Islamofobiska bröder: Jimmie Åkesson, SD, och Christer Nylander, FP av Gunnar Stensson

En av de mest älskade psalmerna i den svenska psalmboken är Carl David af Wirséns Sommarpsalm, som börjar med orden:

En vänlig grönskas rika dräkt
har smyckat dal och ängar.
Nu smeker vindens ljumma fläkt
de fagra örtesängar.
Senare kommer ett par rader om alltings förgänglighet:
Allt kött är hö
och blomstren dö.

I sin bok Gud är ett verb, Norstedts 2014, erinrar sig Ola Wikander den gången han var med om att framföra Sommarpsalm som körverk i Lunds domkyrka i slutet av 90-talet. Han skriver: ”Tonerna fyllde kyrkobyggnaden liksom solen som mjukt men ändå majestätiskt slog in genom fönstren”.
   Nu är han upprörd.
   Just den psalmen, Sommarpsalm, använder Jimmie Åkesson för att uttrycka sin islamofobiska hets.
   I sommartalet 1913 sa han, att Sverigedemo-kraternas deltagande i kyrkovalet syftade till att ”påbörja processen med att ersätta böneutropen med ´En vänlig grönskas rika dräkt´”.
   Han sa också att ”det är omöjligt att skilja det kristna från det svenska”.
   Detta om en religion som uppstod i Jerusalem långt innan Sverige ens var påtänkt.

Beträffande Sommarpsalms ursprung påpekar Ola Wikander att den svenske författaren lånat dess motiv ur profeten Jesajas 40:e kapitel, verserna 6-8 som är skrivna ungefär 700 år före Kristus.
   Jesaja har i sin tur ärvt motivet från nordvästsemitiska äldre texter från Ugarit, i nuvarande Syrien.
   De invandrare från Mellanöstern som Åkesson och hans kumpaner vill köra ut härstammar alltså från textens ursprungliga upphovsmän. Det är vi som har lånat den. Och det har vi gjort rätt i. Den tillhör alla.

Åkesson har fått en kumpan i omsorgen om ”det svenska kulturarvet”, nämligen Christer Nylander, FP, som i lunchekot den 16 april meddelade, att han ska återinföra skolavslutningar med prästpredikan och psalmsång.
   Numera driver alltså liberalerna religionskrig mot islam i stället för att värna om den sekulära demokratin, skriver Per Gahrton, MP, (Aftonbladet 19/4).
   På frågan, om återreligioniseringen av skolan ska vara lika för alla, svarade Nylander hycklande, att det handlar om att skydda ”det svenska kulturarvet”.
   Per Gahrton undrar och dundrar: ”Är kristendomen en svensk uppfinning? Kanske låg Atlantis i Uppsala, kanske var Jason och argonauterna svenskar som 1600-talets storsvenskar påstod. Nej Nylander, försök inte inbilla oss att psalmsång och prästpredikan i skolan är ett svenskt kulturintresse. Det handlar om att med islamspöet som redskap fiska i SD:s grumliga vatten.”
   Per Gahrton och Ola Wikander har olika utgångspunkter och perspektiv, men när det gäller kampen för vår gemensamma kultur mot alla etniska förvrängningar står de på samma sida.
Gunnar Stensson

PS. Ola Wikander skriver om väsentligheter: Särskilt kan hans essä i samma volym Historien har en mening rekommenderas.