Snart inleds sossarnas kongress i
Göteborg. När Stefan Löfvén i lördags intervjuades i P1 svarade han
aldrig konkret på frågor om den hårda migrationspolitiken, utan
hänvisade bara till vikten av en gemensam EU-politik för kvotering av
flyktingar. Nu har Morgan Johansson inför kongressen satt ner foten och
meddelat att det inte blir någon ändring i politiken.
Inom S ökar splittringen: Mängder av motioner till kongressen handlar om migrationsfrågorna, många med krav på en mer human politik. Civilsamhället ligger på, med pressmeddelanden, öppna brev till statsministern, bloggar och demonstrationer.
Jag har just avslutat Johannes Anyurus nya bok De kommer att drunkna i sina mödrars tårar – en dystopisk bild av vårt urspårade Sverige, skildrad med våldsam kraft. Hemma bygger vi sakta upp livsmodet hos en pojke som av en arrogant tjänsteman fått sin ålder uppskriven, fått avslag på överklaganden och var djupt deprimerad när han kom till oss. Vi kämpar på olika sätt för att han ska kunna stanna; Lunds kommun låter honom ännu gå i skola men inte bo i sina HVB-hem. Han medicineras för att inte begå självmord…
Visst kan Lund välja en mer human linje
Många kommuner väljer en human behandling av ungdomar som drabbats. Inte så Lund. Socialnämndens ordförande Peter Fransson tar lätt på frågan: ” En ändrad praxis från Lund kommun hade inneburit ett ofinansierat, ej lagreglerat, ansvarsövertagande för socialnämnden.” Han ’glömmer’ att utan migrationsverkets åldersuppgraderingar hade ungdomarna bott kvar i HVB-hemmen, fått mat och skolgång etc. Det enda kommunen behöver åta sig är att bidra med 24 kronor om dagen (migrationsverkets bidragsnivå) för de ungdomar som drabbats. Knappast något att bråka om, eller hur?
Inom S ökar splittringen: Mängder av motioner till kongressen handlar om migrationsfrågorna, många med krav på en mer human politik. Civilsamhället ligger på, med pressmeddelanden, öppna brev till statsministern, bloggar och demonstrationer.
Jag har just avslutat Johannes Anyurus nya bok De kommer att drunkna i sina mödrars tårar – en dystopisk bild av vårt urspårade Sverige, skildrad med våldsam kraft. Hemma bygger vi sakta upp livsmodet hos en pojke som av en arrogant tjänsteman fått sin ålder uppskriven, fått avslag på överklaganden och var djupt deprimerad när han kom till oss. Vi kämpar på olika sätt för att han ska kunna stanna; Lunds kommun låter honom ännu gå i skola men inte bo i sina HVB-hem. Han medicineras för att inte begå självmord…
Visst kan Lund välja en mer human linje
Många kommuner väljer en human behandling av ungdomar som drabbats. Inte så Lund. Socialnämndens ordförande Peter Fransson tar lätt på frågan: ” En ändrad praxis från Lund kommun hade inneburit ett ofinansierat, ej lagreglerat, ansvarsövertagande för socialnämnden.” Han ’glömmer’ att utan migrationsverkets åldersuppgraderingar hade ungdomarna bott kvar i HVB-hemmen, fått mat och skolgång etc. Det enda kommunen behöver åta sig är att bidra med 24 kronor om dagen (migrationsverkets bidragsnivå) för de ungdomar som drabbats. Knappast något att bråka om, eller hur?
Vi behöver ett starkt formulerat ’medborgarförslag’
(heter det så?) för att tvinga kommunfullmäktige att se över sin
politik och låta ungdomarna bo kvar så länge de får gå i skola. Ju fler
som signerar, desto starkare blir pressen på politikerna.
Offren för politiken hörs inte tillräckligt
Från ’Stoppa utvisningarna’, en snabbt växande proteströrelse, hämtar jag följande: Rashid Baloch blev åldersuppgraderad redan vid ankomsten till Sverige. Han hamnade därför på vuxenboende och fick inte gå i skolan under sitt första år i Sverige. Han har ännu inte varit på sitt första samtal på Migrationsverket.
Han skrev:
Vi har inga namn. Vi är flyktingar
Vi har inget yrke. Vi är flyktingar
Vi har inget hem. Vi bor i läger
Vi saknar allt. Utom tid
Vi är inte ovälkommen - men inte heller välkommen
Vi är inte gäster. Men inte heller främlingar
Vi är flyktingar.
Förstod oss språk vi höra ni säga
Ge oss en fast punkt på jorden - och vi skall den att blomma
En flod har sin bädd. Ett träd sin skog och en myra sin stack.
Men er folk som kallas flyktingar har inte en handfull jord om vilken vi kan säga.
Den är vår
Så ge oss en handfull jord.
Och ge oss en fast punkt
Och ge oss en annan namn. Namn människa
Känner mig värdelös
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar