Avtalet som kan förändra Mellanöstern av Gunnar Stensson

President Obama och Irans president Rouhani undertecknade i påskhelgen ett avtal som innebär att Iran förbinder sig att avstå från att utveckla kärnvapen mot att USA befriar Iran från de tunga ekonomiska sanktionerna. Samtidigt återfår Iran sin rättmätiga plats bland världens nationer.
 

 

Det innebär att ett krigshot avlägsnats, trots att Israels Netanyahu fortfarande fäktar med sina kärnvapen och försöker förmå republikanerna i den amerikanska kongressen att riva upp avtalet.
   Det kan hända att framgången i de ett och ett halvt-åriga förhandlingarna med Iran i framtiden kommer att uppfattas som Obamas största utrikespolitiska framgång.
   Mycket är osäkert. Även i Iran finns många motståndare till avtalet.
   Men om avtalet håller innebär det att hela situationen i Mellanöstern förändras och att Saudiarabien förlorar sin ställning som regionens starkaste makt.

Även om avtalet håller kvarstår en vid klyfta av misstro mellan USA och Iran, en misstro med djupa historiska orsaker.
   USA spred inte demokrati och frihet till länderna i Mellanöstern. Tvärtom. När Irans premiärminister Mosaddeq med brett folkligt stöd nationaliserade oljetillgångarna och fördrev shahen, ingrep USA militärt och återinsatte honom.
   Shahen inrättade SAVAK, en hemlig polis som terroriserade befolkningen, bland annat med en speciell tortyrmetod. Man spärrade in offren i stålburar som upphettades med elektricitet. Döden kom mycket långsamt. (På liknande sätt mördade USA den folkvalde president Allende i Chile och ersatte honom med besten general Pinochet 1973.)
   I Iran tycktes den demokratiska vägen till frihet vara stängd. Då återstod den religiösa. Efter en folkresning 1978 flydde shahen och den 1 februari 1979 återvände ayatollah Khomeini i triumf från sin landsflykt i Paris och installerade en teokrati.
   Den amerikanska ambassaden ockuperades under mer än ett år.
   Som hämnd rustade USA upp Saddam Husseins irakiska armé som inledde ett åttaårigt angreppskrig med mer än en miljon dödsoffer, ett krig som slutade med Irak i underläge men utan egentliga förändringar.
   Inte underligt att iranierna kallar USA den store satan.
   Samtidigt kunde de med tillfredsställelse se hur de båda presidenterna Bush vände sig mot Saddam Hussein efter Kuwaitkriget 1990. 2003 krossades Irak och dagens situation med IS och Al Qaida blev konsekvensen. Båda organisationerna är sunnitiska liksom Saudiarabien, som ger dem ekonomiskt stöd, medan Iran är shiitiskt.
   Iran inledde sitt kärnenergiprogram och USA svarade med ekonomiska sanktioner. Under många år var situationen låst, men 2013 inleddes de förhandlingar som nu krönts med framgång.