Panelsamtal: Är klimatet en fråga om etik?

 

Ett unikt samtal mellan en före detta ärkebiskop, miljöexperter och ledande politiker från olika partier.

Var och när: Torsdagen den 4 sept kl 18.30 på Kulturkrogen (vid Kulturen) i Lund.

MEDVERKANDE:
- K.G. Hammar, teolog och före detta ärkebiskop
- Alva Snis Sigtryggsson, vice ordförande i Fältbiologerna
- Lena Neij, professor vid Internationella miljöinstitutet, Lunds universitet
- Karin Svensson Smith, toppkandidat till riksdagen för Miljöpartiet i Lund och klimatansvarig i Miljöpartiets partistyrelse
- Ann-Sofie Hörlin, toppkandidat till riksdagen för Moderaterna i Vellinge
- Katarina Pelin, kommunchef i Båstad och samhällsentreprenör
Arrangör: Miljöpartiet de gröna i Lund

Emil Jensen på Maktskiftesfestivalen

Demokratisk vänster i Lund satsar sina sista slantar på att det ska bli maktskifte i Lund. Partiet ställer som bekant inte upp i kommunalvalet. Ett enda mandat efter två val räcker inte för att göra skillnad. Istället uppmanar man sina tidigare väljare och sympatisörer att rösta rött eller grönt eller på Fi i kommunalvalet i Lund.
   För att understryka detta och få ut sitt budskap så brett som det bara går arrangeras en musikfest, en Maktskiftesfestival lördagen den 6 september i Stadsparken i Lund. Veckobladet har tidigare berättat om detta. Det är ett unikt initiativ som omfattar alla rödgröna partier i Lund; Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet samt Feministiskt Initiativ. Alla med den gemensamma ambitionen att få till stånd ett maktskifte i Lund.

Kl 18 Demokratisk vänster öppnar festivalen.
Kl 18.02 spelar Iryas Playground.
Kl 20.00 står Emil Jensen på scenen.
Kl 22.00 kommer Silvana Imam.

Mellan artisterna blir det appeller och utfrågning av kommunala representanter från arrangörerna – Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Feministiskt initiativ och Miljöpartiet -- samt från festivalens stödjande parti Demokratisk Vänster.
   Mer om festivalen på Facebook, sök på Maktskiftesfestivalen.
Per Roijer
Affisch »

Håll musiken igång! med Mikael Wiehe

Röda Kapellets kulturmanifestation lördag 13 september till Gunnar Sandins minne

Blåsorkestern Röda Kapellet gör en stor manifestation för kulturen, Håll Musiken Igång, lördagen den 13 september 2014. Det är en hyllning till Gunnar Sandin. Gunnar startade orkestern för 40 år sedan och avled 2012. Tretton orkestrar och körer med olika anknytning till kultur, politik och studentliv i Lund kommer att spela på gatorna i centrala Lund denna lördag. Sammanlagt 200 musikanter är aktiva.

   Dagen avslutas med en fest på Mejeriet för allmänheten. På scenen står välkända musiker och musikanter med Mikael Wiehe i spetsen.
   "Håll musiken igång" är Gunnars egna ord och namnet på den fond som bildades för pengar som strömmade in till hans begravning.
   Gunnar Sandin var en lundaprofil och kulturpersonlighet och politiskt hemmahörande till vänster. I såväl kulturella som politiska sammanhang var han en handlingens man. Politik var enligt Gunnar Sandin att gå och bära. Gunnar hade en sällsynt förmåga att få människor att ställa upp på de idéer han hade, och han kunde därigenom på olika sätt konkret påverka kulturlivet i Lund. Mest betydelsefullt för oss i Röda Kapellet är att han grundade kapellet 1974, genom att skaffa instrument som han satte i händerna på goda kamrater med uppmaningen att lära sig spela. Första maj 1974 framträdde orkestern för första gången, och den fyller alltså nu fyrtio år. En jubileumsskrift över orkesterns historia gavs ut till första maj och finns tillgänglig på Arkiv förlag. Gunnar Sandin fick Lunds kommuns kulturpris 1995.
   Gunnar Sandins fond förvaltas av Röda Kapellet. Vi vill använda dessa medel till en kulturmanifestation i Lund. Den genomförs i två delar. En första del där vi avser att fylla de centrala delarna av stan med sång och musik under några timmar, och en andra del som blir en fest med mycket sång och musik på Mejeriet.

Vi är totalt tretton körer och orkestrar som kommer att spela och sjunga på olika platser i stan mellan kl 11 och 13.30.
   Manifestationens första del avslutas genom att alla orkestrar och körer sjungande och spelande går mot Stortorget via alla tillgängliga anslutande gator. Kl 14 kommer alla tillsammans (drygt 200 sångare och musikanter) att göra ett gemensamt framförande på Stortorget.
   Festen på Mejeriet börjar kl 19.30, inträde 150 kr.

Deltagande grupper
Röde Horn, Köpenhamn, Jernbanekapellet, Alte Kamereren, Bleckhornen, Spelmansgillet, Lufsen Swingsters, Röda Kapellet, Kantarellerna, Ostrochorus, Midnattskören, Reclaim with song, Malmö, Oktoberkoret, Köpenhamn, Tagorekören

Program för kvällens fest på Mejeriet
Programmet börjar 19.30. Följande artister och grupper kommer att medverka: Röda Kapellet, Mikael Wiehe, Anna-Mia Barwe, Lufsen Swingsters, Midnattskören
Dans till Lund Big Band
Konferenciär: Kristina Merker-Siesjö
Affisch »

Pusselbitar

Folkpartiet säger feminism utan socialism. Sedan kommer liberalism utan frihet. Och i höst Folkpartiet utan folk .
Emil Jenssen citerad av SDS 22/8

Käringen med strömmen: Margot Wallström avvisar Jonas Sjöstedt, som kräver totalstopp för vinstuttag ur skol- och vårdföretag. Hon säger: ”Folk har vant sig vid valfrihet.”
SDS 23/8

Polisens våld ett hot mot demokratin av Gunnar Stensson

JO bör särskilt ta hänsyn till att polisvåld kan avskräcka människor från att demonstrera och att sådant våld därför innebär ett allvarligt hot mot allmänhetens rätt att fredligt uttrycka sina åsikter.
Rober Hårdh, chef för människorätts-organisationen Civil Rights Defenders.
SDS 27/11

Nazism och polisvåld är hot mot demokratin – inte människor som står upp för alla människors lika värde.
Emelie Bardon, riksdagskandidat för F!
SDS 27/8

Bilderna lämnar mig med det skrämmande intrycket att poliskavalleriet stormade fram ur ett ruvande mörker bortom demokratin.
Professor Max Liljefors
Sydsvenskan 26/8
 

Tre vittnesmål – och bedömningar – föranledda av polisens våldsanvändning i lördags mot demonstranterna i Limhamn. Det finns många fler. Och naturligtvis pekar många också på de autonomas roll som provokatörer. Vad skedde?
   Drygt 2000 nazistmotståndare i organisationen Skåne mot rasism samlades i lördags i Pildammsparken i Malmö för att demonstrera mot nazistiska Svenskarnas parti som skulle hålla möte på torget i Limhamn.
    ”Dagens polis skyddar morgondagens Hitler” ropade demonstranterna bland annat.
   Ni vet alla hur det gick. Ridande poliser, 12 stycken, galopperar gång på gång in i folkmassan på Linnégatan. Fredliga demonstranter rids omkull och bli liggande på gatan medan hovarna dundrar mot gatstenarna. Och mot människokroppar.
   Vid den stora demonstrationen mot rasism i Malmö efter det nazistiska mordförsöket den 8 mars såg jag polisens ryttartropp avvakta på Södra Skolgatan samtidigt som demonstranterna passerade på Bergsgatan på väg mot Möllevångstorget. Den gången avstod polisen lyckligtvis från någon kavallerichock. Men i lördags kunde de inte hålla sig längre.
    ”Vad jag såg var att poliser red med sina hästar i full galopp rakt in i en folkmassa”, vittnar Lukas Moodysson, som inte såg något våld från demonstranternas sida.
   En polisbil slog på sirenerna och körde över en demonstrant.
   Efteråt spred polisen falska uppgifter om att gatstenar hade kastats och att en ambulans hade blivit angripen. Däremot vittnar Lukas Moodysson om att polisen underlät att kalla på ambulans till två medvetslösa blödande demonstranter som skadats av hästarna. En polis slog med sin sköld en obeväpnad kvinna som protesterade.
 

Det kan se brutalt ut. Men vi har ett arbete att utföra och när situationen övergår i våldsamt upplopp så kan det te sig på det här sättet.
Ewa-Gun Westford
 

Polisens informatör Ewa-Gun Westford förklarade för Sydsvenskan: ”Där stod personer som inte flyttade på sig. Ett hästekipage väger mycket och tar lite tid att stoppa.”
    ”Hästarna skulle varit kvar i stallet. Polisen skulle klarat det här med andra resurser”, menar författaren Fredrik Ekelund.
   Sälj hästarna! Och tänk lite innan ni beviljar demonstrationstillstånd till nazisterna! Välj plats och tid med omsorg. Det gjorde polisen i Dresden när den löste en liknande situation helt utan våld, berättar Emelie Bardon
   Annars kan svensk polis snart hamna i en situation som liknar den i Ferguson, där flera poliser har stängts av från tjänst. En polis skrev på Facebook att ”demonstranter borde avlivas som galna hundar.”
   Sydsvenskans ledare hade rubriken ”Alltid ord, aldrig våld”. Förmaningen var riktad mot demonstranterna, inte mot polisen. Redaktionens mening är att polisen alltid har ”våldsmonopol”.
   Robert Hårdh kräver att regeringen genomför institutionella reformer, ”som möjliggör en oberoende granskning av polisens våldsanvändning och som garanterar människors rätt att fredligt utöva sin mötes- och yttrandefrihet.”

Kom tillbaka, MP! Ni saknades av Gunnar Stensson

Samtidigt som Skåne mot rasism demonstrerade i Malmö samlade S, V, F! och Vårdpartiet drygt femhundra upprörda lundabor i alla åldrar till en vårdprotest. Ingen enda polis syntes till. Det ledde till att det blev besvärligt att korsa den hårt trafikerade Bangatan. Poliserna var väl i Malmö.
   Lena Fällström, S, var demonstrationsvakt. Hon gladdes över att så många hade kommit, men också över att Tekniska nämnden enhälligt hade anslutit sig till hennes förslag att tillmötesgå ett medborgarförslag från 21 Klostergårdsbor om en ny utredning av servicebussarna, som hon berättade om i förra numret av Veckobladet.
”Det hör också till vården, underströk hon. Det är viktigt att våra sköraste medborgare lätt kan nå sina vårdcentraler!”

”Patienter och arbetsmiljö – hur många patienter ska dö?” löd ett av de slagord som skanderades under vandringen från Clemenstorget till Stortorget, där Saima Jönsson, förstanamn på V:s valsedel till regionfullmäktige, och Henrik Fritzon, S, lovade en vårdpolitik som sätter patienter och arbetsmiljö i centrum.
   Ett parti saknades i lördagens vårdprotest i Lund: Miljöpartiet.
   Miljöpartiet ingår i den borgerliga femklövern i Region Skåne och delar alltså ansvaret för den förda vårdpolitiken. Dock kunde jag se flera enskilda miljöpartister som genom att demonstrera protesterade mot det egna partiets politik.
   De kan bidra till att vrida politiken rätt igen genom att kryssa partiets toppnamn Karin Svensson Smith, på partiets riksdagslista.

Oss folkmordsnostalgiker emellan av Lucifer

Det brukar räcka med en halv procents ökning i opinionssiffrorna för V för att landets borgerliga ledarsidor ska rycka ut med full kraft. I förra veckan var det dags igen att få veta vilken katastrof varje form av V-inflytande skulle innebära med en ny regering. Inget nytt alltså. Inte heller från Per T Ohlsson som i sin söndags krönika lyckades få in sin specialare ”folkmordsnostalgi”. Epiteten ”de brunröda” och ”nackskotts-romantiker” sparade han dock till nästa krönika.
   När han övergick till att tala om V:s motvilja att låta kapitalets krav på vinst prägla skola och omsorg visade han hur lite han begripit av motiven. Det är inget problem att företag kan tjäna på att bygga skolor eller leverera utrustning. Problemet är att enda sättet att få ihop vinster av att driva skola och omsorg är att skära ner på personalen. Det är också det de gör och det finns tydliga siffror som visar det. Det har en majoritet av svenska folket insett och det börjar också andra partier än V få klart för sig. Det lär nog bli ändring på reglerna oavsett valutgången.

Regeringsmedverkan – för all del
Men det är många som ifrågasätter V:s krav på stopp för vinster i välfärden som villkor för deltagande i en S-regering och tycker att det är motsägelsefullt. Javisst, när man säger att V inte är till salu för en regeringsmedverkan är det starka ord som förhindrar en kompromiss på den punkten. Själv tycker jag att det är precis vad som behöver sägas för att uttrycka allvaret i motståndet mot privatiseringarna. Vad skulle det vara för glädje med några ministerposter om alliansens politik på detta område fick fortsätta?
   Det är väl känt från både Norge och Danmark att små vänsterpartier far illa i S-regeringar som för mittenpolitik. Men det hindrar naturligtvis inte V från att fri från regeringen förhandla och träffa överenskommelser om stöd för reformer som går i rätt riktning . Men låt alltså valutgången avgöra. Jag sticker gärna ut hakan genom att förutspå en minoritetsregering S+Mp som får stöd av V i de flesta frågorna. Vad skulle det vara för fel i det?

Försummat försvar och NATO-anslutning
Utrikes- och försvarspolitik avgör sällan svenska val, men nog skulle jag önska att det är frågor som borde komma upp. V har en utmärkt försvarspolitik med krav på allmän och lika värnplikt för kvinnor och män och ett nej till den fortsatta S+M – linjen med yrkessoldater som man dessutom inte kan rekrytera och en absurd satsning på Saabs dyra flygplan som ständigt ska exporteras. Sverige behöver ett försvar – än har inte den eviga freden utbrutit ­– men det ska inte vara ett stormaktsförsvar i miniatyr utan ett enklare och folkligt förankrat. Det skulle kräva, säg fyra månaders värnplikt, med enkel vapen- och sjukvårdsträning och med tjänstgöring i t.ex. civilförsvar och hemvärn. Det skulle ge stora sociala vinster genom att människor ur alla samhällsklasser fick delta på lika villkor och tillägna sig baskunskaper. Det skulle nog bli lite dyrare än vad vi har nu, men det tål vi. Tjugo års regeringar har misskött försvaret och det behöver återskapas i nya former.

   Men vad vi inte behöver är ett nytt och fördjupat samarbete med NATO. Det är förbluffande att Socialdemokraterna tydligen ställer upp för ett samarbetsavtal där NATO med kort varsel ska få öva och lagra materiel här. Det känns som det näst sista steget i en kedja av händelser där vi lade ner våra regementen, eldade upp våra förråd och raserade våra bergrum för att använda försvarsanslagen till att skicka folk till ett meningslöst USA-krig i Afghanistan. Sista spiken i kistan är förstås själva NATO-anslutningen. Carl Bildt med sin Ukraina-aktivism är väl nöjd men vad tycker svenska folket?

Ställer verkligen S upp på detta
Jag gissar att många socialdemokrater satte kvällskaffet i vrångstrupen när de hörde Peter Hultqvist (s) ställa upp för avtalet. Jag tror att många vänstersocialdemokrater säger att det kan vara nog nu. Nyheten har behandlats med största diskretion, t.e.x i Sydsvenskan på torsdagen med en stillsam TT-artikel medan Aftonbladets normalt vänsterinriktade ledarsida är dödstyst på torsdagen. Lyckligtvis finns Åsa Linderborgs kultursidor i AB där Pierre Schori helt enkelt säger att förslaget ingår i den borgerliga alliansens strategi att ansluta Sverige formellt till Nato.
   Min åsikt är att det nog skulle det vara välgörande om Vänsterpartiet övervann sin rädsla och förde fram detta centralt i valkampanjen. Det handlar om ett avgörande skifte i den svenska säkerhetspolitiken och alltså en fråga som är viktig för krig och fred för vår omvärld och för Sverige. Carl Bildt som leder den svenska politiken spelar samma farliga roll som Sandler gjorde på 1930-talet (Wigforss satte stopp för det!) och har redan bidragit till krig i Ukraina, medan den svenska militären är lika kåt på att samarbeta med världens ledande militärmakt som deras kollegor förr var fram till 1942. Per T Ohlsson kommer väl kalla oss Putinkramare ännu en gång, men den risken får vi ta.

Strategi för F! av Gunnar Stensson

Jag tror att väljarna vågar rösta på ett litet parti i kommunalvalet, säger F!s förstanamn i Malmö Linda Hiltman. Hon hoppas naturligtvis på ett par platser i riksdagen, men hennes uttalande uttrycker en vinnande strategi för F! på lång sikt.
   Man kan se frågan ur ett lundaperspektiv. Det är uppenbart att många har starka och välgrundade skäl att rösta på F! Jag bedömer att F! har stor chans att vinna ett par tre mandat i kommunalvalet. Därmed skulle jämställdhetsperspektivet få en välbehövlig förstärkning i lundapolitiken.
   Däremot är många vänsterväljare oroliga för att en röst på F! i riksdagsvalet i värsta fall kan leda till att chansen till maktskifte och vänsterseger spelas bort.
   Detta oroar också F!s kärnväljare eftersom F!s kärnfrågor uppenbart får mycket svårare att nå genomslag om Alliansen sitter kvar vid makten.
   En framgång för F! I årets kommunalval i flertalet av landets kommuner skulle radikalt ändra läget för jämställdhetsfrågorna. Det skulle också innebära att F! stärktes som organisation och öppna vägen för framgångar även i 2018 års val och framöver.
   För att krympa perspektivet ytterligare. Här i Lund skulle man kunna tänka sig att F! i händelse av en lokal valframgång (sannolik) tog över DV:s visserligen vattenskadade, men centralt belägna partilokal och även delar av DV:s övriga utrustning. DV och F! har samarbetat även under den gångna mandatperioden.

Ännu en friskoleskandal: Realgymnasiet i Lund av Gunnar Stensson

Mitt i S:t Lars-parkens friskoleghetto ligger Realgymnasiet (tidigare John Bauer-skolan) i Lund. Nu har flera f.d. lärare på skolan anmält Realgymnasiet till både Skolinspektionen och Arbetsmiljöverket.
   Realgymnasiet har lurat till sig tilläggsbelopp för elever med funktionsnedsättningar, utan att eleverna fått det stöd de är berättigade till.
   Lärare har utsatts för påtryckningar för att sätta högre betyg och när de vägrat, har rektor tagit över och satt de högre betygen.
   Många elever har diagnoser, men skolan saknar både speciallärare och specialpedagoger.
   Realgymnasiet i Lund tog över den lokala John Bauer-skolan när den gick i konkurs och ökade då sitt elevantal från 60 till 260.
   Den har därmed i två omgångar levererat skattemedel till riskkapitalbolag som placerar pengarna i skatteparadis.
   Den har svikit sina elever. Den har svikit elevernas föräldrar. Den har lurat Lunds skattebetalare.
   De som fattat beslut i Lund är skolnämndernas och utbildningsnämndens alliansmajoritet.
   Det har varit möjligt därför att Sveriges skolsystem är extremt och unikt nyliberalt. I inget annat land är det tillåtet att okontrollerat grunda en skola och plocka ut skattebetalarnas pengar som vinst. I Sverige är det möjligt på grund av de nyliberala reglerna för friskolorna, på grund av bestämmelserna om skolpengen och på grund av lagen om ”valfrihet”.
   Skolinspektionen då? Sveriges Radio visade i en undersökning 22/8 att Skolinspektionen saknar möjlighet att kontrollera skolorna och att minst tre fjärdedelar av alla friskolor fått tillstånd att bedriva skolverksamhet, trots att de inte uppfyller lagens krav.
Källa: ETC Malmö, 22/8: ”Skola i kaos anmäls av lärare som flytt.”
Gunnar Stensson

P.S. ”Fritt val Skåne” är en huvudpunkt i Moderata samlingspartiets valprogram. Det innebär bland annat att Lund kommer att fortsätta att tömma gymnasierna i Ystad, Landskrona och Eslöv på elever och lärare, samtidigt som behöriga lundaelever stängs ute från Katte. Spyken och Polhem och på så sätt tvingas ut på den lukrativa friskolemarknaden där de skinnas av giriga riskkapitalbolag som de som styrt John Bauer-skolorna och Realgymnasiet.

Miljöpartiet: Gör Lund till en verklig cykelstad! av Ulf N

Trots sina många fördelar är cykeln ett trafikslag som sällan får den prioritet den förtjänar i stadsplaneringen. Den klumpas i ihop med gångtrafik trots att det missgynnar både cyklister och gångtrafikanter. Den får lämna företräde för biltrafik. Nästan som att det skulle vara en princip att störst och hårdast får komma fram först. När vägar underhålls och snöröjs blir oftast cykelvägarna åtgärdade sist.
   Lunds kommun har en hög andel cykelresor i tätorten Lund. Det har gjort att kommunen fått pris som cykelkommun vid flera tillfällen, men vi ifrågasätter om Lund verkligen är så bra på cykeltrafik egentligen. Vi vill att fler människor ska känna sig lockade att ta cykeln Lund genom att ge Lund verkligt bra och säkra cykelvägar. Då kommer fler att välja att ställa bilen till förmån för cykeln. De flesta partier i Lund pratar numera om att prioritera cykeltrafiken. Men innebörden av detta ”prioritera” är oklar, dvs de konkreta åtgärder man vill genomföra är oftast väldigt diffusa. Nedan följer Miljöpartiets 14 punkter för att göra Lund till en verklig cykelstad. Inget annat parti har hitintills så klart och tydligt uttryckt vad de menar med ”att satsa” på cykeltrafiken.

Tryckfrihet och separation
 1 Cykelbanor separeras i möjligaste mån från gångbanor genom grönremsa, nivåskillnader eller dylikt. Cyklister och gångtrafikanter är två olika trafikslag med olika behov. För både cyklisternas och gångtrafikanternas säkerhet och trevnad är det bäst att i så stor utsträckning ge respektive trafikslag eget utrymme.
 2 För tryckfrihet – knapptryckning vid trafikljus för cyklister slopas till förmån för sensorer/detektorer i cykelbanan. Att som cyklist vara tvungen att stanna och trycka på en knapp för att sedan vänta på grön signal stoppar upp resan. Genom sensorer som känner av när cyklisten kommer och inställningar som snabbt prioriterar cyklistens överfart slipper cyklisten onödiga stopp.
 3 Snabbcykelväg Allhelgonakyrkan - Mejeriet med fortsättning till Malmö. Sträckan Allhelgonakyrkan – Mejeriet trafikeras av många cyklister, men upplevs som en av de mest osäkra i Lund då cyklister samsas på samma vägbana som bussar och gatuparkeringar. Här behövs en trygg cykelled med slät vägbeläggning.

Cykelhuvudled och säkrare korsningar
 4 De mest trafikerade cykelstråken görs till huvudled, dvs korsande motorfordonstrafik får väjningsplikt gentemot cykeltrafiken. Genom att ge cykeltrafikanterna företräde visas tydligt att cykeltrafiken är ett prioriterat trafikslag. Trafiksäkerheten prioriteras genom att reglera biltrafikens framfart.
 5 Nya cykelbanor byggs med en bredd som med god marginal möjliggör säker omkörning inte bara av tvåhjuliga trampfordon, utan även av lastcyklar och cyklar med släpkärra. Befintliga cykelbanor som inte uppfyller detta breddkrav byggs successivt om. Cykeln är inte längre ett fordon för att transportera enskilda personer. Cyklar med kärror används för kollektiva persontransporter och varutransporter.
 6 Upprustning av samtliga cykelbanor till komfortabel och säker standard. Gupp, håligheter och tvära avfasningar (vid korsningar med bilväg) jämnas ut. Gatstensbeläggningarna i centrala staden restaureras så att en jämn, snabb och komfortabel cykelfärd möjliggörs.

7 Tydligare och säkrare korsningar. Sidoförskjutningen vid cykelbanors korsning med väg/gata rätas ut så att cykelbanan löper rakt genom gatukorsningen.

Del av det halvt underjordiska cykellandskapet vid Mobilia/Pilsåker
 

Utfasning av cykeltunnlar
 8 Läplanteringar etableras längs cykelvägar utanför tätorterna. Cykelvägen till Dalby ges högsta prioritet. Den skånska blåsten kan dämpas samtidigt som den biologiska mångfalden stärks med blommande buskar som gynnar fåglar och humlor.
 9 Nya cykel- och gångtunnlar byggs endast i fall då andra möjligheter till säker cyklistpassage är uttömda. Huvudregeln bör vara att de oskyddade trafikanterna korsar bilväg i plan. Regelsystem och trafikmiljö utformas så att trygg passage vid säkerställs för de oskyddade trafikkanterna vid korsning med gator med biltrafik. Cykeltunnlar upplevs som otrygga både ur socialt hänseende och gällande trafiksäkerhet. Befintliga gång- och cykeltunnlar ses över ur trygghetsperspektiv och de mest otrygga och obekväma tunnlarna fasas successivt ut. Trafiksäkerheten säkerställs även här genom åtgärder i gatuplanet.
 10 Alla cykelbanor ska vara farbara i hela sträckningen, dvs fordonsföraren ska inte behöva stiga av och leda fordonet vid passager eller på sträcka. Ofta utformas passager med grindar som ska hindra biltrafik och sänka cyklisternas hastighet på ett sådant sätt att det är svårt för cyklister att ta sig igenom utan att stiga av och leda cykeln

Cykelställ och sammanhängande cykelvägnät
 11 Vid vägarbeten eller andra tillfällen då en cykelbana måste stängas ska cyklisterna förvarnas med tydlig skyltning. En alternativ färdväg som är säker samt gen och komfortabel för cyklister måste garanteras
 12 Cykelställ ska ha gott om utrymme för bekväm parkering och erbjuda möjlighet till lättåtkomlig fastlåsning i cykelram. Fler cykelparkeringsplatser behöver anordnas i centrum och parkeringsplatser för lådcyklar etableras. Pendlarparkeringar och cykelparkeringar vid busshållplatser ska vara väl upplysta ur trygghetssynpunkt. Cykelställen ska regelbundet rensas på vrakcyklar och skräp.
 13 Cykelnätet görs sammanhängande. Det ska aldrig råda några tvivel om vart en cyklist ska ta vägen för att cykelbanan plötsligt upphör eller för att skyltning till anslutande cykelväg saknas. Cykelvägnätet måste bindas ihop och skyltningen tydliggöras
 14 Greenways - gröna cykelleder! Färgmarkering med grön färg på cykelleder och i korsningar som tydliggör för såväl cyklister som andra trafikanter var cykelbanan går.

Litteraturtävlingen

Det rätta svaret om författaren till dikten ”Nu sjunger vi ogräsens lov” kom i ett anonymt mejl från signaturen ”Amanda och Cecilia, halvsystrar”. Vi tackar och återger delar av mejlet.
   Dikten till ogräsen är förstås skriven av Margaret Atwood. Den står i Syndaflodens år. Genmodifiering och girighet utrotar till slut mänskligheten som ständigt utrotar andra djurarter.

DÖDEN ETT BRA SÄTT ATT GÅ NER I VIKT
Grisar blir organdonatorer som donerar hjärtan, njurar och hjärnsubstans. Ständigt plockar lystna fingrar i DNA-kedjorna och åstadkommer kombinationer med groteska konsekvenser. New York sköljs ut i havet. Orkaner. Outhärdlig hetta. New York blir en rövarkula i Plebsland med slaveri, droger, sexhandel, mord, tortyr och makthavarnas drönare. Rika lever i closed societies, okunniga om livet i plebsland., skyddade av paranoida säkerhetsorganisationer.
   Guds trädgårdsmästare är en galen sekt. Eller en hemlig motståndsrörelse. Adam 1, 2, 3 och Eva 1, 2, 3. Takodlare. Svampspecialister. Toby, Lucerne, Zeb, Snömannen Billy, Amanda, Glenn, Crakersbarnen, Svartskägg. De har sin Ark på sitt Ararat. Toby botar kallbrand med flugmaskar som äter upp det ruttna köttet på Snömannen Jimmys fot.
   Den andra syndafloden är en pandemi som utplånar mänskligheten genom girighet och genmanipulation. Den är en egentillverkad Ebola. Man smälter till ketchup.
   Allt är fantastiskt och plötsligt ohyggligt vardagligt som den hemska miljön på en storflygplats. Den som kommer in i berättelsen Syndaflodens år kan aldrig mer komma ut. Kan aldrig mer se ett reklaminslag på tv utan att drabbas av ångest, aldrig mer höra ordet Security utan känna hat, aldrig mer läsa ordet tillväxt utan att känna sig hotad.
   Hen, vi, finner vår tröst bland ogräs, mullvadar, ugglor och sparvar. Våra vänner, de enda vi litar på, är Trädgårdsmästarna och Maddaddams, Oryx och Crake och Snömannen Jimmy. Att dö är inte att dö utan att komposteras och återgå till jorden i livets kretslopp och fast vi är ateister använder vi Gud som ett ord för att sammanfatta den eviga evolution som ständigt förbättrar varje detalj på varje skapad art, och naturen och livet som vi är en del av. Ni får står ut med en vers till.
Förkrympt, förminskat är idag
Guds skapnadsverk så stort
Med mord, begär och girighet
vi mänskor allt förgjort.
Ur Guds trädgårdsmästares muntliga psalmbok,
memorerad av ”Amanda och Cecilia”, två galna sekterister.
Kul va!

Nygammal tv-sketch: New public management av Gunnar Stensson

Ett löpande band, som i Chaplin-filmen ”Moderna tider”. Men på det här bandet transporteras inte maskindelar utan människor.
   Först kommer en puckelryggig kvinna med förvridna händer och glesa hårtestar åkande. Efter henne en neurosedynskadad femtio-åring. Sedan en förvirrad flicka med genomblödda förband på båda handlederna. Andra skymtar längre bort, gnyende, klagande, svärande, gråtande, förvirrade.
   En välvillig läkare vid bandet frågar den gamla kvinnan.
”Hur var det här då?”
Otydbart mummel
”Jag känner det, ja!”
Mummel
”Och hur var namnet?
Mummel
”Jag heter Blom.”
Nästa patient glider fram.
”Hur var det här då?”
”Jag känner det, ja!”
”Och hur var namnet?”
”Jag heter Blom.”
Sjukhusdirektören i bakgrunden: ”Öka tempot!”
Den stackars läkaren börjar prata dubbelt så fort. ”Hur var det här då?”
Och patienterna svischar förbi.

Kan Israel befria sig självt? av Gunnar Olofsson

Min vädjan till er är: Befria er själva genom att befria Palestina. Så skriver den sydafrikanske tidigare ärkebiskopen, anti- apartheidaktivisten och fredspristagaren Desmond Tutu i en artikel i den israeliska tidningen Haaretz. Staten Israel beter sig, menar Tutu, som om det inte funnes någon morgondag. En tid där människor kan leva i fred och säkerhet med varandra. ”Jag bönfaller er att ta med er detta meddelande hem: vänd vågen mot våld och hat genom att gå med i icke-våldsrörelsen för rättvisa åt alla fok i regionen”, skriver Tutu.

Frågan är vilket gehör Desmond Tutus vädjan får. Enligt Eva Illouz, professor i sociologi vid Hebrew University i Jerusalem, ökar arabhatet i Israel nu dramatiskt. Slogans som ”Döda alla araber”, som tidigare kunde höras bland extrema grupper, hörs nu överallt -även bland medlemmar av parlamentet. ”Vi har partier och politiker som plockar politiska poäng på att väcka upp hat mot araber i allmänhet och också israeliska araber” säger Illouz. Så har till exempel Ayelet Shaked, ledamot för partiet ”Judiskt hem”, föreslagit mord på mödrarna till ”terrorister”, Mordechai Kedar, professor vid Bar-Ilan University, hellre våldtäkt på mödrar och systrar till dessa - och biträdande talmannen i parlamentet Moshe Feiglin, medlem i premiärminister Benjamin Natanyahus parti Likud, utmärkte sig nyligen genom att kräva total ödeläggelse av Gaza och fördrivning av dess befolkning. Även Benjamin Netanyahu själv har bidragit till den uppskruvade stämningen genom att påtala ”det moraliska gapet mellan judar och araber”.

Arabhatet ligger hela tiden latent i det israeliska samhället, och aktiveras under perioder av ökade motsättningar. Den aktuella militäraktionen mot Gaza har haft stöd av säkert 95% av Israels judiska befolkning, och de få fredsaktivister som försökt stå emot har fått utstå mycket spott och spe, och även hotats till livet. ”För mig, personligen, är araber något jag inte kan se på eller stå ut med” säger en ganska typisk kvinnlig student i en opinionsundersökning. ”Om jag får chansen i armén att skjuta en av dem så tänker jag inte två gånger”.

Israeliska skolböcker har i årtionden spridit rasism och fördomar om araber till judiska barn. Enligt Nurit Peled-Elhanan, professor vid Hebrew University, finner man nästan aldrig en arab avbildad som en ”normal person” – utan endast som flykting, primitiv bonde eller terrorist. Araber avbildas i Ali Baba-dräkter, med kameler, och beskrivs som vilda och ibland kriminella personer som lever utanför samhället och inte betalar skatt. ”Man ser aldrig ett palestinskt barn eller doktor eller lärare eller ingenjör eller modern farmare”. Palestinier nämns för övrigt bara som sådana i en kontext som rör terrorism.

Opinionsundersökningar har visat att mer än hälften av de judiska israelerna anser att man bör” uppmuntra” arabisk utvandring från Israel, något som utrikesminister Avigdor Lieberman tagit till intäkt för att föreslå ”transfer”, det vill säga fördrivning, av Israels palestinska medborgare. En klar majoritet judar motsätter sig något inflytande av arabiska partier i regeringen och tre av fyra studenter vid universitetet i Haifa ser arabiska studenter som ”smutsiga”. De flesta judiska israeler är helt emot äktenskap mellan araber och judar och vill heller inte bo i samma hus som araber. På det praktiska planet har man i nuläget infört över 50 lagar som aktivt diskriminerar icke-judar vad gäller utbildning, bostäder och kommunal service, och man diskuterar öppet att införa ”trohetsed” mot Israel som judisk stat, köra ut arabiska partier ur parlamentet och belägga kontakter med palestinska organisationer utanför Israel med dödsstraff.

De senaste veckorna har över 1,6 miljoner människor runt om i världen undertecknat krav på isolering av Israel tills man avslutar ockupationen, ger samtliga sina medborgare lika rättigheter och tillåter flyktingarna att återvända. ”Vi sydafrikaner känner till våld och hat”, skriver Desmond Tutu. ”De som fortsätter att göra affärer med Israel, som bidrar till en känsla av normalitet i det israeliska samhället, gör folket i Israel och Palestina en otjänst. De som bidrar till Israels temporära isolering säger att israeler och palestinier har samma rätt till värdighet och fred”.

Tutu manar till stöd för den palestinska BDS-kampanjen, som liksom i fallet Sydafrika med bojkotter, desinvesteringar och sanktioner vill förmå regimen att ändra sin politik – och ber om israelernas förståelse för detta. ”Min vädjan till Israels folk är att se bortom ögonblicket, att se bortom ilskan över känslan av ständig belägring, att se en värld där Israel och Palestina kan samexistera”. ”Som Nelson Mandela så välkänt sade, kommer sydafrikaner inte att känna sig fria förrän Palestina är fritt”, avslutar Desmond Tutu. Detta borde också gälla alla världens andra folk, inklusive israelerna.

Men Israel, en av världens starkaste militärmakter, sitter obönhörligt fast i sin egen självbild av offer, ett litet land omgivet av hemska fiender som vill förgöra det. För att uppnå den befrielse Desmond Tutu efterlyser krävs en enorm folkbildningsinsats, ett nationellt exitprogram för en fullständig mental omställning. Frågan är om och när denna process kan komma igång – eller om den ens är möjlig.
Gunnar Olofsson
Debattör och medlem i Palestinagrupperna

Rädda den skånska vården

 

Vi vill rädda sjukvården i Skåne – kom och demonstrera! Vi anordnar en gemensam demonstration för att visa att vi har fått nog av femklöverns sjukvårdspolitik, och det är dags för oss att ta tillbaka makten över regionen och sjukvården.Vi samlas på Clemenstorget i Lund den 23/8 kl. 13:00 och tågar tillsammans till Stortorget där tal kommer hållas av Saima Jönsson Fahoum (V), Jessica Blom Larsson och Lina Olsson (F!), Eva Lenander (ViS), samt Henrik Fritzon (S).

Den här demonstrationen anordnas gemensamt av Vänsterpartiet Lund (V), Feministiskt initiativ Lund (F!), Vårdpartiet i Skåne (ViS) och Socialdemokraterna Lund (S)

Maktskiftesfestival

För så där 44 år sedan var jag med när Lunds FNL-grupp och FIB-Kulturfront ordnade Motkarneval i Stadsparken. Jag minns hur vi gick omkring några dagar i förväg och letade efter elektrisk ström på Gröningen och hur glada vi blev när vi upptäckte en anslutning i gräset framför den vita scenen. Jag kan inte minnas att pengar över huvud taget var inblandade.
   Pistolteatern kom från Stockholm med pjäsen Palmlänningarna, en burlesk vidräkning med det Sverige som nyligen fått Olof Palme till statsminister.
   Legendariska Träd, gräs, stenar spelade liksom den lokala gruppen Stenblomma.
Lilla teatern spelade dubbla föreställningar av Kent Anderssons Flotten som också innehöll skarp kritik mot det sävliga svenska klassamhället.
   Solen sken och Gröningen var full med folk. På andra håll rasade Lundakarnevalen. Vi märkte den inte.

I år har Demokratisk Vänster tagit initiativ till Maktskiftesfestivalen den 6 september kl 18:00 i Stadsparken. Alla de rödgröna partierna inklusive F! står bakom. Pengar är inblandade, framför allt från DV som gör satsningen för att bidra till ett maktskifte i kommun, landsting och riksdag under mottot Ändring!
    Artisterna längtar efter en förändring lika mycket som vi. Det gäller Emil Jensen,
Iriya´s Playground och Silvana Imam i lika hög grad som det gällde 1970 års artister, även om uttrycksformerna är annorlunda.
   Politikerna får en chans till korta uttalanden i pauserna. Inleder gör Sven-Bertil Persson från DV.
   Där kommer att finnas tält och bokbord.
   Det enkla budskapet är: Rösta! Nu är makten din!
Gunnar Stensson

Pusselbitar av Gunnar Stensson

Varje mord på civilbefolkningar föder nya motståndsrörelser som med tiden kommer att slå tillbaka. Om Israels premiärminister inte vet det är han en dåre. Om han vet det är han en cyniker som har släppt alla tankar på en hållbar fred.
Ian Buruma, SDS 18/8

Blod är tjockare än vatten
Sverige säljer vapen till Saudiarabien. ISIS mördar med svenska vapen, underjordiskt levererade av saudierna.

Kapitalet härskar över demokratin. Riksdagen utfärdar riktlinjer om vapenhandeln. Marcus Wallenberg bestämmer. Det måste bli en ändring.

Kort om bolagen i skola och välfärd av Mats Olsson

Du läser väl "Olsson betalar - Politik och vardag i Lund, jordens medelpunkt". Det är Mats Olssons mycket informativa blogg om läget i Lund, Sverige och världen. Nedanstående text kommer från denna blogg.

Det finns bara två länder i hela vida världen som tillåter att företag – stora eller små – får lov att göra vinst på skolverksamhet. Det är Chile och Sverige. Chile håller nu på att avskaffa systemet.
   Sju av tio svenskar vill avskaffa privata vinstintressen i skola och välfärd, men sju av åtta riksdagspartier vill på olika sätt permanenta detta misslyckade experimentet. Ett parti, Vänsterpartiet, vill göra det självklara: Se till att varje skattekrona går till barnens undervisning och omsorgen om de sjuka och äldre.
   Detta är onekligen något att reflektera över inför 14 september.

Lund rasar i miljörankning – återigen! av Ulf Nymark

Tidningen Miljöaktuellt publicerade nu i sommar för sjätte året i rad sin s k kommunrankning. Det handlar om en utvärdering av Sveriges kommuner ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv. År 2011 intog Lund förstaplatsen i rankningen. Sedan dess har det bara gått utför. Året efter topplaceringen halkade Lund ner till 8:e plats, för att ytterligare ett år senare ha ramlat ner till plats 13. I den nu aktuella rankningen har Lund rasat ytterligare och ligger nu på 16:e plats. Det är alltså tredje året i rad som Lund skuttar neråt.

Behandling mot oljeberoendet
Den borgerliga majoriteten i kommunen kommer antagligen att i vanlig ordning försöka bortförklara den starkt nedåtgående trenden i kommunrankningen. Men det råder knappast någon tvekan om att de ständigt försämrade placeringarna speglar den verkliga utvecklingen av miljötillståndet i kommunen. Bristen på verksamma åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser från vägtrafiken, det upptrappade byggandet på åker- och parkmark samt fortsatt planering för cementering av bilsamhället genom ny motorvägsavfart vid Ideon/Östra Torn med mera är bara några exempel på att majoriteten inte tar miljö- och klimatfrågorna på allvar.
   Lund behöver en ny majoritet som kan driva en politik för att Lund ska återinta en topposition i miljöarbetet bland Sveriges kommuner. Kommunen måste genomgå ett välstrukturerat behandlingsprogram för att komma bort från oljeberoendet. För att en sådan politik ska bli verklighet fordras en ny majoritet med ett starkt Miljöparti i höstens val.

Haaretz av Gunnar Stensson

Läs den israeliska tidningen som vågar kritisera Israels politik på Stadsbiblioteket eller på nätet!
 • Se upp för den israeliska rasismen av Zwi Barel. Artikeln tar upp trakasserierna i söndags när Morel Malka och Mahmoud Mansour firade sitt bröllop.  Mobben ropade ”My sister is not public property.” Zwi Barel konstaterar att denna slogan på ett utmärkt sätt summerar värderingarna i det odemokratiska, chauvinistiska, ultranationalistiska och rasistiska Israel.
 • Amira Hass rapporterar om törsten efter dricksvatten i det bombade Gaza.
 • Or Karim ger de israeliska skolorna skulden för rasismen.
 • Danny Ben Moshe skriver: Att vara en god jude innebär inte att ställa upp för Israels politik.

Erkänn Palestina! av Gunnar Olofsson

Konflikten i Gaza beror på att Israel sedan 2007 blockerar området, hindrar införsel av nödvändiga förnödenheter, stoppar reparation av vatten- och avloppssystem, stänger av elen när det passar, saboterar återuppbygget av skolor och bostadshus som förstörts av israeliska bombningar, och hindrar sjuka att få den vård de behöver.
   Israel förnekar Palestinas rätt att existera, ockuperar palestinskt land, bygger olagliga bosättningar, murar och stängsel och kontrollerar och inskränker vanliga människors liv med hjälp av soldater och checkpoints. Medan 134 stater, bland annat Island, idag erkänt ett självständigt Palestina, står USA och EU fortfarande bakom de israeliska försöken att eliminera Palestina från kartan. Inför valet måste frågan upp på dagordningen.
   Kräv av ditt parti, din politiker, att aktivt arbeta för ett svenskt erkännande av Palestina och en bojkott av Israel tills man går med på att Palestina får sin frihet! Kräv att blockaden av Gaza omedelbart upphör!
Erkänn Palestina – Bojkotta Israel!
Stoppa blockaden av Gaza!

Motion från Vänsterpartiet

Ge alla barn möjlighet att prova på idrott och kultur. Det föreslår Vänsterpartiet Lund i en motion till kommunfullmäktige. Alla barn mellan 6 och 12 år ska under tre terminer kostnadsfritt få prova på idrott- och kulturverksamheter.

Prova-på-idrott
Idag finns möjlighet för barn och unga att prova på olika idrotter, bland annat genom Lundabygdens IF. Lundabygdens föreningsidé är unik: Genom Prova-på-konceptet, som utvecklats av eldsjälar inom föreningen, får barn och unga testa olika idrotter, utan tävlingssyfte. Ungdomarna behöver inte från början bestämma sig för en idrott, utan kan prova på många olika, för att senare kanske fokusera på någon eller några. Avgiften per termin är inte jättehög (350 kronor), men trots det är det många barn som inte kan delta. Ja, ibland är det de barn som behöver det bäst som inte kan delta. Lundabygdens IF har försökt lösa detta genom sponsoravtal, men det ska inte vara en ekonomisk fråga om barn ska börja idrotta eller ej. Därför föreslår vi att kommunen tar ansvar för avgiften under Prova-på.

Prova-på-kultur
Vi vill utveckla prova-på-konceptet till ett helt nytt område, till att även gälla inom den kommunala kulturundervisningen. Genom Prova-på-kultur ges barn möjlighet att under tre terminer prova de olika kulturuttrycken som finns inom kulturskolan: musik, dans, bild, teater, film och skrivande. Genom Prova-på-kultur kan barnen få testa vilka kulturuttryck de tycker bäst om, för att senare kanske fortsätta med just detta.
   Avgifterna i Lunds Kulturskola tillhör de högsta i landet, årsavgifter på ett par tusen stänger effektivt ute dem som inte har högt motiverade föräldrar med goda resurser. Genom en avgiftsfri introduktion på tre terminer vill vi bredda intaget, sänka trösklarna och göra det möjligt för alla barn att delta i kulturskapande.
   Detta förutsätter en nysatsning på Kulturskolan, vars resurser sakta urholkats genom åren. Lund har idag 110.000 invånare men Kulturskolans verksamheten har ungefär samma volym som när kommunen hade 80.000 invånare.
   Kultur och idrott ökar välmåendet och bidrar till att barn och ungdomar mår bra både fysiskt och mentalt. Prova-på-verksamhet främjar inte bara intresset för idrott och kultur utan gör också att detta intresse kan växa utan tävlings- eller prestationskrav.
   Det tycker vi att Lunds barn är värda.
Mats Olsson

Socialdemokraterna stödjer medborgarförslag av Lena Fällström

I tekniska nämnden yrkade vi Socialdemokrater att förvaltningen ska utreda hur man kan tillfredsställa behovet av den service som servicelinjerna innebär, enligt bilaga. Hela nämnden antog förslaget!

19 personer på Klostergården har lämnat in ett medborgarförslag där de kräver att servicebussarna återinförs. Tillgängligheten till stadens utbud har försämrats påtagligt för dem som på grund av ålderdom eller sjukdom är rörelsehindrade. De stora bussarna ställer krav på rörlighet och snabbhet, tvingar rollatorsbundna konkurrera med barnvagnar om utrymmet. Det är inte möjligt att åka buss till vårdcentralerna S:t Lars och Måsen. Servicebussar ska återinföras och behovet av busstrafik till vårdcentralerna särskilt beaktas.
   Socialdemokraterna har ofta yrkat att servicelinjerna ska finnas kvar - åtminstone möjligheten att ta sig till vårdcentraler och äldreboenden.
   I tekniska nämnden yrkade vi på återremiss till förvaltningen med uppdraget att skissartat utreda a) behovet av den service som servicebussarna innebär b) hur man kan tillfredsställa behovet inom nuvarande linjenät c) vad som behövs utanför nuvarande linjenät och d) kostnaden för det som c kan innebära.
   Även om Skånetrafiken tagit över ansvaret för stadstrafiken i Lund har kommunen ändå ansvar för sina invånare, tycker vi och blev därför glada när hela nämnden biföll vårt yrkande.
Vare sig servicebussar eller annat föreslås, hoppas vi att möjligheten att kunna ta sig till sin närmaste vårdcentral inte ska förbehållas dem som har råd och möjlighet att beställa och åka taxi dit, eftersom tex Färdtjänstresor inte ska användas för läkarbesök! 
Lena Fällström, gruppledare S

Litteraturtävling av Gunnar Stensson

Nu sjunger vi ogräsens lov
Som blommar i vart dike
Ty de är till för de fattiga
De är ej till för de rike

De köpes inte i varuhus
Ej heller i butik
De föraktas då de gratis är
För den som ej är rik

I överflöd ogräsen finns
De vackra och heliga är
De skapades av Gud helt visst
För att ingen må svälta här

Du har just ögnat igenom några strofer i en psalm ur Guds trädgårdsmästares muntliga psalmbok.
   Men vem har skrivit dem? Som ledtrådar kan vi nämna att författaren är internationellt känd och just i dagarna aktuell här vid Öresund. Sänd in rätt svar och gärna en kommentar till Veckobladet så belönas du med ett hedersomnämnande.

Björnbärsår av Gunnar Stensson

I vildmarkerna mellan järnvägen och Åkerlund och Rausing, vid reningsverket, dammarna och Höje å breder björnbärssnåren ut sig. Deras taggiga, snabbt växande revor slingrar i alla riktningar runt snåren, fastnar i strumpor och byxben och biter sig fast.
   Slavägare i USA lär ha straffat uppstudsiga genom slunga in dem i björnbärssnår så att hela kroppen sargades.
   Nu bjuder de ett överflöd av stora svarta söta björnbär. Men bären mognar inte på en gång och kan inte heller skördas på en gång. Den som plockar björnbär drabbas av blodspillan, rivet skinn, sönderrivna kläder och fälleben.
   Jag har just kokat en burk björnbärssylt. Det ska bli fler. Smaken är stark och söt. Fläckarna är blodröda och svåra att få bort.

Fredrik Reinfeldts uppenbarelse av Gunnar Stensson

Med ögonen riktade mot tv-tittarna manar han till generositet och tålamod: ”Öppna era hjärtan för människor som flyr för sina liv undan förtryck och diktatur!

Flyktinginvandringen innebär att det saknas utrymme för reformer, påstår han sedan. De närmaste fyra fem åren ökar kostnaden med cirka 48 miljarder.
   Anders Borg kallade sedan till presskonferens tillsammans med den för dagen zombieaktige Carl Bildt med det huvudsakliga syftet att förklara att han - och bara han – klarar Sveriges ekonomi trots den ökade kostnaden. Man kan undra om de båda kumpanerna spelar med eller mot Reinfeldt när det gäller invandringen.
   Nu är det ju så att man kan skapa reformutrymme på andra sätt: till exempel genom skattehöjningar – och kanske framför allt genom omprioriteringar. Reinfeldt är enögd när han talar om reformutrymme.
   Men jag tror trots allt att det är viktigt att han tydligt uttalar att invandringen kostar och kommer att kräva åtgärder inom en rad viktiga områden: bostäder, skola, vård osv.
   Invandringens kostnader på kort och medellång sikt måste vi erkänna - och prioritera. Anslagen till invandring är en stor och nödvändig investering. Att göra den saken klar innebär inte vatten på SDs kvarn utan skärpt kamp för mångfald mot främlingsfientlighet.
   Fredrik Reinfeldt gör utspelet vid en kritisk tidpunkt. Dagens flyktingkatastrof är den värsta sedan andra världskriget. 80 000 hjälpbehövande väntas till Sverige i år – och kanske lika många varje år de närmaste fyra-fem åren. Det kan innebära nära 500 000 nya svenskar – på sikt säkert en tillgång i vårt glesbefolkade land.
   Att öppna Sverige för den stora invandringen kan i själva verket leda till 2000-talets största reformvåg, jämförbar med den på 1950-talet. Kanske inser Fredrik Reinfeldt det.
   Men Allianspartierna i Lund förhärdar sina hjärtan som Lunds akademiker och borgare gjorde den 6 mars 1939 när de antog resolutionen mot judisk invandring i AF.
   ”När det gäller flyktingfrågan är det svårigheten att få fram bostäder som är flaskhalsen”, deklarerar Mats Helmfrid (M).
   ”Att yrka på något vid sittande bord är inte korrekta förutsättningar”, tillfogar Philip Sandberg (FP).
    Oppositionspartierna hade föreslagit en utökning av flyktingmottagandet i Lund från 125 till 150. Även med den ökningen skulle Lund förbli en av de minst generösa kommunerna i Sverige.
    ”Man ska inte bara kasta ur sig ett yttrande”, understryker Philip Sandberg som visserligen tror att Lund har goda förutsättningar att ta emot fler flyktingar men är noga med de byråkratiska formerna.
   Det är kanske sant. Men borde man inte ha gripit tillfället att signalera för en ny flyktingpolitik i Lund? Hanna Nilsson får ta upp frågan nästa gång hon har dejt med Philip Sandberg.

Framgafflat - om cykel och trafik av Ulf N

Mer biltrafik till stadskärnan, vägtrafikens utsläpp ökar, dystert på bilmarknaden, BMW-bilister toppar olycksstatistiken.

En undersökning som försäkringsbolaget Folksam gjort av trafikolyckor sedan 2003 visar att BMW-bilförare är inblandad i flest singelolyckor.(Vem blir förvånad?) Jämfört med t ex Toyota är BMW-förare inbladade i 10 gånger så många olyckor. Män har dessutom 60% större andel av singelolyckorna än kvinnor. (Återigen: vem blir förvånad?)

Borgarna vill ha mera biltrafik i stadskärnan
De borgerliga i Tekniska nämnden tycker att det finns för lite biltrafik i stadskärnan. Därför har man nu beslutat att det ska bli 20 nya p-platser på Mårtenstorget. Och så snackar man vid högtidliga tillfällen om att torget ska bli fritt från parkeringar! ”Gärna bilfritt torg – men först en rejäl ökning av biltrafik och – dito parkeringar” – det är borgarnas paroll.Mot detta står förslag från oppositionen: bygg en spännande lekplats för barn! Och, skulle jag vilja tillägga: gärna en ryttarstaty (nej, ingen krigisk kung, förstås) med plaskande vatten runtomkring! 

Lund i snigelfart mot klimatmålet
Lund ska ha minskat utsläppen av växthusgaser med minst 50 % till år 2020, jämfört med år 1990. På de drygt 20 år som Lund har jobbat med att minska utsläppen har man lyckats få ner dem med endast ca 22 %. Nu återstår fem år till etappmålet 2020. Beslutade åtgärder räcker inte, fastslår en rapport från kommunkontoret. Samma rapport visar också att Transportssektorns utsläpp inte alls har minskat – tvärtom ligger de på en något högre nivå än år 1990! Här fordras alltså resoluta åtgärder om målet ska nås.

Dystra siffror på bilmarknaden
Det är åter mörkt på bilmarknaden. Nybilsregistreringen under juli i år ökade med mellan 10 och 13 procent jämfört med juli i fjol (siffrorna varierar lite beroende på vilken källa man tittar ner i). Kurvan för det totala trafikarbetet i riket (summan av alla bilars körsträcka) tycks plana ut, men antalet bilar på våra vägar är högre än någon gång tidigare:  5 133 000 personbilar trängs på gator och vägar i Svea Rike.

Mera plats för cykeltrafiken!
På gator och vägar i Lund susade 56 000 bilar omkring under förra året. Antalet cyklar i Lund uppskattas till ca 120 000. Det är för dessa 56 000 motorfordons skull som tätorten Lund till drygt 20 % består av trafikytor. Åtgärd: minska ytorna för biltrafik, bygg bostäder på de bantade trafikytorna och ge ökat utrymme för gående och cyklister.

Nato och Sverige av Sten Henriksson

Av och till läser man engagerade opinionsbildande artiklar i Sydsvenskan, Expressen, Svenska Dagbladet m.fl. om hur angeläget det är att Sverige går med i Nato. Icke desto mindre är en stor majoritet av befolkningen i landet mot detta och min avsikt med dessa rader är att påvisa att detta är ett klokt ställningstagande. Det är ingen som talar utrikespolitik i valkampanjen, men det hindrar ju inte att man kan tänka efter. Jag hämtar argument från ”Nato – för och emot”, en bok utgiven i år av Kungl. Krigsvetenskapsakademin och särskilt från en uppsats där av Sven Hirdman, tidigare svensk ambassadör i Moskva.

Vad är Nato?
En avgörande utgångspunkt, senast fastslagen av Ulla Gudmundsson, tidigare Sveriges Natoambassadör i Bryssel., är följande: Nato är ingen militär organisation. Nato är en politisk organisation som till sitt förfogande har militära resurser.
   Det betyder bl.a. att Nato inte för några krig. När USA för krig i Irak, Afghanistan, Kosovo, Libyen m.fl. områden är det i samarbete med länder som är Nato-medlemmar, men de är där för att stödja sin samarbetspartner och huvudsponsor USA.  Ibland kallas det en ”coalition of the willing”, och i sådana ingår länder som vill visa hur angelägna och goda vänner de är, t.ex. Danmark i Irak och Sverige i Afghanistan.
   En särskild roll spelar artikel 5 i Natofördraget där alla medlemsländer förbinder sig att utifrån sina resurser hjälpa de medlemsländer som blivit utsatta för ett anfall. Det kan vara militära eller politiska resurser. Artikeln har bara använts en gång, nämligen när USA utsattes för attentaten den 11 september och då var det ingen stat som angrep utan snarast en kriminell sammanslutning. USA tog emot politiskt och miltärt stöd men det blev ingen Nato-operation av det hela utan USA bestämde enväldigt över kriget i Afghanistan och har sedan dess fortsatt det s.k. kriget mot terrorismen
   Men detta är en viktig punkt: skulle Sverige gå med i Nato skulle det vara ett uttryck för ett kraftigt stöd för USA:s politik världen över. Och det är ju självklart så att USA:s synpunkter väger tyngst i Natorådets överläggningar. USA:s militär är mycket större än alla de övrigas tillsammans.

I krig
Om vi tror på att Sverige kommer att angripas isolerat, alltså att en stormakt som Ryssland helt plötsligt skulle kasta sig över oss och inga andra, så är det tydligt att det skulle vara bra att vara medlem. Då skulle vi säkert få stöd av andra. Nu tror ingen människa att Sverige skulle utsättas för detta.  Det är helt enkelt fria hugskott som aldrig är underlag för beslut.  Men visst, det finns samvetslösa propagandister som försöker inbilla oss att det kan ske när som helst.
   Om det blir en stormaktskonflikt i Europa finns det goda skäl för Sverige att försöka hålla sig utanför stridshandlingar. Det finns det också hyggliga chanser att vi kan klara. Det är en regerings centrala uppgift att dels värna landets oberoende, dels hålla landet utanför krig. Våra historiska traditioner, vår i stort sett alliansfria politik och vårt geopolitiska läge talar till vår fördel. Om vi däremot går med i Nato så är vi med i kriget från första stund.

   Men visst, vår alliansfria politik kan ju misslyckas så att vi blir angripna ändå. Ja, det kan vi inte göra mycket åt. Men det kan ju vara bra att faktiskt ha ett eget försvar som vi bestämmer över och som är en viss tröskel för varje angripare eller påtryckare.
Om det skulle bli en rysk-baltisk konflikt så har vi inga förpliktelser – det är Nato som har flygstyrkor i Balticum. Den sk solidaritetsförklaringen har ingen militär trovärdighet. Däremot omfattas vi av EU:s allmänna solidaritetsklausul: vi kan ge humanitär och politisk assistans när och om vi vill. Men om vi i ett sådant sammanhang. upplåter svenskt territorium för Nato-styrkor, t ex stridsflygplan så kan vi förvänta ryska motåtgärder som om vi vore Nato-medlemmar. Om vi har ett hyggligt svenskt försvar så kan vi säga nej till Nato-framstötar av typ att de skulle få använda Gotland eller Nordkalotten.

Varför vi inte ska vara med i Nato
Ja, som synes finns det nästan inget som säger att det skulle var bra för Sverige att vara med i Nato. De argument som brukar användas ligger i regel heller inte på ett konkret rationellt plan. I stället framförs argument av typ att vi bör ställa upp sida vid sida med den fria världens försvarare och liknande fraser. För den som sett på vad USA faktiskt har sysslat med vad gäller krigföring och politik är uppställning  vid USA:s sida inget alternativ. Och det är det handlar om när man går med i Nato.
   Det finns en del som talar om en sorts moralisk skuld för Sverige eftersom vi inte var med i andra världskriget. Argument av den typen har spelat en roll för att Danmark skulle gå med i Irakkriget. Man ansåg sig återupprätta Danmarks ära efter att ha samarbetat för mycket med Hitlertyskland. Sverige ägnade åren 1940-42 åt att samarbeta med och fjäska för tyskarna. Vi var aldrig hotade – det var Sveriges militär som tyckte det var vår plikt att ställa upp mot ryssarna och kommunismen och som helst hade sett att vi skickade en fördelning om 80,000 man att slåss sida vid sida med finnar och tyskar. De som försökte åstadkomma det var samma grupper som tio år senare ville att vi skulle gå med i Nato och som nu ytterligare femtio år senare arbetar för samma sak.
   Det är inte mycket till debatt om Nato-anslutning i Sverige och på ett sätt är det ett hälsotecken. Alarmistiska tonfall kan i huvudsak hållas borta liksom den värsta russofobin. Men svensk försvars- och utrikespolitik har på senare år uppfyllts mer och mer av samarbete med Nato under partnerskapets paraply och inte minst under utrikesminister Bildts korstågsmentalitet och uppenbara tankegemenskap med USA. Det är vårdslöst och obehagligt och definitivt inte i landets intresse. Man kan hoppas på en förändring efter valet, men man kan dessvärre inte vara helt säker. USA:s har förvisso en mycket stark mjuk makt över Sverige och den sträcker sig långt in i alla partier. Putins nationalism och reaktionära inrikespolitik har också använts för att påverka svensk opinion i Natovänlig riktning. Desto angelägnare att vi försöker tänka så nyktert och klart vi kan.

Äntligen! Dags igen

Efter sommarledighet är VB tillbaka till en laddad politisk höst. Sen Almedalen avklarats så utbröt det stora lugnet i den svenska politiken med det börjar kännas som om den rullat igång igen så sakteliga och konstigt vore det väl annars med nästan exakt en månad kvar till valet. Ett val som VB och säkert alla dess läsare ser som ett "nu eller aldrig skall alliansen bort" val. Låt oss hoppas på detta och dra vårt lilla strå till den stora stacken.

   I världen har det tyvärr inte varit mycket till sommarlugn. Irak, Syrien och Israels krig mot palestinierna i Gaza. Det räcker att nämna dessa tre länder för att inse att det varit en fasansfull sommar för många människor. Här kan vi väl inte påverka skeendet från VB:s sida men sprida vetande och kunskap om dessa händelser kan VB:s initierade skribenter hjälpa till med.

   Välkomna till en förhoppningsvis fullmatad höst i Veckobladets spalter.
red
 

Det känns som ett hån med tanke på
årets Gazakrig att se detta.
Att detta krig kan hållas under ett av
FN utropat solidaritetsår.

Maktskiftesfestival

Lördagen den 6 september på Gröningen i Stadsparken

Alla är överens om målet: vi måste få en ny regering så att järnvägarna börjar fungera igen, skolan får tillbaka samma kvalitet som innan den blev en marknad, de nödvändiga hyreslägenheterna byggs, a-kassan restaureras, vården blir effektiv och jämlik för alla och bidragen till de rika upphör.
   Alla är överens om att målet kan och måste uppnås!
   Därför samarbetar sedan några månader en grupp aktivister från S, V, MP, F! och DV i det gemensamma projektet Maktskiftesfestivalen som planeras äga rum i Stadsparken lördagen den 6 september, drygt en vecka före valdagen, då kampen om vem som ska styra vår framtid kulminerar.
   Flera engagerade artister ställer upp. Vi återkommer med mer information nästa vecka.

The killing Fields of Inequality

Göran Therborn
Polity

Den gamle lundabon och VPK-aren Göran Therborn har kartlagt ojämlikhetens dödsfält. Olle Svenning konstaterar i sin recension i AB 10/7 att den ekonomiska politiken under Bush och Clinton kostade lika många människor livet som AIDS-epidemin i södra Afrika. Införandet av kapitalism i Sovjet kostade 4,2 miljoner ryssar livet. Inte så långt från skräcksiffrorna under Stalins utrensningar, påpekar Therborn.

Min bästa semesterbild av Ulf Nymark

Så här mot slutet av sommaren brukar många tidningar publicera av läsarna insända foton under rubriken ”Min bästa semesterbild” eller något liknande.
   VB hakar förstås på denna säsongsbundna trend. Nedan publiceras min bästa semesterbild.

Pula, Kroatien, juni 2014 – Så hanteras bilar som felparkerat på busshållplats - en upplyftande syn!

Inte ett ord om miljö och begränsade resurser! av Gunnar Stensson

Styrelseordföranden i Nordea, Björn Nalle Wahlroos, sommarpratade i Sommar i tisdags. Manuset var klart långt i förväg; han upprepade den 200-åriga liberala sagan om gränslös tillväxt utan statlig reglering. Han gjorde det skickligt, på förtroendeingivande finlandssvenska och med skarp musik från 60- och 70-tal. Det var roligt att höra.
   Han redovisade bland annat Pikettys aktuella bok om kapitalet i det 21:a århundradet. Avsikten var förstås att avfärda den.
   Jag satt i en bil på väg från Småland till Skåne, trädens lövmassor vajade i blåsten, väldiga moln, vita, grå, blå och svarta tumlade fram i ett ständigt skiftande kaos, ibland genombrutet av skarpa strålar från den sol som var dess upphov. Då och då översköljdes vägbanan av plötsliga slagregn.
   Det slog mig plötsligt att inte ett enda ord om miljö och begränsade tillgångar förekom i den utförliga redovisningen av världsekonomin. Inte en antydan!
   Minskande tillgång på resurser som olja ingår förstås i det liberala projektet, tänkte jag. Det höjer ju priset och ökar rikedomen för ägarna.

Kryssa för klimatet – kryssa Karin! av Ulf N

Karin Svensson Smith, första namn på riksdagslistan i valkretsen Skåne län södra (där Lunds kommun ingår), drar nu igång sin personvalskampanj på allvar. Som stöd har Karin ett nätverk ”Kryssa Karin för Klimatet-kampanjen”. I krysskampanjen ingår förutom ett antal möten att sprida en folder med information om varför väljarna bör kryssa Karin.

Varför personvalskampanj, Karin, du står ju på första plats på listan och ett mandat för MP i valkretsen är väl ganska säkert?
   - Det är inte alls säkert att stå som första namn på listan. Personvalssystemet innebär att om någon kandidat kryssas av minst 5 procent av partiets väljare blir den kandidat som får flest personröster vald. Miljöpartiet uppmuntrar till personval och vi är flera som tävlar om kryssen.

Varför ska väljarna kryssa just dej då?
   - För att visa att klimatomställningen är den viktigaste frågan. Det är ett kryss för kollektivtrafik och cykling, för jämställdhet och för giftfri miljö för barnen. Och så, förstås, för att det behövs en skånsk riksdagsledamot med erfarenhet av att driva de regionala miljö- och klimatfrågorna, säjer Karin.
Följ Karins kampanj på facebook.

Den trycker sanningen om Israel av Gunnar Stensson

Den engelskspråkiga versionen av den israeliska tidningen Haaretz kan sedan någon månad läsas på Lunds stadsbibliotek tack vare chefsbibliotekarie Karin Bergendorff.
   Tidigare fanns tidningen bara på hebreiska, vilket gjorde den otillgänglig för flertalet läsare, inte minst de med judisk bakgrund.
   Det aktuella numret (18/8) innehåller bland annat en artikel av Peter Beinart, en kommentator som på grund av sin kritik av israelisk politik brukar beskyllas för att gå Hamas ärenden.
   Men i artikeln visar Peter Beinart, att Hamas verkliga vänner är de israeler som övertygar den palestinska befolkningen om att Israel bara kan påverkas genom våld.
   Den sortens israeler har genom decennierna varit många och med tiden blivit fler, inte minst sedan en miljon reaktionära ryssar de senaste årtiondena bosatt sig i Israel.
   Hamas verkliga vänner är bosättarna och de som motsätter sig tvåstatslösningen. Så länge de har makten i Israel kommer Hamas vinna anslutning i den plågade palestinska befolkningen.
   Den sortens Hamasvänner förekommer också i svenska media. De kan för resten beskådas i det aktuella numret av Haaretz, eftersom Haaretz är en liberal tidning som trycker även vidriga insändare. Där finns en som jublar över den israeliska segern i Gaza.
   I en annan text jämförs Israels massaker på palestinier i det blockerade Gaza med nazisternas massaker på judarna i Warszawas ghetto 1943.

Gideon Levy har tillsammans med en kollega gjort ett stort reportage om en kvinnas tragiska öde under båda de israeliska massakrerna på palestinier, den 2008-9 och den i juli 2014.
   DN tryckte 10 juli en stor artikel av Gideon Levy ur Haaretz med rubriken Israel vill inte ha fred. Gideon Levy är orolig för Israels framtid.
   Han avslutar artikeln: ”Palestinierna har gjort flera misstag, men deras misstag är marginella. På ett grundläggande plan är rättvisan på deras sida, medan Israel står för avvisningspolitiken. Israelerna vill ha ockupation, inte fred. Jag hoppas bara att jag har fel.”
   Som andra kritiker av Israels politik lever Gideon Levy under ständigt dödshot.

Hackat och malet av Ulf Nymark

Vårdkonkurs
Vårdföretaget Hälsoteamet i Småland har gått i konkurs. Bolaget drev fyra vårdcentraler som nu stängs med omedelbar verkan. 6000 patienter står nu utan vårdcentral och ett 50-tal anställda står utan jobb. Detta illustrerar tydligt vådan av att sälja ut vården till kommersiella företag. Demokratin har abdikerat och penningen har tagit makten.

Fritt gymnasieval
Bergagymnasiet i Eslöv ska lägga ner naturvetenskapsprogrammet. Berga har tappat för många elever till Lund, som ett resultat av det fria skolvalet. Visst kan man säja att de elever som sökt sig till Lund har haft fritt val, men hur fritt val har de eslövselever som vill gå sin naturvetenskapsutbildning i sin hemkommun?

Kommunens klimatmål
Kommunstyrelsen i Lund har gjort bedömningen att klimatmålet 2020 kan nås. Det vill säja att utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 50 % av 1990 års utsläpp fram till nästa decennieskifte. Med betoning på kan. Beslutade åtgärder bedöms inte räcka till, ytterligare åtgärder måste sättas in. Ett problem som den politiska majoriteten inte vill låtsas om är att ingen har en samlad bild av vilka åtgärder som beslutats ute i nämnder och styrelser. Oppositionen ville ha en redovisning av dessa åtgärder, men det sa den borgerliga majoriteten nej till. Energisektorn har redan klarat av sin del av utsläppsminskningen, medan transportsektorn har ökat sina utsläpp sedan år 1990.

Folkparkens framtid åter i fullmäktige
Folkparkens framtid kommer upp igen i fullmäktige innan valet. Detta genom ett medborgarförslag som vill bevara parken och folkparksbyggnaden. Oppositionen stödjer förstås medborgarförslaget; de borgerliga går emot.

Borgarna: hellre kontor än bostäder
Ett annat medborgarförslag som kommer på fullmäktiges bord i augusti är förslag om att bygga bostäder på det ”trista, oanvända fältet vid korsningen Malmövägen – Ruben Rausings gata”. De rödgröna tycker det är ett utmärkt förslag, men de borgerliga föredrar kontor och hotell. Allt prat om att det är brist på mark för förtätning inom tätorten visar sig därmed vara just prat. Bristen består snarast i brist på beslut att bygga bostäder där det är möjligt.

Rapport från Almedalen m.m. av Lucifer

Nej, det är svårt att känna någon större upphetsning inför valet, dessvärre. Här har man gått i tre år och hetsat upp sig över riksdagen: arbetslösheten, utrikes-politiken, över regionen: borgarnas och miljöpartiets sjukvårdspolitik och över kommunledningens allmänna inkompetens, och när det nu äntligen är dags så känns det mest tomt.
   Och nån egentlig valrörelse har vi inte sett till heller.  Tre år och elva månader och så nu ska hela maskinen köras igång för mindre än en månad. Är det här vad vi förtjänar?

Sänkt ordningsbetyg
Enda tändande tanke hittills är folkpartiets förslag om att återinföra ordningsbetyget på högstadium och gymnasium. När jag gick i skolan på femtiotalet fanns det betyg både i ordning och uppförande. Uppförande fick man sänkt betyg i om man svor och var uppstudsig. Själv fick jag sänkt betyg i ordning. Jag bodde nämligen i en förort till Jönköping och på vintern åkte jag buss till skolan. Den var ibland försenad, t.ex. om det var snö och många resande och då kom man fram för sent för att komma i tid till morgonbönen. Då stod där en lärare och antecknade sen ankomst. Med tillräckligt många sena ankomster fick man nedsatt ordningsbetyg. Jag kunde ju ha stigit upp tidigare och tagit en buss en kvart tidigare.
   Jag ser att folkpartiet också vill ha fler gymnastiktimmar. Det är naturligtvis bra med mer motion, men vad jag minns från skolan var hur man avskydde dessa timmar. Motion, nej, det var betygsättning nästan från första timmen och allt administrerat av den nazistiske reservkaptenen.
   Det är häpnadsväckande men det är fortfarande, sextio år senare, så att jag känner obehag när jag kommer förbi den gamla läroverksbyggnaden i Jönköping. Det var fanimej inte bättre förr.

Vapen till Kurdistan?
Folkpartiet är förstås raskt ute och vill skicka vapen till Kurdistan. Det är en provins med många positiva drag, men som tycks jobba ihop med Israel och USA. USA har sedan långe många militärer där och nu har de tillsammans med Storbritannien i skickat in ytterligare soldater. Alltså: Folkpartiet tycks vilja att vi, om Kurdistan så önskar, ska skicka militär utrustning sida vid sida med de länder som är ansvariga för tio års krig i Irak och sådär en halv miljon människors död, tusentals torterades irakier etc.
   Men är inte ISIS grymma och hänsynslösa? Jo, det verkar så, även om allt vad som sägs i TV inte nödvändigtvis är sant. Om man verkligen vill bekämpa ISIS så skulle man förstås skicka vapen till Hizbollah och Assads Syrien som har bekämpat dem i flera år. Militär utrustning till Irak, nej tack, vapenindustrin har tjänat nog där! Massakrer, ja visst, t. ex. i Gaza och Egypten, men där är det inte tala om humanitära interventioner eller svensk vapenhjälp till de drabbade.

Varning för Almedalen
Åter till Sverige. Jag kunde inte låta bli att än en gång fara till Almedalen som VB:s utsände. Det borde jag ha låtit bli. Jag var där ett dygn och hade att ta ställning till en ”seminarie”-katalog om 3500 evenemang, mest PR-grejer för företag och lobbyister. Partiledartalen gör heller ingen glad med deras mycket ringa nyhetsvärde. Jag lyssnade på Jonas Sjöstedt som väl är den bäste av partiledarna och fick höra att Vänsterpartiet är ett antirasistiskt parti, vilket fick ungvänstrarna att applådera ihållande. Den sortens teater tycks höra till – alla partier skeppar in ungdomsförbundare som placeras närmast scenen. Ja, och på stan bjöd Skånes regionstyrelse som tidigare alla sugna på öl och små läckra snittar. Generöst av oss skattebetalare måste man säga. Där såg man de vanliga misstänkta, alltså Skånes landstings- och kommunalpolitiker, som stod och myste över vår generositet och attraktivitet – Carl Bildt var visst där inne om i flera minuter. Måtte nästa kommunledning i Lund ha kraft nog att stå utanför detta jippo.

Det moderistiska manifestet av Gunnar Stensson

 

Ett spöke går genom Europa – moderismens spöke

Kommunisterna försmår att hemlighålla sina åsikter och avsikter, heter det i det Kommunistiska manifestet. ”Proletärerna har ingenting annat att förlora än sina bojor. Men de har en värld att vinna.”
   Sedan 1993 finns det också ett svenskt Moderistiskt manifest som har som mål att störta välfärdsstaten. Men det är ett hemligt manifest.
  ”Välfärdsdöden är jämförbar med pest, smittkoppor eller AIDS”, heter det.
   Folket är drogat av ”beroendeframkallande bidrag”. (Denna bidragseffekt utnyttjas dock i överklassbidragen Rut och Rot som ger stadga åt den modersistiska opinionen.)
  ”Nedmonteringen av den offentliga sektorn handlar alltså om överlevnaden för allas vår välfärd.”
  ”Det sovande folket” är titeln på det Moderistiska manifestet. Författare är kontrarevolutionären Fredrik Reinfeldt.
   Det nya är alltså att det Moderistiska manifestet är hemligt.  Revolutionen modereras, kläs i moderata ord. Metoden år framgångsrik. Så uppstod sekten Nya Moderaterna. Samhället omvandlas i hemlighet utan att någon ser vad som sker.

Moderata samlingspartiet är Moderismens ledande kraft, men till det är Allianspartierna knutna. De har viktiga roller för att förverkliga Moderismens samhällsideal.

Girighet är Moderismens gemensamma grundvärde.
   Girighetens politiska dynamik grundar sig på den är en destruktiv drift som finns hos nästan alla människor och samhällsklasser.  I själva verket är också samhällets mest resurssvaga medborgare ofta sårbara för girighetens frestelser. De tror de gagnar sina egna intressen när de röstar på Moderismens partier.

Moderismens tidsram uttrycks i formeln ”Om 50 år är vi alla döda.” Därigenom blir det möjligt att undvika kostsamma uppoffringar för att till exempel förhindra temperaturhöjning, orkankatastrofer, torka och alla andra slag av miljöförstöring. Däremot undviker Nya Moderisterna uttryck som ”efter oss syndafloden”.

Folkpartiets uppgift i det moderistiska projektet är propaganda för konkurrensen om de begränsade resurserna.
Denna uppgift blir viktigare eftersom konkurrensens nackdelar och särskilt dess självupphävande tendens med tiden blivit allt uppenbarare. Meritokrati är ett begrepp som uppfunnits för att inbilla folk att tävling alltid leder till att bästa företag och person vinner, och alltså tjänar allas bästa. Det är naturligtvis inte sant. I själva verket vinner hela tiden de som från redan från början har störst resurser över dem som befinner sig i underläge. Tillgångarna koncentreras därför till allt färre.  Att främja denna utveckling är Folkpartiets uppgift i Moderismens projekt. 

Centerpartiets uppgift är att öka koncentrationen i ägandet av svensk odlings- och skogsmark.

Centerpartiet är grevarnas, baronernas och patronernas parti. Eftersom dessa makthavare nödvändigtvis blir allt färre med tiden tvingas medlemmarna i de andra moderistiska partierna att stödrösta på Centerpartiet. För Moderismen är EU:s jordbrukspolitik viktig eftersom den regelbundet tillför storgodsägarna nya tillgångar.  Många storgodsägare använder dessutom sina rikedomar till vinstgivande investeringar i banker och storföretag och bidrar också på det sättet till Moderismens koncentrationspolitik.

Kristdemokraterna företräder de traditionella hierarkier som utvecklingen har placerat på historiens sophög. 
De är alltså arvtagare till det gamla högerpartiet vars huvuduppgift var att värna den gamla överklassens privilegier. De är viktiga för Moderismen och ger den dess stil. Detsamma kan sägas om monarkin. En huvuduppgift i detta sammanhang är försvaret av de traditionella könsrollerna och kampen för kvinnornas fortsatta underordning under den paradoxala parollen valfrihet.

Sverigedemokraterna är inget Moderistiskt parti, men utgör likväl ett viktigt verktyg för Moderismens genomförande. Sverigedemokraternas väljare ser raseringen av det svenska välfärdssamhället med utarmningen av landsbygden, med timanställningar och visstidsanställningar, med försämrade sjukförsäkringar och arbetslöshetsförsäkringar, med utarmad sjukvård, skola i fritt fall och en åldringsvård som för tanken till forntida ättestupor.
   Men de förleds att tro att invandringen och flyktingpolitiken är orsaken till förfallet. Därigenom vilseleds mycket berättigat missnöje. De stöds därför i hemlighet ekonomiskt och på andra sätt av Moderismens partier, särskilt de Nya Moderaterna.

Moderismens taktik och strategi är således bred och samordnad. Den Moderistiska Alliansen satsar alla resurser på att vinna valet den 14 september. Om de lyckas kan de gå vidare med sitt stora samhällsprojekt och kanske åstadkomma irreparabla skador.

Vad har Moderisterna uppnått hittills?
De har privatiserat apoteken så att de förvandlats till en sorts drugstores som säljer skönhetsmedel och tuggummi men vägrar saluföra läkemedel som är mindre lukrativa.
   De har privatiserat vården så åldringar vanvårdas medan ägarna överför pengarna till skatteparadis.
   De har förstört a-kassan.
   De har privatiserat järnvägarna så tågen varken kan gå på somrarna (solkurvor) eller på vintrarna (snö) eller vår och höst (ruttna slipers).
   De har privatiserat den svenska skolan, som en gång hörde till världens bästa, så att den nu försämras i hastigare takt än någon annan skola i världen.
   Inte illa, på bara åtta år.
   Inte illa, bara 21 år sedan Fredrik Reinfeldts manifest Det sovande folket första gången publicerades.

The Freedom Flotilla Coalition to Sail to Gaza Again

PRESS RELEASE: 2014-08-12
Responding to the Israeli aggression and the  complicity of world governments

The Freedom Flotilla Coalition (FFC) met in Istanbul in the shadow of the latest Israeli aggression on Gaza. We have watched atrocities being committed against an already besieged population. In the two day meeting (August 10th and 11th), the FFC concluded that it is the responsibility of civil society worldwide to sail to Gaza and challenge the Israeli blockade, the source of most problems facing the Palestinian population of Gaza.

We plan to sail to Gaza during 2014, the UN International Year of Solidarity with the Palestinian People:

This initiative, following in the footsteps of the 2010 and 2011 flotillas as well as other attempts to challenge the blockade of Gaza (between 2008 and 2014), is expected to include a wider and more diverse international participation.  This new flotilla is a reflection of the growing worldwide solidarity with the Palestinian people; from the US to Malaysia, from Scandinavia to South Africa.

"Calls to end the blockade of Gaza need to move from words to actions," said Ann Ighe, chairperson of Ship to Gaza and member of the FFC. We invite all interested citizens worldwide to participate in this initiative in any way you can."

These boats are also expected to carry Palestinian commercial products purchased by buyers worldwide to complete the work of Gaza's Ark, the cargo boat built by the Palestinians and the FFC in Gaza and was bombed by Israel on July 11th.

"We urge all governments to defend Human Rights and the right of the Palestinian people to freedom of movement, to facilitate the sailing of our ships to Gaza. It is their responsibility," added Ehab Lotayef of the coalition.
In addition to sailing to Gaza, the FFC will organize demonstrations at sea and in ports worldwide over the next months. Along with other projects, the initiative will support the right of Palestinians to operate international marine lines in and out of the port of Gaza.

We support the Palestinian demand to open the port of Gaza to international marine traffic. The FFC also will work on twinning ports in the Mediterranean and beyond, with Gaza City, as a sign of solidarity and support.

Finally, we assert that all that we do is peaceful, civil society driven non-governmental actions.

Spokespersons fo Ship to Gaza Sweden:
Dror Feiler & Ann Ighe

Vad du inte visste om Hamas av Gunnar Olofsson

I februari 2006 skriver den nyvalde palestinske premiärministern, och ledande Hamas-politikern, Ismail Haniyeh ett brev till USA-presidenten George Walker Bush. Hamas har just vunnit det palestinska valet – det enligt den blivande svenske utrikesministern Carl Bildt dittills mest demokratiska i Mellanöstern! – och Haniyeh vill nu ha hjälp av USA att häva bojkotten från väst av Hamas, inleda förhandlingar och få till stånd en långsiktig fred med Israel med ett Palestina inom 1967 års gränser. Ärendet brådskar eftersom ”en fortsättning av den nuvarande situationen kommer att uppmuntra våld och kaos i hela regionen” skriver Haniyeh. USA-presidenten svarar aldrig på brevet.

Hamas grundades 1987, som en gren av det Muslimska brödraskapet, i samband med det första palestinska upproret – Intifadan – på de av Israel ockuperade områdena. Enligt sitt program vill rörelsen verka för en islamisk stat i hela det historiska Palestina, inkluderande även Israel. ”Bara i skuggan av islam kan medlemmar av alla religioner samexistera i trygghet och säkerhet för sina liv, egendom och rättigheter” säger programmet (artikel 6). Andra religioner har, menar man, misslyckats med detta uppdrag och istället orsakat krig – bland annat två världskrig! – förföljelser och folkutrotningar. ”I frånvaro av islam uppstår konflikter, regerar förtryck, hejdlös korruption och fortsätter kampen och krigen”, konstaterar programmet.

Hamas program påminner en del om de svenska Kristdemokraternas, där det konstateras att ”de värden, rättigheter och skyldigheter, som inspirerats och förts vidare av den kristna traditionen, är oundgängliga som grund” för ett samhällsbygge. En religiös bas för ett bra samhälle således. Tittar man närmare på vilka värden som avses är de intill förväxling lika de i Hamas program – fred, frihet, tolerans, värdighet, solidaritet och respekt för Guds skapelse. Inte minst betonas kvinnornas betydelse där dessa, enligt Hamas, ”inte har någon mindre roll än männen i kampen för befrielse” och ”spelar en stor roll i att vägleda och utbilda den nya generationen” (artikel 17).

Vad gäller ambitionen om en islamisk stat i hela Palestina är den, enligt Hamas högste ledare Khaled Meshal, ”ett stycke historia som inte längre är relevant men som inte kan ändras av interna skäl”. En liknande tanke, kanske, som de svenska Socialdemokraternas mångåriga, men aldrig förverkligade, krav på republik i Sverige? Programmet används numera inte av Hamas, och på hemsidan hänvisas istället till rörelsens valmanifest från 2006, med ett mycket bredare folkligt och mindre retoriskt anslag. Hamas är framför allt en social rörelse, och 90% av verksamheten handlar om saker som stöd till fattiga, barnhem, utbildning, moskéer och liknande. Detta, tillsammans med frånvaron av korruption inom ledarskiktet, är sannolikt förklaringen till valsegern 2006.
   Erbjudandet om en långsiktig fred med Israel, i utbyte mot ett Palestina inom 1967 års gränser, framfördes redan i januari 2004 av Hamas dåvarande ledare, shejk Ahmed Yassin. Två månader senare var den fysiskt handikappade shejken död, mördad i en riktad israelisk missilattack, som även tog med sig ett antal icke inblandade civila offer. Efterträdaren, doktor Abdel Aziz al-Rantissi - som upprepat samma erbjudande - dödades i en liknande missilattack en månad senare.

Generellt finns ett kusligt samband mellan erbjudanden från Hamas om en varaktig fred med Israel, och nya utbrott av våldsamheter i Palestina. På ett möte i april 2008 mellan Khaled Meshal och förre USA-presidenten Jimmy Carter, konstaterade parterna en fullständig enighet om fred inom 1967 års gränser. I november samma år upprepades samma förslag av Ismail Haniyeh. Svaret blev ”Operation gjutet bly” med en fullskalig israelisk militär invasion av Gaza, över 1.400 dödade palestinier och en total ödeläggelse av området. I februari 2012 avsvor sig Hamas användandet av våld. Månaden efter iscensatte Israel ”Operation återvändande eko”. Senare samma år kom en ny israelisk offensiv, med nya offer. Den senaste konflikten, vars resultat vi ännu inte kan överblicka, startade efter att Hamas lämnat över hela makten till en palestinsk enhetsregering, utan egna representanter, och med mandat att förhandla om ett fredsavtal utifrån FN: s linje om en tvåstatslösning inom 1967 års gränser.

En viktig förklaring till det nuvarande läget är västvärldens – USA och EU – totala förakt för den palestinska demokratin, och ovilja att acceptera en folkvald palestinsk regering som part i några förhandlingar. Istället har man envisats med att behålla en terrorstämpling av Hamas och andra palestinska organisationer – något som givit Israel grönt ljus för allehanda övergrepp och brott mot mänskligheten. Terrorister har ju, som bekant, inte mycket till rättigheter. Varken Socialdemokraterna, som en gång införde terrorstämplingen för svensk räkning, eller allianspartierna, har visat någon vilja att ändra på detta. Man har inte tagit till sig några av de palestinska fredsinitiativen. Inte heller har man gjort några försök att bryta den olagliga israeliska blockaden av Gaza, eller att få några av de israeliska ledare som är uppenbart skyldiga till övergreppen ställda inför någon domstol.

I resten av världen utanför USA, EU och några stater till – en värld där varken Hamas eller någon annan palestinsk organisation är terrorstämplad - är den svenska linjen i frågan obegriplig. Sverige, som tidigare utmärkt sig för ett starkt engagemang för fattiga och svaga, mot kolonialism och apartheid, och som fått mycket goodwill för sina försök att medla i Mellanösterns olika konflikter, röstar numera mot palestiniernas inval i FN-organ, och lägger huvudansvaret för förtrycket av palestinierna på dem själva. När 134 stater, bland annat Island, erkänt Palestina inom 1967 års gränser, finns Sverige inte med bland dessa. Istället sitter man fast i ett träsk av låsningar där utvecklingen, om ingenting görs, bara kan gå från dålig till sämre. Det finns förvisso politiker, inom flera partier, som tänker annorlunda. Inför årets val är det kanske viktigare än någonsin att föra fram dem till poster där de kan få ett verkligt inflytande.
Gunnar Olofsson
Debattör och medlem i Palestinagrupperna