Efter två år i en stillsam pensionärstillvaro har stora delar av
arbetslivets mödor hamnat i bakgrunden. Men så plötsligt väcks minnena
till liv. Denna gång när Sydsvenskan presenterar vem som skall bli ny
skolchef i Lund.
I fem år jobbade jag i skolans värld, som assistent
längst ner i hierarkin på en skola i Rosengård. Med mitt förflutna från
ett trettiotal år i den privata sektorn var mycket svårbegripligt.
Mystiska omorganisationer var inget nytt men nu nådde det nya höjder.
Under mina år där utsattes skolan jag jobbade på för
ett antal obegripligheter. Det var en ganska ordinär grundskola, två
klasser förskoleklass till årskurs nio. Dessutom fanns där en särskola.
När jag började där fanns det två ansvariga rektorer, en för de mindre
upp till åk 5 och en för 6-9. Sen fanns det ett antal biträdande
rektorer för att göra arbetsbördan rimlig.
Karusellorganisation
Sen började omorganisationerna. Har lite svårt med alla
detaljer och ordningen. Två ansvariga blev fyra och bort med de
biträdande. Dessutom skulle alla ansvariga rektorer byta skola, så alla
tjänster skulle sökas på nytt och då skulle man som sagt helst söka sig
till en annan skola. Som tur var för mig så lyckades detta inte fullt
ut utan två av de fyra nya rektorerna hade jobbat på skolan tidigare.
För mig personligen innebar det att under ett år hade
jag fyra chefer på vardera en fjärdedel av min tid. Ganska rörigt
upplägg men med min långa erfarenhet av arbetslivets outgrundligheter
så gick det att hantera. Tyvärr var det många andra i personalen som
tog mer illa vid sig, en tidigare mycket låg personalomsättning började
hastigt stiga. Trots många år i arbetslivet så har jag sällan haft
någon i chefshierarkin som så många tyckte och talade illa om. Ofta i
ordval som inte var helt vanliga på en så kvinnodominerad arbetsplats.
En kuriositet är att man lite senare beslöt att göra
likadant med skolvaktmästarna. Som alla som gått i skolan vet är
vaktmästaren den ende på skolan som vet var allting finns och hur saker
fungerar praktiskt. Allt ifrån hur man byter en propp till att stänga
vattnet när en toalett sprungit läck. Inte mycket blev bättre av att
vaktmästarna bytte skolor med varandra, mycket blev däremot rörigare.
Framtidens skola
Det var många andra turer dessa år, allt under parollen att man byggde ”Framtidens skola i Rosengård”.
Den verkliga framtiden blev att högstadiet på
Örtagårdsskolan som jag jobbade på lades ner under ordnade former.
Grannskolan, Rosengårdsskolan, la ner sitt högstadium under mindre
ordnade former. Mediagranskningen gjorde situationen ohållbar.
Så småningom blev hela skolsituationen i Malmö
ohållbar, stadsdelarna avvecklades och man samlades i en gemensam
skolförvaltning. Hela skulden för detta kan väl inte läggas på
stadsdelen Rosengård och dess skolchef, men visst bidrog hon efter
bästa förmåga.
Men varför ett spöke?
Det här låter väl som helt vanlig inkompetens. Spökminnet
kommer från ett stort informationsmöte om en av omorganisationerna. Där
startade skolchefen med att meddela personalen att: Det här är enbart
ett informationsmöte, det får inte ställas några frågor. Visst,
frågvisa blir inte alltid uppskattade efter förtjänst, men ett direkt
förbud mot frågor fick mig att baxna.
Personen bakom dessa värmande ord är nu ytterst nära
att bli skolchef i Lund. Enligt Sydsvenskans artikel idag är det bara
några fackliga dubier kvar att ta hand om. Facken förklarar att dessa
handlar om formalia kring processen och inte alls om Jytte Lindborgs
person. Jag hoppas verkligen att detta inte är sant! Fast mycket kan ju
ha slipats av efter några år under palmerna i Trelleborg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar