Förarlösa bilar är en framtidsdröm för
billobby. Det ska bli så mycket trafiksäkrare och (den f.d) föraren
skulle kunna syssla med helt andra saker under färd. Det har dock visat
sig att möjligen kan den självkörande bilen bli säkrare för den eller
de personer som åker i bilen. Men inte för medtrafikanterna, i synnerhet
inte för oskyddade trafikanter. I en biltidning berättar Mercedes
säkerhetschef att om bilen står inför valet mellan att rädda föraren
eller någon på gatan kommer den alltid att
välja att rädda livet på dem inuti fordonet. ”Om du vet att du kan
rädda åtminstone en person, rädda den personen. Rädda personen i
bilen”, säjer säkerhetschefen. Det innebär alltså, till exempel, att
den förarlösa bilen, för att rädda minst en person inne i bilen, kommer
välja att köra rakt in i en grupp barn som väntar på skolskjuts.
Billobbyns framtidsdröm blir en mardröm för oskyddade trafikanter.
Lund - en liten stad förutan gågata
Återigen har massmedia skrivit om Lilla Fiskaregatan som om den vore en gågata. Det är den som bekant inte. Huvudproblemet med Lilla Fiskaregatan är vad gäller relationen gång-cykel är att gatans utformning inte ger stöd för regelverket och vice versa. Gatan ger ett synintryck av att vara gågata. Trottoarerna är inte upphöjda i förhållande till fordonstrafikens del av gatan, de många uteserveringarna är legio och sträcker sig ända ut till fordonens körbana.
Men regelmässigt är det som vilken annan gata som helst i staden, bortsett från att motorfordonstrafiken har vissa begränsningar. Det innebär alltså att fotgängare ska gå längs gatans sidor och korsa gatan endast om det kan ske utan fara för fordonstrafiken i körbanan. Maxhastigheten är 30 km/tim. Vore det en gågata så skulle fordon ha väjningsplikt mot gående och maxhastigheten vara gångfart.
Cykelöverfarter
Lunds kommun har under året byggt 7 cykelöverfarter, vilket är synnerligen välkommet. Ja, alltså de nya cykelöverfarterna där bilister har väjningsplikt gentemot cyklister. Det som förut var cykelöverfarter heter som bekant numera cykelpassager. Cykelöverfarterna är för korsande bilister skyltade med detta vägmärke.
Lund - en liten stad förutan gågata
Återigen har massmedia skrivit om Lilla Fiskaregatan som om den vore en gågata. Det är den som bekant inte. Huvudproblemet med Lilla Fiskaregatan är vad gäller relationen gång-cykel är att gatans utformning inte ger stöd för regelverket och vice versa. Gatan ger ett synintryck av att vara gågata. Trottoarerna är inte upphöjda i förhållande till fordonstrafikens del av gatan, de många uteserveringarna är legio och sträcker sig ända ut till fordonens körbana.
Men regelmässigt är det som vilken annan gata som helst i staden, bortsett från att motorfordonstrafiken har vissa begränsningar. Det innebär alltså att fotgängare ska gå längs gatans sidor och korsa gatan endast om det kan ske utan fara för fordonstrafiken i körbanan. Maxhastigheten är 30 km/tim. Vore det en gågata så skulle fordon ha väjningsplikt mot gående och maxhastigheten vara gångfart.
Cykelöverfarter
Lunds kommun har under året byggt 7 cykelöverfarter, vilket är synnerligen välkommet. Ja, alltså de nya cykelöverfarterna där bilister har väjningsplikt gentemot cyklister. Det som förut var cykelöverfarter heter som bekant numera cykelpassager. Cykelöverfarterna är för korsande bilister skyltade med detta vägmärke.
Bilen och livspusslet
Från billobbyn, inte minst från många bilister, hävdas ofta att bilen behövs för att klara det så kallade ”livspusslet”. Så är det kanske. För ett fåtal bilister. Jag hyser dock en stark misstanke om att många börjar med att först lägga bilen i sitt pussel. Och självklart kommer då detta att styra hur resten av pusslet kan läggas. Dvs. bilen blir en utgångspunkt för hur en organiserar sin vardag och sitt liv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar