Låt SJ:s felande länk Flackarp – Högevall utmynna i en tunnel till Lunds Central! av Gunnar Stensson

Järnvägstrafiken Stockholm - Lund och Göteborg - Lund går på var sitt dubbelspår. Men mellan Lund och Malmö måste tågen trängas på ett enda gammalt slitet dubbelspår. Det leder till förseningar, förseningar som fortplantar sig över hela Sverige. Värst drabbas pendlarna mellan Lund och Malmö.
   475 tåg per dygn körde förbi Lund 2012. De närmaste åren beräknas antalet öka med ytterligare 100. Det gör drygt 20 tåg i timmen, ett var tredje minut, dygnet runt.
   Och många tåg har inte bara Malmö som slutstation utan Köpenhamn och Helsingör. I framtiden tillkommer Berlin och Hamburg. Förseningarna sprider sig också dit.
   Utbyggnaden till fyrspårigt har börjat från Malmö för länge sen. Snart återstår bara de sista tre kilometerna mellan Flackarp och kröken mitt i Lund vid Svanegatan och Högevall. Inom sju år ska de vara klara. Och då ska vi också ha en ny pågatågsstation i Klostergården.
 

 

Hittills har vi i Klostergården (vi är så där 5000 men blir långt fler när nybyggena kring Arenan och i St Lars blir klara) mest varit glada över detta.
   Nu börjar vi bli bekymrade. Det nya dubbelspåret blir mycket arealkrävande. Vid Klostergårdsstationen kommer ytterligare spår behövas.
   I en utredning som Trafikverket lät göra 2013 står det: ”De små refuger av grönt som trots allt finns ligger i ganska stor utsträckning längs den befintliga järnvägen och därför får åtgärden (utbyggnaden) stor effekt. Helst om de små biotoper som finns idag längs befintlig järnväg försvinner.” Utredaren låter lite uppgiven.

De befintliga små biotoperna är förstås det smala gröna stråket öster om järnvägen från Arenan till Höje å och kolonierna på andra sidan. I höjd med Arenan är grönskan redan i stort sett utplånad, vid Korpvallen kommer kanske en trädridå finnas kvar och längre söderut lite parkmark.
   En avgörande fråga för ”biotopernas” fortbestånd blir lokaliseringen av den nya pågatågsstationen. Den kommer nämligen bli centrum för ny bebyggelse.

Enligt Trafikverkets nya broschyr kommer stationen att byggas vid Nordanväg på det ställe där det tidigare låg en hållplats. Den tillgång till mark för ny bebyggelse som finns där består av en stor parkeringsplats längs järnvägen samt ett par koloniområden och parkmark vid Åkerlunds och Rausings väg. På Klostergårdssidan är marken till största delen upptagen av Klostergårdens idrottsplats och fjärrvärmeverket.
   I februari i år utlystes en internationell arkitekttävlan om utbyggnaden i sydvästra Lund. Många väntar med oro på förslagen.
   Bland dem som är oroliga finns ägarna till kolonilotter inom området.

Järnvägsutbyggnaden förstärker den barriäreffekt som redan klyver hela Lund i två delar. ”Ytterligare ett spår ger ännu högre barriäreffekt” enligt utredningen.
    Öster om järnvägen ligger Klostergården, Arenan, Stadsparken, Nygatan, Grand Hotel och Clemenstorget. På västra sidan ligger Polhemsskolan, Klosterkyrkan, Tingshuset och Kristallen.

Högre bullernivåer blir konsekvensen av ”en ökad mängd person- och godstrafik samt ökad bullernivå vid ny station (Klostergårdsstationen) genom retardation (inbromsning) och acceleration av tåg.” Den bullerdämpande effekten av löv och annan vegetation försvinner med ”de små biotoperna”.

En järnvägstunnel är den givna lösningen på de problem som orsakas av barriäreffekten och ökande bullernivå.
   Med en järnvägstunnel skulle Lund upphöra att vara en kluven stad. De gröna biotoperna längs järnvägen skulle bevaras. Parkmark och mark att bygga på skulle få värdefulla tillskott.
   Planerna för Lunds stationsområde håller öppet för möjligheten. Flera av de förslag som presenterats för den framtida utformningen av området likaså.
   Citytunneln i Malmö visar att ett tunnelbygge är fullt genomförbart även inom tättbebyggt område.
   Jag förslår att tunneln ska börja strax norr om Höje å. Eftersom marknivån stiger ju närmre centrum man kommer ökar utrymmet för tunnelbygget hela vägen fram till stationsområdet.
   Tekniskt är byggandet av en järnvägstunnel fullt genomförbart. Problemet handlar om pengarna. Men kostnaden för tunnelbygget är inte bara en fråga för Lund och Skåne utan för hela Sverige.
   Jag är fullkomligt övertygad om att byggandet av en järnvägstunnel på lång sikt är samhällsekonomiskt lönsamt.
Gunnar Stensson, Ordförande i Klostergårdens byalag
 
Trafikverket anordnar Öppet Hus om utbyggnad av järnvägen mellan Lund och Flackarp på Grand Hotel onsdagen den 14 oktober kl. 15-20. Projektet presenteras vid två tillfällen: kl. 15.30 och18.30.