar på – är tvärtom instrumentell. Det innebär att man är öppen för att testa de verktyg som fungerar för att nå målet, att ändamålet faktiskt helgar medlen, ett ständigt sökande och omvärderande för att uppnå effektiva strategier utifrån de skiftande omständigheterna i den verklighet som klasskampen pågår. Principiella hållningar i metodval riskerar tvärtom stå i vägen och försvårar den politiska kampen och kan få direkt absurda konsekvenser.
Ett sådant exempel är hållningen till SD. För närvarande är de tungan på vågen i många kommuner och regioner i Sverige. De har samtidigt i vissa frågor lagt sig väldigt nära vår hålllning, t ex driver de viss avprivatisering (som ambulansverksamhet) och vill avskaffa delade turer. Det innebär att det händer att de bokstavligen kopierar våra förslag och lägger dem som egna. Att i det läget rösta emot vår egen politik för att det råkar komma från SD och i nästa andetag lägga vår egen likalydande motion men då hoppas att SD stödjer den är inte bara absurt. Det är ren sandlåda som är omöjligt att förklara för en vanlig väljare.
Det här agerandet spär inte bara på polititikerförakt utan stärker SD:s bild av att de är det enda oppositionspartiet som står mot sjuklövern och har motsatt verkan: man gynnar SD som framstår som resonabla medan vi beter oss som tjuriga barn.
I Grekland styr nu Syriza tillsammans med Oberoende greker. Det senare partiet är ett nationalkonservativt högerparti som ligger den ortodoxa kyrkan nära och är motståndare till mångkulturalism och invandring. Däremot är de starka motståndare till Trojkans agerande i Grekland. Då Kommunistpartiet KKE vägrade samarbeta var det Oberoende greker det enda alternativet för att få en majoritet i parlamentet för en politik mot åtstramningspolitiken. Hade de intagit en principiell hållning, att ändamålet aldrig helgade medlen, hade de inte kunnat göra det utan hade snällt få gå i opposition med sina 49,7 procent av mandaten (149 av 300) till de europeiska bankdirektörernas jubel.
Generella riktlinjer är bra, men varje situation måste bedömas utifrån sina speciella omständigheter, därför anser vi att meningen ”Vi låter aldrig ändamålen helga medlen och stödjer fullt ut de riktlinjer som partistyrelsen tagit kring hanterandet av rasistiska partier i parlamentariska församlingar” stryks.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar