2020-12-10

Bevara världens bästa åkerjord! Flytta kommungränsen till väg 108! av Gunnar Stensson

Staffanstorps plan att urbanisera all åkerjord söder om Höje å från Trolleberg till Sankt Lars och från Sankt Lars till Knästorp presenterades först i samband med överläggningarna inför stationsbygget i Klostergården. 

   Planen väckte förfäran och snart allt starkare protester i både Lund och Staffanstorp, liksom i de ockuperade byarna Flackarp och Knästorp.
   Nu har kommunstyrelsen i Staffanstorp tagit första steget till förverkligande genom att säga ja till en ansökan om att bygga ”en urban by” på åkermarken mellan väg 108 och Höje å, från Sankt Lars till järnvägen.
   Att M och SD var drivande förvånar ingen, men även S stöder beslutet. Skandal!
   Förra lördagen rapporterade Sydsvenskan om beslutet (Maria Sehlin, Ja till urban by vid nya stationen) och publicerade än en gång Staffanstorps översiktskarta: ”Tusentals bostäder vid Höje å”.
   Staffanstorp planerar att genomföra urbaniseringen av förstklassig åkermark i tre etapper, de två första mellan Sankt Lars och Trolleberg och den tredje mellan Lund och Knästorp.


 

Hur kan vi rädda åkerjorden? Ett sätt vore att annektera marken genom att flytta kommungränsen mellan Lund och Staffanstorp från Höje å till väg 108. Åtgärden kan kanske inte genomföras omedelbart, men bör övervägas och förberedas. Den är motiverad av flera andra skäl.
   Motståndet mot Staffanstorps planer måste ske på flera nivåer samtidigt.
   Genom opinionsbildning och politiskt motstånd i Staffanstorp och Lund.
   Genom opinionsbildning och politiskt motstånd i Region Skåne.
   Genom opinionsbildning inom de politiska partierna på riksnivå.
   Genom att arbeta för riksdagsbeslut om lagändringar som helt förbjuder exploatering av god åkermark.

Det är bråttom nu. Vinstjägarna i Staffanstorp förvärrar den globala klimat- och livsmedelskrisen om de får exploatera den livsnödvändiga åkerjorden mellan Höje å och väg 108. Vi måste påbörja kampen lokalt och genomföra den i samarbete med alla som för samma kamp runt om på planeten.

Min egen första impuls när jag läste tidningen var att ta med politiker, media och framför allt mina medmänniskor på en vandring längs kommungränsen vid Höje å mellan Sankt Lars gröna höstsådd och Staffanstorps plöjda svarta jord upp till Sankt Lars kyrkogård i Lund och Flackarpsmöllan i Staffanstorp.
   Sedan skulle vi gå tillbaka mot Lund längs Flackarps byväg och se de hotade vidderna av bördig åkermark och bortom dem Klostergården. Jag skulle peka på ruinerna av glasväxthusen i Flackarp och den skräpiga ödegården vid järnvägen.
   På grund av coronan blir det ingen kollektiv vandring. Men alla kan göra vandringen på egen hand. Vi får inte nöja oss med en abstrakt kartbild, Vi måste se verkligheten. Nu är många engagerade människor ute och rör sig så länge det är ljust. Det är något nytt, den enda positiva följden av pandemin. Om någon vill ha sällskap följer jag gärna med. På två meters avstånd.

Inga kommentarer: