Den goda skolan bygger på elevernas och lärarnas
kunskaper och gemensamma engagemang för de ämnen de studerar. Varje
god skola leds av ett kollegium med jämlika lärare och en rektor som
demokratisk ordförande. Den goda skolan bygger aldrig på konkurrens och
statustänkande bland elever och lärare och än mindre på girighet.
Lik förbannat klantar sig regeringarna, först den borgerliga (givetvis) och sedan den rödgröna (tråkigt nog) när de satsar miljarder på lärarlöner. De inför löneskillnader och skapar hierarkier för att ge lärarna möjlighet att göra karriär. Skolorna blir som 1900-talets regementen. Lägst står vicekorpralen och överst översten.
Lönemiljarderna försämrar arbetsklimatet ute i skolorna. I tidigare jämlika kollegier införs ett hierarkiskt system med förstelärare, mellanlärare och sämstelärare. Indelningen administreras på lösa boliner av en enväldig rektor. Det har försämrat arbetsklimatet på skolorna, konstaterar Riksrevisionsverket i en aktuell rapport.
Kritiken bland lärarna i Lunds gymnasieskolor är hård. Polhemsskolans lärare med flera har offentligt kritiserat det nya lönesystemet.
Lund borde återställa den goda skolan genom att införa förstelärarlöner för samtliga lärare i kommunen!
Allt fler elever - 17,5 procent - lämnar grundskolan utan gymnasiekompetens. Det innebär att nästan var femte elev misslyckas. En huvudorsak är den segregation som 2000-talets skolpolitik lett till. Den nyliberala skolmarknadens verktyg är skolpengen, det fria valet, betygsinflationen, friskolorna och friskolekoncernerna.
Marknadstänkandet drabbar också de kommunala skolorna som tvingas tävla med uppblåsta betyg och dyra reklamkampanjer, samtidigt som de har ansvar för samtliga elever, även de som av skilda skäl har sämre förutsättningar.
Detta har lett till en accelererande försämring av den svenska skolan som hade en ledande ställning i mitten av 1990-talet.
Nu har också den högre utbildningens kvalitet i Sverige urholkats. Enligt årsrapporten från World Economic Forum, WEF, har Sverige rasat 16 platser sedan 2010, det år då marknadsmodellen var fullt genomförd i svensk skola. Det är särskilt oroande eftersom en sådan trend är bekymmersam på lång sikt, säger Margareta Drzeniek vid WEF i en intervju till Svenska Dagbladet.
De senaste tio åren har svenska utbildningspolitiker genomfört den ena dyra och klåfingriga reformen efter den andra utan att någonsin gå till den hårda kärnan och avskaffa den marknadsmodell som gör svensk skola unik i världen.
Reepalus förslag om vinstbegränsning är sannolikt otillräckligt och kommer hur som helst fällas av allianspartierna och SD, när det läggs fram i november. Vi kunde höra det samfällda jublet från Moderata miljonärspartiets kongress i söndags när dess nyvalde ordförande Ulf Kristersson lovade att riva Reepalus förslag i bitar. På den punkten står moderaterna enade liksom när det gäller utvisningen av afghanska barn och kampen mot tiggarna.
En otäck konsekvens av skolpolitikens långvariga snedvridning är att en stor andel av Sveriges elever och föräldrar blivit beroende av skolmarknaden och tror sig veta att deras framtida möjligheter skulle skadas om den avskaffades.
Lik förbannat klantar sig regeringarna, först den borgerliga (givetvis) och sedan den rödgröna (tråkigt nog) när de satsar miljarder på lärarlöner. De inför löneskillnader och skapar hierarkier för att ge lärarna möjlighet att göra karriär. Skolorna blir som 1900-talets regementen. Lägst står vicekorpralen och överst översten.
Lönemiljarderna försämrar arbetsklimatet ute i skolorna. I tidigare jämlika kollegier införs ett hierarkiskt system med förstelärare, mellanlärare och sämstelärare. Indelningen administreras på lösa boliner av en enväldig rektor. Det har försämrat arbetsklimatet på skolorna, konstaterar Riksrevisionsverket i en aktuell rapport.
Kritiken bland lärarna i Lunds gymnasieskolor är hård. Polhemsskolans lärare med flera har offentligt kritiserat det nya lönesystemet.
Lund borde återställa den goda skolan genom att införa förstelärarlöner för samtliga lärare i kommunen!
Allt fler elever - 17,5 procent - lämnar grundskolan utan gymnasiekompetens. Det innebär att nästan var femte elev misslyckas. En huvudorsak är den segregation som 2000-talets skolpolitik lett till. Den nyliberala skolmarknadens verktyg är skolpengen, det fria valet, betygsinflationen, friskolorna och friskolekoncernerna.
Marknadstänkandet drabbar också de kommunala skolorna som tvingas tävla med uppblåsta betyg och dyra reklamkampanjer, samtidigt som de har ansvar för samtliga elever, även de som av skilda skäl har sämre förutsättningar.
Detta har lett till en accelererande försämring av den svenska skolan som hade en ledande ställning i mitten av 1990-talet.
Nu har också den högre utbildningens kvalitet i Sverige urholkats. Enligt årsrapporten från World Economic Forum, WEF, har Sverige rasat 16 platser sedan 2010, det år då marknadsmodellen var fullt genomförd i svensk skola. Det är särskilt oroande eftersom en sådan trend är bekymmersam på lång sikt, säger Margareta Drzeniek vid WEF i en intervju till Svenska Dagbladet.
De senaste tio åren har svenska utbildningspolitiker genomfört den ena dyra och klåfingriga reformen efter den andra utan att någonsin gå till den hårda kärnan och avskaffa den marknadsmodell som gör svensk skola unik i världen.
Reepalus förslag om vinstbegränsning är sannolikt otillräckligt och kommer hur som helst fällas av allianspartierna och SD, när det läggs fram i november. Vi kunde höra det samfällda jublet från Moderata miljonärspartiets kongress i söndags när dess nyvalde ordförande Ulf Kristersson lovade att riva Reepalus förslag i bitar. På den punkten står moderaterna enade liksom när det gäller utvisningen av afghanska barn och kampen mot tiggarna.
En otäck konsekvens av skolpolitikens långvariga snedvridning är att en stor andel av Sveriges elever och föräldrar blivit beroende av skolmarknaden och tror sig veta att deras framtida möjligheter skulle skadas om den avskaffades.
Faktaruta
Allt färre elever i grundskolan uppnår gymnasie-kompetens. 17,5 procent av niondeklassarna misslyckas, rapporterar Skolverket.
Arbetsklimatet på skolorna har försämrats sedan regeringen satsat miljarder på att höja lärarlönerna samtidigt som den skapat löneskillnader på kollegierna, rapporterar Riksrevisionsverket
Sverige har rasat 16 platser sedan 2010 inom högre utbildning enligt årsrapporten från World Economic Forum, WEF.
Allt färre elever i grundskolan uppnår gymnasie-kompetens. 17,5 procent av niondeklassarna misslyckas, rapporterar Skolverket.
Arbetsklimatet på skolorna har försämrats sedan regeringen satsat miljarder på att höja lärarlönerna samtidigt som den skapat löneskillnader på kollegierna, rapporterar Riksrevisionsverket
Sverige har rasat 16 platser sedan 2010 inom högre utbildning enligt årsrapporten från World Economic Forum, WEF.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar