2017-11-30

66 år i skolan 70. Summering:7 av Den Gamle

Redan före den 9 september hade valet av George Bush till president visat sig katastrofalt. När han i maj besökte Göteborg i samband med ett EU-möte utbröt kravaller som var de svåraste i svensk historia sedan Ådalen. Polisen sköt skarpt på demonstranter. Destruktiva vänsterextremister vandaliserade Avenyn i Göteborg och slog på det sättet sönder den begynnande vänstervåg som samlats i Attac-rörelsens krav på en Tobinskatt på kapitaltransaktioner.
   När tvillingtornen rasade i september ställde hela det politiska etablissemanget i Sverige liksom rader av diktaturer i Asien och Afrika oreserverat upp för president Bush och anslöt sig till det krig i Afghanistan som alltjämt pågår.
   2002 började förberedelserna för den invasion i Irak som i mars 2003 störtade hela Mellanöstern i det kaos av konflikter som alltjämt raserar stater och städer och orsakar den flyktingkatastrof som har gjort extremhögern till ett hot i USA och Europas länder.  
   I februari 2003 demonstrerade fler människor i Europa och Amerika mot det annalkande kriget än någon gång sedan Vietnam-kriget. Bush och Blair struntade i opinionen och ljög dem upp i ansiktet. Invasionen orsakade ett helvete i Irak och hela världen de närmaste decennierna. De mänskliga rättigheterna avskaffades genom en enkel terrorstämpling av fienden. Tortyr blev accepterat. I Guantanamo inrättade Bush sitt eget koncentrationsläger. Så framkallade han IS.

Miljökampen ändrade karaktär. Dittills hade den handlat om DDT, havererade kärnkraftverk, ozonskiktet och annat som kunde åtgärdas om man tog itu med missförhållandena.
   Nu handlade den om klimatet och tipping points och självförstärkande störningar i världssystemet. Metangas och sjunkande hus i Sibirien. Smältande polarisar och glaciärer. Stigande havsvatten.  
   Miljömötet i Köpenhamn bekräftade misstanken att det nyliberala politiska systemet utgör det största hotet mot planeten. Dess konsekvenser blev uppenbara när miljardären Donald Trump valdes till USA:s president och bröt med Paris-avtalet för att kunna fortsätta med den lukrativa olje- och kolproduktionen.

Krig stimulerar vapenindustrin och höjer oljepriserna. Många tjänade på Irak-invasionen.
   Finanskraschen på Wall Street inträffade ungefär samtidigt som Barak Obama blev president i USA. Skattebetalarna tvingades rädda de sönderspekulerade bankerna eftersom de blivit beroende av dem. Finanskrisen ökade kapitalkoncentrationen så att nu en handfull miljardärer förfogar över mer kapital än resten av mänskligheten.
   Obama kom till makten genom löften om reformer men förhindrades att genomföra de flesta. Kriget – krigen – i Mellanöstern fortsatte. Guantanamo bestod. Tekniska framsteg gjorde det möjligt att eliminera motståndare med hjälp av drönare. Israel genomförde två terrorkrig mot palestinierna i Gaza

Den arabiska våren väckte förhoppningar. Den spreds som en löpeld genom Tunisien, Egypten och Syrien men visade sig vara ett ytligt fenomen baserat på övertron på den nya it-tekniken . Det gick inte att göra revolution genom att lajka den med ett knapptryck.  Tyrannerna och terroristerna behärskade tekniken bättre än demokratirörelserna.
   I Egypten blev general Sisi diktator. IS utropade kalifatet och erövrade ett stort territorium i Irak och Syrien. IS lyckades sprida sina filmer över hela världen. Alla har någon gång sett halshuggningarna och de svarta flaggorna.
   Flyktingströmmen och terrorismen födde en nationalism lika giftig och farlig som på 1930-talet. I Frankrike, Tyskland, Storbritannien och de nordiska länderna. I Polen, Ungern och flera andra östeuropeiska länder vann den regeringsmakten.

Han såg allt detta. Tidigare hade han alltid varit övertygad om kraften i demokratin. Kampen mot kolonialism och imperialism på 60- och 70-talet hade varit framgångsrik, likaså kampen för demokrati i Sovjetunionen och Östeuropa.  Opinionen mot kärnkraft hade segrat till slut. Uppslutningen kring miljörörelsen hade breddats. Det goda hade segrat.
   Sedan hade allt urartat. Varför är den gode dum? Varför är den onde klok? Varföre är allt en trasa? Ungefär så hade Almkvist formulerat det.
   Sista gången han kände en sorts hoppfull övertygelse var i samband med de globala protesterna mot det hotande Irak-kriget våren 2003. Han hade tillsammans med Ulf Nymark tagit initiativ till demonstrationen i Lund.
   Nu gällde det inte längre att vinna. Det gällde att göra motstånd. Motstånd mot krigen. Motstånd mot nationalismen. Motstånd mot rasismen. Motstånd mot den orimliga fördelningen av kapital. Motståndet mot den pågående och allt snabbare förstörelsen av existensen på jorden var kanske till slut den uppgift som kunde samla mänskligheten.

Inga kommentarer: