2016-05-12

Rapport från Vänsterpartiets kongress
av Hanna Gunnarsson

Under kristihimmelsfärdshelgen i början av maj höll Vänsterpartiet sin 41:e kongress i ett soligt och somrigt Örebro. Det var en kongress med god stämning och saklig debatt, under rubriken “Tillsammans gör vi skillnad”. De stora frågorna i debatten inför kongressen var kärnkraften (med anledning av “eko-eko-programmet”), budgetsamarbetet med regeringen och frågan om “tendensfrihet”.

Helt nytt ekologisk-ekonomiskt program (“Eko-eko”)
Kongressen inleddes med en rejäl debatt om det nya ekologisk-ekonomiska programmet, som har beskrivits som Vänsterpartiets största programarbete på flera år. Programmet har kommit till efter en kongressmotion 2012 som ville ha ett program som ”visar hur social välfärd och global rättvisa kan uppnås inom ramen för ekologiskt hållbara gränser”. Förra året lade programgruppen fram ett omfattande program, på hela 83 sidor. Inför kongressen har partistyrelsen konkretiserat “eko-eko”-programmet till ett kortare punktprogram, som nu har antagits av kongressen.
   Många kongressombud uttryckte stor glädje och stolthet över det framtagna programmet och arbetet som har gjorts. Flera vittnade om att de som miljöintresserade vänsterpartister har känt att miljöpolitiken inte har fått ta den plats som den borde i partiet och att miljöpolitiken nu har fått ta ett stort steg framåt. Jag tycker personligen att debatten kanske inte riktigt lyfte, men det är ju svårt med djupare debatt när talartiden är kort och det (tack och lov) inte tillåts replikskiften.
   Den stora frågan i debatten om eko-eko-programmet var frågan om kärnkraften. När kongressen började möttes ombuden av en kampanj från Greenpeace om att inte acceptera skrivningarna om kärnkraften i eko-eko-programmet. Vänsterpartiet har en tydlig nej-linje i kärnkraftsfrågan, och det var inget ombud som uttryckte någon annan linje i kongressdebatten. Partistyrelsen hade dock lagt fram en skrivning som löd att kärnkraften ska ha “successiv avveckling i takt med att det förnybara byggs ut”. Denna punkt blev avslagen, tillsammans med en benämning av koldioxidlagring (Carbon Capture and Storage, CCS) som en “tänkbar teknik”. Istället uttrycker programmet nu att kärnkraften ska avvecklas så fort som möjligt.” I omröstningen skilde bara 12 röster mellan alternativen. Det är viktigt att komma ihåg att alla alternativ innehöll ett tydligt motstånd mot kärnkraften i sig och krav på avveckling. Skatt på olika former av klimat-ovänliga livsmedel diskuterades men blev inte bifallet av kongressen. I besluten om kärnkraft och koldioxidlagring visade kongressombuden på en lite mer radikal linje än partistyrelsen, som velat föra in en lite mer pragmatisk klimatpolitik.

Diskussioner om partiprogrammet
Programkommissionen hade gjort ett gediget arbete med omformuleringar i partiprogrammet, framförallt stycket “strategiska huvudlinjer”, bland annat en ny analys i stycket om rasism. På Vänsterpartiets hemsida finns en längre text om hur programkommissionen har tänkt och gjort i de större frågorna i partiprogrammet.
   Flera kongressombud framförde att partiprogrammet är för komplicerat, akademiskt och svårt att förstå. Partiprogrammet är inte tänkt att delas ut som flygblad, menade programkommissionen, men kongressen biföll ändå en motion om att ta fram en “populärversion” av partiprogrammet. Frågan om arbetstidsförkortning har varit en återkommande diskussion de senaste åren, så också på denna kongress. En motion från Skånedistriktet om att 6 timmars arbetsdag ska vara en av Vänsterpartiets huvudfrågor framöver bifölls. Det skulle i praktiken kunna betyda att arbetstidsförkortning blir en valfråga i nästa val. Kongressen beslutade också att Vänsterpartiet ska vara för att prova en sänkning av rösträttsåldern till 16 år i kommunalvalen (men i övrigt stå fast vid 18 års rösträttsålder), vilket är en ny linje för Vänsterpartiet. Kongressen valde också att stärka skrivningen om nationella minoriteter och ursprungsfolk i partiprogrammet och skriva in Vänsterpartiets krav om att ratificera ILO169 (om urfolkens rättigheter) i programmet. Kongressen biföll dock inte några av motionerna om att kräva en folkomröstning om EU-medlemskapet.

Inga formella förändringar i förhandlingarna med regeringen
I den allmänna politiska debatten på kongressen återfanns en stor mängd olika frågor. Här hamnar alla förslag som inte direkt berör något av Vänsterpartiets program. Debatten handlade om allt från internationella frågor och arbetsrätt till narkotika-, sjukvårds- och skolpolitik - och den stora frågan om budgetförhandlingarna med S och Mp. Skånedistriktet hade skickat in en motion om ny strategi i budgetförhandlingarna, som fått en del uppmärksamhet i medierna innan kongressen. Motionen ville se en mer omfördelande ekonomisk politik och att Vänsterpartiet ska gå i renodlad opposition i riksdagen om inte sådana krav får genomslag. Debatten handlade om att Vänsterpartiet ska höja ribban och ha tydligare politik, men också om att Vänsterpartiet har gjort skillnad i förhandlingarna med regeringen. Motionen blev avslagen, vilket betyder att inga formella skillnader i Vänsterpartiets förhandlingar med regeringen sker. Debatten i Vänsterpartiet kommer dock fortsätta och vad som händer framöver är det nog ingen som kan förutse idag. Bland de bifallna allmänna motionerna fanns krav på att legalisera hjälp till flyktingar som vill söka asyl, att PKK ska bort från EU:s terrorlista (vilket ledde till kurdisk fest utanför kongressen på söndagseftermiddagen) och att högkostnadsskyddet även ska gälla tandvård.

Jonas Sjöstedt omvald
På lördagen valdes Jonas Sjöstedt om som partiledare för Vänsterpartiet, av en enig kongress. Valberedningen beskrev i sin motivering honom som "lugn, sansad, klok, påläst och eftertänksam" och hyllade hans förmåga att dra massor med folk på möten runt om i landet. Det är nog ingen överdrift att säga att Jonas är populär bland partimedlemmar och väljare.

Partistyrelse med majoritet kvinnor
I den nyvalda partistyrelsen, som har en mycket stor majoritet kvinnor, finns tre skåningar: Pål Brunnström, Hanna Gedin och Susanne Björkenheim, alla från Malmö. Till programkommission valdes skåningarna Anders Neergaard (Malmö) och Mats Olsson (Lund).
   V-kongressen hade en klassisk stämning av radikal vänsterpartistisk politik och en vilja att vara tydlig opposition till den politiska inriktning Sverige har idag. Partistyrelsens försök att lyfta fram mer pragmatiska eller försiktiga linjer blev nedröstade, vilket nog inte var en överraskning för den som följt debatten fram till kongressen. Genom hela kongressen var det mycket bra stämning med konstruktiva och kamratliga diskussioner.
   När man, som jag, inte är ombud utan åker till partikongress som åhörare hinner man dessutom göra lite annat än att bara lyssna på politisk debatt. Örebro är en väldigt fin stad, med ett historiskt slott, ett levande centrum, en vacker stadspark och stadsnära naturreservat. Definitivt värt ett besök!
För den som vill läsa förslagen, motionerna och motionssvaren till kongressen så finns dessa på www.vansterpartiet.se. Där finns också redan nu preliminära redigeringar av de program som kongressen biföll.

Inga kommentarer: