VB har en lång historia som lokal vänstertidning i Lund. 30 årgångar av Veckobladet kom ut under den förre ägaren som var Vänsterpartiet i Lund och dess föregångare. Under de senaste tio åren har tidningen kommit ut med ett nummer varje vecka, numera som webbnummer och i bloggform.
Varje fredag kl
12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd
eller för digital strejk. Från och med fredag den 20 nov och en månad
framåt kan vi bara vara åtta personer närvarande.
Vi vill att Sverige och Lund medverkar till att hålla den globala temperaturökningen under 1.5 grader, uppfyller Parisavtalet, verkar för klimaträttvisa och lyssnar på den bästa samlade vetenskapen.
Med utgångspunkt i tre teman -
iscensättning, posering, retuschering - väver utställningen Atelier
Jonn - #NoFilter samman 1800-talets porträttfotografi med dagens
Instagramflöde och kommer fram till att - visst är vi ganska lika?
Utställningen leker med dagens sociala medier och
viljan att framställa sig på bästa sätt. Genom att kombinera dåtidens
bildspråk med dagens utforskar utställningen önskan om den perfekta
bilden.
Upplev utställningen:
atelierjonn.com
@atelierjonn
@fotograflinajonn
Utställningen är producerad av masterstudenter i museologi på Lunds universitet.
När Lunds kommunfullmäktige behandlat budget 2021 för nämnderna för vård, skola, omsorg och socialtjänst står det klart att nedskärningspolitiken ännu härskar i Lund.
Detta med ett viktigt undantag – en samlad
opposition röstade ner högerkvintettens nya nedskärning på förskola och
grundskola. Detta genom att SD i denna fråga anslutit sig till de
rödgrönrosa partiernas förslag. En god chans hade funnits att göra
samma sak i alla fall vad gäller vård och omsorg. Men här var istället
MP tungan på vågen och MP röstade med högerkvintetten. Hela MP? Nej,
Ulf Nymark hade anständighet nog att tidigt deklarera att han inte
tänkte stödja högerns fortsatta nedskärningar utan lade ner sin röst i
samtliga omröstningar som berörde dessa nämnder.
Efter att inför 2020 ha medverkat till de
största nedskärningarna i Lunds moderna historia framhärdar MP alltså i
vått och torrt att stödja styret i vård- och omsorgsnämnden, i
utbildningsnämnden, i socialnämnden samt i dubbelbeskattningen av LKF:s
hyresgäster. För detta har de fått en glaspärla och en smörgås, eller
rättare sagt en pendlarparkering och ett naturreservat som ändå alla
partier i fullmäktige stöder.
I övrigt har årets budgetdebatt bjudit på
få överraskningar. Socialdemokraterna kunde ha stoppat nedskärningarna
inom tekniska nämndens, men röstade aktivt för nya kraftiga
nedskärningar. Högerkvintetten röstade med stöd av SD igenom att Lunds
företagshälsovård skulle privatiseras. Med stöd av MP drev de igen om
att 30 miljoner extra plockas ur LKF, rakt in i kommunens driftsbudget.
I förra veckan behandlade byggnadsnämnden förslaget om ett skönhetsråd. Förslaget innebar att byggnads-nämndens ordförande tillsammans med stadsbyggnads-direktör, stadsarkitekt, stadsträdgårdsmästare och några från arkitektskolan med möjlighet att adjungera fler skulle utgöra rådet. Syftet var att vidga debatten om staden och arkitekturen. Någon formell koppling till beslut i byggnadsnämnden skulle inte finnas.
Det har funnits flera kritiska röster till att stadens byggnadsantikvarie inte fick vara med enligt förslaget, och det märkliga i att beslutsfattarna ska ge råd åt sig själva. Vi var många som hade föreställt oss ett fristående råd av sakkunniga, som skulle ge råd åt beslutsfattarna. 
The World Meteorological Organization (WMO)
Koncentrationen av växthusgaser i atmosfären nådde nya rekordnivåer under 1019 och har fortsatt uppåt 2020, trots minskad trafik och minskat flygande, enligt FN:s väderorgan WMO.
Vipeholmsanstalten P1 Dokumentär
Foto: Collage / Mattias Ramos / SR
Göran Rosenbergs förslag att skapa ett
museum om ”Människovärdets och människosynens svenska historia” på
Vipeholm presenterades i Sydsvenskan
häromdagen. Ett av de foton som illustrerar artikeln visar ”stormen”,
avdelning 88, som den såg ut 1979. På fotot ser vi barn och en
sjuksköterska i en halvmörk lokal med ett par suddiga gestalter och ett
några sängar.
Fotot idylliserar situationen. Det var på avdelning 88 de svåraste övergreppen ägde rum.
Riksanstalten på Vipeholm var ökänd. Redan 1953 beskrevs den som helvetet på jorden i tidningen Se.
Hur uppstod den och varför blev den sådan?
Efter första världskriget ville man förlägga
ett regemente till Lund. Man började uppföra en kasern på Vipeholm.
Bara en byggnad hann bli färdig, innan 1925 års försvarsbeslut avbröt
projektet. Det gick tio år innan man fann en annan användning för
kasernen.
1935 blev Vipeholm en riksanstalt för ”svårskötta, höggradigt
psykiskt efterblivna”. Lunds enda kasern togs i bruk och ytterligare
tre byggnader uppfördes. Patienter från hela Sverige fördes dit. Alfred
Petrén, professor i psykiatri, blev inspektör. Han var en ledande
socialdemokratisk politiker.
1934 hade Alva och Gunnar Myrdals bok Kris i befolkningsfrågan utkommit. Den lade grunden för svensk familje- och socialpolitik och många av bokens förslag genomfördes.
Där fanns också tidstypiska och oacceptabla tankar om att rädda
den svenska folkstam-men genom att förhindra att mindervärdiga
individer och raser fortplantade sig och vidarebefordrade sina dåliga
anlag. Den rasism som blev följden kom att drabba romer och samer under
årtionden.
Snart kom de första steriliseringslagarna. Fler än 60 tusen
kvinnor steriliserades, ofta efter att ha fött ett barn. De ansågs
olämpliga att föda fler.
Vipeholmschefen Fröderberg ville att de manliga patienter som var
så friska att de kunde tillåtas gå utanför anstaltsområdet skulle
kastreras innan de släpptes ut.
Som bekant ansåg han också att de som fått diagnoserna ”djup idioti” och ”mildare idioti” skulle
avlivas, en tanke som Hitler samtidigt förverkligade i Tyskland.
Länge var enbart män placerade i Vipeholms kaserner, men så
småningom inrättades en kvinnoavdelning med till en början 150 kvinnor.
Senare kom också en avdelning för små barn upp till 10 år.
Det blev trångt. Fler än tusen individer var nu isolerade på
Vipeholm, de flesta långt ifrån sin hemmiljö och sina närstående.
1945 var det dags för den beryktade kariesforskningen.
Det dröjde länge innan nya tankar och
behandlingsmetoder vann inträde i Vipeholm. Anstalten var överbelagd
och underfinansierad. Ännu 1965 rådde platsbrist. En vändning kom 1982
då en ny lag stadgade att landstingen skulle ta över vården. Många fick
äntligen en chans att lämna Vipeholm. 1993 lades anstalten ner.
Det är angeläget att skapa ett museum om
människovärdets svenska historia. Det bör ligga i Vipeholm, som Göran
Rosenberg föreslår, eftersom det är där de svenska kränkningarna av
människovärdet institutionaliserades. Det bör ske nu eftersom det är nu
spökena från 1930-talet går igen, Vipeholmsanstalten är också en
viktig del av Lunds historia, och Cecilia Riving har skrivit en
insiktsfull essä om den i Lunds Historia, 3.
Ett människovärdesmuseum tar plats. Några
yrkesprogram måste lämna Vipeholmsskolan och integreras i andra
gymnasieskolor. Samtidigt får Katedralskolan tillfälle att förlägga ett
historieprogram om människovärdet dit. Det behövs. Så upphör
segregationen av Vipeholmsskolan.
Israeliska armén har en
standardformulering som förklarar allt de gör i samband med sin
ockupation av de palestinska områdena – ”säkerhet”. Men vems säkerhet
månar man om och vad eller vilka ses som det stora hotet?
Enligt en tidigare deltagare i det internationella följeslagarprogrammet (EAPPI),
som jag lyssnade på i Angered för några månader sedan, finns det
israeliska militärorder som säger att palestinierna i de ockuperade
områdena inte har någon äganderätt till regnvattnet.
Den över 60 mil långa muren som skär genom det palestinska
samhället ändrar utseende beroende på lite olika saker. När den ligger
jämsides med bosättarvägar har den till exempel en tilltalande gulorange
tegeldesign. Den andra sidan av muren, som bara palestinierna behöver
se, ser ut som något som är infekterat av giftig asbest. Eftersom
Rakels grav ligger i utkanten av Betlehems stadskärna – och eftersom
man vill att endast bosättare skall ha tillträde dit – har man valt att
bygga muren åtta meter hög med vakttorn och taggtråd i äkta östtyskt
mode.
Med tanke på att ovanligt många i Beit Sahour var aktiva i
den civila olydnaden i första intifadan (1987 - 1992) är det inte många
därifrån som har rätt att beträda Jerusalems kommun. Utöver att de inte
kan besöka sin framtida tänkta huvudstad skapar det svårigheter med
att ta sig från södra till norra änden av Västbanken och vice versa. De
vägar i knutpunkten Jerusalem som leder ut till
palestinskkontrollerade enklaver är rutinmässigt utsatta för
checkpoints och skapar långa köer medan vägarna som leder raka vägen ut
till bosättarenklaver är behagligt rymliga.
Men OK… man vill inte ha in stenkastande palestinier på den
marken man stal 1967 och då är det lika bra att dra dem över samma kam
som de som vägrade köpa israeliska varor under upproret på 80- 90-talet.
Vad det gäller de heliga platserna är man givetvis rädd för att de
tungt beväpnade kolonisatörerna – som har ständig militäreskort – skall
avrättas på öppen gata av alla de palestinier som oftast bara vill bli
lämnade ifred. Men på vilket sätt värnar man om allas säkerhet genom
att blidka bosättarnas krav på tjusiga vyer på deras farleder medan man
tycks anstränga sig för att göra muren så ful som
möjligt på den palestinska sidan? Och på vilket sätt utgör regnvatten ett hot?
2018 godkände israeliska militären ett belgiskt rehabiliteringsprojekt, 
som
övervakades av FN:s myndighet för världskulturarvet UNESCO, som bland
annat handlade om att bygga en flaggstång i den lilla byn Sebastia som
ligger nära inpå Nablus. Eftersom palestinierna inte har rätt att
flytta eller lägga så mycket som en sten i de helt
israeliskkontrollerade Area C-områdena byggde man flaggstången på
Sebastias torg i ett Area B-område (mixad kontroll). Men så fort man
fått upp stången nu i augusti – och innan man ens hunnit hissa någon
flagga – hade militären flaggat stången med en order om att man hade
sju dagar på sig att riva hela rasket. Åter igen;
”säkerhetsanledningar!” Det skall även tilläggas att det under en lång
tid har pågått en slags maktkamp gällande hissandet av palestinska
flaggor.
Sedan början av andra intifadan (år 2000) har Israel byggt
en djup buffertzon inne på Gazaremsan där man inte vill ha palestinier
flockandes. Storleken växlar mellan 500 till 1,500 meter och Gazaborna
får aldrig rätt information om vad som gäller. Det råkar vara just i de
områdena där det mesta åkerbruket finns. För att hålla palestinierna
borta från sin egna mark beskjuter man dem samt dödar grödorna med
växtgifter regelbundet. Senast nu i oktober körde man in en massa
bulldozrar som plöjde upp stora områden med bördig åkermark.
”Säkerhet!” som sagt.
Nu i november jämnade man det palestinska samhället
Khirbet Humsah, som låg i Jordandalen, med marken och gjorde 74
människor bostadslösa. ”Säkerhet!” Förra året förbjöds ett fotbollslag
från Gaza komma till Västbanken och delta i den palestinska kuppen,
eftersom säkerhetstjänsten Shin Bet påstod att flera av spelarna hade
kopplingar till terrorism. Hur ärliga de är vet vi inte, men vi får
helt enkelt lita på deras goda omdöme och att de håller sig opartiska.
FIFA, som borde reagera över att fotbollsutövare hindras av det som med
stor sannolikhet är godtyckliga anledningar, kunde inte ha brytt sig
mindre.
Och enligt organisationen Palestinian Prisoner Sociaty (PPS)
har 95 procent av palestinska förvarade i israeliska fängelser
genomlidit någon form av tortyr; till exempel påtvingad sömnlöshet,
förhindrad blodcirkulation, sparkar, slag, verbala övergrepp och
avsiktlig förnedring. Det förekommer också hot om att utsätta fångarna
för sexuella övergrepp, att man skall döda deras anhöriga samt förstöra
deras hem. I dagsläget inhyser israeliska fängelser cirka 5,000
kidnappade palestinier. Allt i ”säkerhetens” namn! Men för vem?
Jag har tidigare berättat (VB 2/10) hur Karin näst sista veckan hon levde tvingades ligga kvar på lasarettets geriatriska avdelning och ta upp en viktig sängplats för att vården i Lund och region Skåne inte kunde skaffa fram en godkänd bädd som skulle ha gjort det möjligt för henne att återvända hem inför de sista dagarna i hennes liv.
I Timothy Snyders nyutkomna bok Frihet och solidaritet. Om hälsa som en mänsklig rättighet, läste jag en mening som kom mig att tappa andan.
Meningen löd: ”Kommersialiseringen av hälso- och
sjukvården innebär kamp om sängplatser”. Den inledde ett avsnitt som
konstaterade, att det kommersialiserade amerikanska vårdsystemet leder
till att ”inget sjukhus håller sig med tomma bäddar” och analyserade
hur det drabbar alla sjuka i corona-epidemins USA.
Vården i Skåne anlitar det multinationella företaget
SODEXO för leveranser av sjukvårdsmateriel, bland annat sängar. SODEXO
arbetar enligt principen ”just in time”. Nu är den principen övergiven i
svensk vård. Vi har förstått nödvändigheten av beredskap inför
pandemier.
Timothy Snyder drabbades strax före
årsskiftet 2020 av brusten blindtarm, infekterad lever och
blodförgiftning. Han genomlevde sedan en lång sjukhusvistelse med flera
ansvarslöst genomförda operationer under årets första månader. Det
amerikanska vårdsystemet var nära att mörda honom.
Han uppfylldes av vrede och solidaritet med dem som drabbas på samma sätt.
USA är sjukt. Sjukan orsakas av
”pengarnas vidsträckta och oreglerade närvaro i det politiska livet.”
Läkarna styrs av det digitala systemet som är optimerat för att ge
maximal vinst.
USA:s sjuka skapar dödsfall till följd av
föroreningar och nedsmutsning, opioidframkallade dödsfall, dödsfall i
fängelser, självmord, plötslig spädbarnsdöd och massgravarna för de
äldre. Spädbarnsdödligheten är högre än i Vitryssland och 70 andra
länder. Högst är den bland afroamerikaner.
Upplevelsen omvandlade Snyders människosyn och gjorde honom
medveten om allas vår skörhet, vår dödlighet, vår ojämlikhet och vårt
beroende av varandra. Den insikten liknar Nina Björks, Thomas Pikettys
och Martin Hägglunds. Deras slutsats är att en demokratisk socialism
måste genomföras.
Vården i USA ser människors kroppar som föremål att göra vinst på,
inte liv att rädda. Den är extremt ojämlik. Försäkringsbolagen är
uppbyggda för att göra vinst, inte för att ge människor trygghet. Snyder
använder ordet ondska för att karaktärisera systemet.
En källa till sjukan är den enorma förmögenhets-ojämlikhet som
separerar en liten grupps erfarenheter från alla andras. En anledning
till att många amerikaner är omedvetna om USA:s sjuka är att sociala
medier har utrotat lokaljournalistiken. Vårdsituationen är alltid
lokal, men nu finns det ingen som granskar den lokala vården. Även i
Sverige hotas lokalpressen. För några år sedan lade Centerpartiet ned
nästan alla sina lokaltidningar för att ersätta lokal granskning med
central propaganda.
Hälsa är en mänsklig rättighet, fastslår Snyder. Han
har erfarenhet av vårdpolitiken i Europas välfärdsstater och upplever
kontrasten till USA:s genomkommersialiserade system.
Sverige är förvisso inte som USA. Men vi har
tendenser i samma riktning. 14 läkare från underfinansierade skånska
vårdcentraler protesterar idag mot alliansens satsning på nätläkare.
”Med nuvarande ökningstakt går hela alliansens ”satsning på
primärvården nästa år, 173,3 miljoner kronor, rakt ner i de
riskkapitalägda nätläkarbolagens fickor.” Som i USA. SDS 23/11.
Och ingen vet om sängarna kommer att räcka till, när nästa pandemi drabbar oss.
Timothy Snyder är liberal. Han har ännu inte insett
sambandet mellan vårt samhällssystem och den ohyggliga verklighet han
så skarpsynt skildrar.
Varje fredag kl 12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd eller för digital strejk. Från och med fredag den 20 nov och en månad framåt kan vi bara vara åtta personer närvarande.
Vi vill att Sverige och Lund medverkar till att hålla den globala temperaturökningen under 1.5 grader, uppfyller Parisavtalet, verkar för klimaträttvisa och lyssnar på den bästa samlade vetenskapen.
Varning, frihet i fara! Den 21
november är det äntligen dags för Palmedagen 2020. I år fokuserar vi på
den globala auktoritära utvecklingen, hoten mot demokratin och de
starka motkrafter som runt om i världen kämpar för rättvisa och
demokrati.
Friheten är i fara. De auktoritära ledarna hotar
diskriminerar och förtrycker. De vill sluta få oss att ta gemensamt
ansvar för vår planet. Tillsammans måste vi se till att de inte lyckas
genom att stötta de starka motkrafter runt om i världen som vägrar vara
rädda, som driver på för demokrati och rättvisa.
21 november 10.00 – 16.00
Sänds live på Facebook eller på hemsidan
Gratis, ingen anmälan krävs
Foton: Anna Gunge
När arbetarna vid Svedala sockerbruk
gick ut i vild strejk mot konsul Westrups svältlöner agerade
studenterna i Lund strejkbrytare. De återvände med tåget till Lund på
kvällen den 9 november och hälsades av sockerbrukets ägare konsul
Westrup, borgmästare C. Brink och landsfiskal J.A. Strandberg varpå de i
triumf marscherade mot AF.
Men Lunds gator var fyllda av arbetare som angrep dem
med slagord och stenkastning. Både borgmästaren och landsfiskalen
träffades och sårades av kastade föremål.
Följande dag återställdes ordningen av en trupp från
Kronprinsens husarer i Malmö. Tre demonstranter dömdes till böter och
en till fängelse. Men sockerbruksarbetarna i Svedala fick sin lön höjd.
Året var 1898. Min morfar var student i Lund då, men jag vet inte om
han var indragen i konflikten.
Strindberg hade tre år tidigare beskrivit
sockerindustrin. ”Fabriken med sina fängelseliknande byggnader och sin
ohyggliga skorsten skymmer allt. Missnöjda uthungrade svärmar ned från
nordligare bygder vid skördetiden, som sannerligen inte är någon fest,
och inne i kokeriet står den missnöjdaste av alla, arbetaren. Ett
fabrikslandskap där den doftande klövern inte kan överdofta
sockerfabriksdikets stank av vätesvavla och svavelammonium.”
Det stinkande diket förgiftade de betande korna och den grå vätskan flöt ut i Höje å.
Nu skördas sockerbetorna. Väldiga vallar
av sockerbetor ligger hopade vid åkerrenarna på fälten kring Lund. Ännu
för några år sedan tog man upp betorna för hand, och arbetare från
norra Skåne och södra Småland reste hit under senhösten för att
försörja sig, som Strindberg beskriver. En äldre kvinna i
Klostergårdens byalag har berättat om det. Hon var med. Nu ombesörjer
maskiner betskörden. Slarvigare än förr - många betor ligger kvar i den
svarta jorden.
Detta pratade vi om när vi gick över ån upp längs
Flackarps byväg härom dagen. Kastanjeallén i Flackarp skymdes av
sockerbetsåsen. Nästa dag lastade en väldig maskin upp betorna på en
stor lastbil som snart rullade bort på 108:an. (Källa: Lunds historia
3. Modern tid. Där tankar möts (1862-2010)
Onsdag och torsdag i nästa vecka ska kommunfullmäktige behandla och besluta om nästa års budget för Lunds kommun.
Budgetförslagen från såväl de styrande partierna som från oppositionen spikades redan i maj i år vid ett kommunstyrelsesammanträde. Nu plockas förslagen fram på nytt, trots att de bygger på prognoser (skatteprog-noser, förväntade bidrag från staten, löner och andra kostnadsökningar etc) som gjordes i februari, innan pandemin bröt ut.
Bud get
Ny budgetdebatt i december
Och i december kommer en ny budgetdebatt i fullmäktige. Det
handlar om då om en summa på 85 miljoner kronor som kommunen får i
bidrag från staten för att värna om välfärden. De ska då i december i
en tilläggsbudget för år 2020 pytsas ut till olika ändamål. Fast om
kvintetten får som den vill ska hälften över huvud taget inte pytsas ut
i välfärdsåtgärder, utan läggas under kommunstyrelsen för ändamål som
styrelsen själv sedan beslutar om. Förmodligen kommer en stor del av de
42 miljoner att läggas på hög och inte användas i välfärden.
Varför kommunen först tar en ordinarie budget i november
och sedan ett tillägg redan i december motiveras kvintetten med att
staten inte formellt fattat beslut om de 85 miljonerna. Det är förvisso
sant, men det står fullständigt klart att bidragen verkligen kommer.
Och i tidigare har kommunen många gånger intecknat kommande bidrag i
förväg.
Premiär för distanssammanträde
Fullmäktigemötet genomförs helt och hållet på distans. Det
är premiär. Ledamöterna förväntas genomföra tvådagarsmötet med en liten
surfplatta med hjälp av samkörning av två appar som ledamöterna
kontinuerligt ska hoppa emellan. Kommunallagen kräver att vid
distansmöten ska alla kunna delta på lika villkor. Alla ska kunna se och
höra den som talar. Tappar någon uppkopplingen måste mötet ajourneras
till dess uppkoppling åter fungerar.
Kaosvarning
Först i denna vecka fick ledamöterna sej en genomgång av de
två apparna, en för bild och ljud och för omröstningar. Vid det
utbildningstillfälle på en timme som jag deltog i rådde kaosläge. Ljud
och bild föll för en del deltagare stundtals bort. För andra fungerade
inte skifte mellan de två apparna, vissa funktioner i apparna fungerade
inte heller. En kan verkligen fråga sej varför kommunen med en veckas
varsel inför ett komplicerat och känsligt digitalt system inför ett
tvådagars sammanträde. Jag kommer att bli mäkta förvånad om
budgetssammanträdet hinner genomföras på två dagar och/eller undgår
laglighetsprövningar enligt kommunallagen i efterhand.
Sålunda genomförs budgetsammanträdet med dubbel
distansering. Budgetförslagen har lagts med tidsmässig distans och
ledamöterna deltar med digital distans.
Ulf N
PS. Som framgår avstår jag i texten ovan
från att kommentera de partiernas budgetförslag. Anledningen till detta
är helt enkelt att jag håller distans till samtliga förslag. Till
somliga förslag total distans, till andra medeldistans och några på
endast armlängds avstånd. DS
Den här veckan har faktiskt varit framgångsrik för vänstern i riksdagen!
1 I onsdags fick vi bifall på en
Vänsterparti-motion om att se över polisens arbetsmiljö och utsatthet
för brott och hur detta påverkar enskilda poliser, samt att uppmana
regeringen att återkomma med förslag på hur polisens arbetsmiljö ska
kunna bli säkrare. Justitieutskottet var enigt om att stödja vår motion
och den gick också igenom i riksdagen. Detta är mycket ovanligt och
såklart väldigt bra! Läs hela motionen här.
2 Vi har haft en presskonferens om att
kräva stopp för utförsäkringarna, när sjuka blir av med sin
sjukersättning efter ett visst antal dagars sjukskrivning. En ny
utredning har föreslagit förbättringar och vi kräver nu att regeringen
ska genomföra utredningens förslag. Det är extra aktuellt just nu när
många som har varit sjuka i covid-19 har en väldigt lång
återhämtningsperiod. Läs mer här.
3 Socialutskottethar, efter ett förslag från
Vänsterpartiet, beslutat kräva av regeringen attvaccination mot
pneumokocker ska vara avgiftsfritt för personer över 75år. Vi hade
hellre velat ha gränsen för avgiftsfritt vid 65 år, men detblev en
kompromiss i utskottet.
4 På samma utskottsmöte i socialutskottet har vi
fått igenom vårt förslag om att kräva förstatligande av LSS, som
vi har föreslagit tillsammans med KD och M. LSS, stöd och service
för personer med funktionshinder, måste verkligen förbättras och
vi tror att görs bättre med statligt istället för kommunalt
huvudmannaskap.
Under veckan har jag ställt en fråga till
försvarsministern angående de återkommande amerikanska
försvarsövningarna i Sverige och hur det påverkar vår militära
alliansfrihet (jag fick inget tydligt svar). Se frågan här, klicka på mitt namn.
Imorgon har vår andra vice talman, Lotta Johnsson
Forarve, en interpellationsdebatt angående den mycket allvarliga
utvecklingen i Västsahara. Se debatten på riksdagens hemsida.
Hanna Gunnarsson (v) , Riksdagsledamot, Lund
90 procent av den globala energianvändningen var fossil 2018 och fossilanvändningen ökar, fastslår humanekolog Alf Hornborg i ett inlägg i den klimatdebatt som Andreas Malm inlett.
Just de företag som är de värsta klimatbovarna erbjuds under coronakrisen skattefinansierade räddningspaket.
bryr sig inte om naturen. Teknologer bryr sig inte om samhället.
Jordens ekosystem abstraheras till ”resurser” och människorna till
”arbetskraft”. Sådan enögdhet låter pengarna och tekniken driva oss
blint vidare mot stupet i ett ”mänsklighetens suicidala lämmeltåg”. Det
är därför Andreas Malm, en av klimatrörelsens mest insiktsfulla
tänkare, vill tillgripa sabotage. 
Hanna Gunnarsson skriver i VB nr 32 om
att hon haft en debatt med S om ett förslag till ändringar i Lagen om
skydd mot olyckor i syfte att göra räddningstjänsterna effektivare.
Verkligen roligt att Hanna tar sig an räddningstjänstfrågorna och
roligt att hon skriver om det i VB! Jag håller helt med Hanna om att
alla försök att privatisera räddningstjänsten måste förhindras. När
Hanna skriver att ”förslaget från regeringen öppnar upp lite för detta”
så tror jag emellertid att hon oroar sig lite i onödan.
Kommunerna behåller ansvaret
Kommunerna ska fortfarande ha ansvaret för räddningstjänsten enligt förslaget och personalen inom räddningstjänsten ska vara
anställd av en kommun eller kommunalförbund. Vad som oroar Hanna är
sannolikt förslaget om en ny passus i lagen om att ”kommunen får överlåta åt någon annan att vidta inledande åtgärder vid räddningsinsatser. Observera ordet ”inledande”!
Insatser i väntan på räddningstjänst
Det handlar inte om själva räddningsinsatsen, utan vad som kan göras för att i väntan på räddningstjänst
avbryta eller begränsa ett skadeförlopp. Som exempel på inledande
insatser nämns i regeringsförslaget att med handbrandsläckare försöka
släcka en mindre brand, använda livbojar vid drunkningstillbud, lämna
en lägesbild till räddningstjänsten innan den nått platsen. I förslaget
framhålls, liksom i utredningen som föregått lagförslaget, att
det är främst i glesbygd som detta kan komma till användning och nytta. I glesbygd är det ofta lång tid
mellan det att en olycka inträffar och innan räddningsinsats kan vara
på plats.
Jag delar alltså inte Hannas oro på denna punkt, men det gäller
förstås att bevaka så paragrafen inte missförstås eller medvetet
missbrukas ute i kommunerna.
Specialistkompetens och dyr utrustning
Som Hanna konstaterar driver många kommuner
räddningstjänst i kommunalförbund. Hon menar att detta visar att
räddningstjänsten är för komplicerad att styra av varje enskild kommun.
Min uppfattning är att kommunalförbundsformen inte beror på
styrsvårigheter, utan mera på att en effektiv räddningstjänst fordrar en
rad olika specialistkompetenser. Den kräver också investeringar i
kostnadskrävande fordon och specialutrustning. De flesta kommuner
klarar inte av att finansiera detta själva. Och de små kommunerna är
helt beroende av specialinsatser från de större räddningstjänsterna.
Först när och om det visar sig att kommuner inte tar sitt ansvar och
tillhandahåller en effektiv och trygg räddningstjänst finns det
anledning att ta upp diskussionen om förstatligande. Förstatligandet av
polisen är som jag ser det inget bra exempel på att statligt
huvudmannaskap innebär en effektivisering.
Drastiska nedskärning hotar vår räddningstjänst
Som ledamot/ersättare i direktionen för
Räddningstjänsten Syd gläder jag mej verkligen åt att Hanna tar upp
dessa frågor till debatt. Vi kan med stor sannolikhet också förvänta
oss en debatt i kommunfullmäktige här i Lund om inte förr så vid
decembersammanträdet. Räddningstjänsten Syd dras med stora
extrakostnader för pandemin och har dessutom behandlats synnerligen
njuggt av förbundets medlemmar, dvs. kommunerna, under en rad av år.
Nedläggning av brandstationer eller andra drastiska nedskärningar hotar
om inte kommunerna släpper till mera pengar.
Forskningen visar att det fria
skolvalet ökar segregationen och att segregationen är förödande för
svensk skolas kvalitet. Från en topplacering vid millennieskiftet
rasade Sverige till ett läge under OECD-ländernas genomsnitt.
”Dagens urvalsgrunder är inte förenliga med principen att alla ska
ha samma tillgång till bra skolor”, konstaterar Institutet för
arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, i en aktuell
rapport.
Det som kritiseras är framför allt om friskolornas kösystem som
innebär att den som vill ha sitt barn i en friskola ska anmäla sig
genom att ställa sig i kö. Först barn vinner.
De
riktiga friskolorna, de som strävar efter pedagogisk förnyelse och inte efter vinst, är samlade i Idéburna Skolors riksförbund.
Riksförbundet är lika kritiskt som IFAU och slår fast att kötid som
urvalsgrund verkar segregerande och därför är oacceptabel.
Frågan är nu aktuell därför att en utredning i våras föreslog att kötid inte längre ska vara ett urvalskriterium.
I stället ska man utgå från syskonförtur, närhet och sociala
kvoter för att uppnå en allsidig social sammansättning av eleverna.
Remissinstanserna ska nu svara på utredningens resultat.
Bara 13 procent av svenska folket
tycker att kötid är en bra urvalsgrund till friskolorna enligt en
undersökning i DN i somras. Det politiska etablissemanget - förblindat
av sin nyliberala ideologi - tycker tvärtom.
Marknadsliberalerna i L, C, M, KD och SD vill
bevara kösystemet, oavsett vad vetenskapen visar och väljarna tycker.
De känner väl doften av pengar. Kanske handlar det om prestige efter 20
år av misslyckad skolpolitik.
Störst är glappet mellan C-politikerna och C-väljarna.
Allt fler borgerliga opinionsbildare börjar finna den borgerliga
skolpolitiken ohållbar. Ingrid Runsten skrev till exempel i Sydsvenskan
den 13 november:
”Den som vill värna rätten att välja måste vara beredd på att
reformera systemet. Då måste man lyssna på de forskare och utredare som
visat att det fria skolvalet bidragit till att öka segregationen.
Skolan ska enligt lag vara likvärdig. Ändå tillåts skillnaderna växa
mellan olika skolor och olika kommuner.”
Fritt sök är ett extremt exempel på det fria
skolvalets destruktiva verkningar. Det utarmar skolan i mindre kommuner,
samtidigt som det utestänger behöriga lunda-elever från många
utbildningsprogram. En stark folkopinion vill avskaffa Fritt sök.
När Fredrik Ljunghill och Rasmus Törnblom, M, öppnar
för att ompröva fritt sök är det kanske också ett försök till
omtänkande och borgerlig anpassning till vetenskap och folkopinion.
Det finns andra och bättre system än Fritt sök. Lund
utvecklade åren kring millennieskiftet ett utmärkt samarbete med
samverkanskommunerna Lomma, Staffanstorp, Kävlinge, Burlöv för att
skapa ett allsidigt utbildningssystem som gav eleverna tillgång till
alla program, samtidigt som det tog hänsyn till samarbetskommunernas
behov och möjligheter.
Säg upp Fritt sök och återupprätta ett system som
både ger behöriga elever frihet att söka alla utbildningsprogram – den
friheten saknar lundaeleverna nu - och politikerna möjlighet att styra
gymnasieskolan!
Varje fredag kl 12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd eller för digital strejk.
Vi vill att Sverige och Lund medverkar till att hålla den globala
temperaturökningen under 1.5 grader, uppfyller Parisavtalet, verkar
för klimaträttvisa och lyssnar på den bästa samlade vetenskapen.
Det har du möjlighet att ta reda på
genom den utomhusutställning som just nu står uppställd i Brunnshög.
Här får du veta mer om de olika husen, Brunnshögs historia,
hållbarhetsprojekt, parkerna och annat.
Hitta till utställningen
Utställningen finns utanför Showroom Brunnshög på Odarslövsvägen 20.
Läs mer om Brunnshögsprojektet.
Sven Wollter med en annan gigant, som gick bort en dryg
vecka innan honom – skriftställaren Jan Myrdal. Här på Kommunisternas 1
maj firande i Stockholm.
Bild: Proletären
Han turnerade 1977 med Tältprojektet som med musik, masscener och dramatik skildrade den svenska arbetarrörelsens historia.
– Det är det största jag varit med om, sa Sven Wollter.
De medverkande satte upp sitt stora tält på Gröningen i
Lunds stadspark. De röda fanorna från föreställningen skänktes efter
turnén till VPK Lund, antagligen tack vare ett initiativ från Gunnar
Sandin.
Sydsvenskan 12/11: ”Trumps hemliga elitsoldater övar just nu i södra Sverige”
Ett topphemligt förband med amerikanska specialsoldater övar
just nu luftlandsättning i södra Sverige. Deras befälhavare heter
fortfarande Donald Trump.
Riksdagen har mött de nya restriktionerna genom att ytterligare digitalisera verksamheten. Tidigare var utskottsmötena fysiska på plats, med möjlighet att vara med på distans, men nu är grundregeln att alla möten är digitala (så länge de inte har sekretess). Voteringar i kammaren sker fortfarande med 55 närvarande, men vi har fram till nu haft endast en votering i veckan istället för två.
Den här veckan har Vänsterpartiets riksdagsgrupp välkomnat en ny ledamot: Gudrun Nordborg från Umeå! Hon blir nu vår riksdagsledamot från Västerbotten efter Jonas flyttade till Vietnam. Det är inte lätt att komma in som ny ledamot mitt i en mandatperiod och särskilt inte i det läget som råder nu, men Gudrun visar stort engagemang för uppdraget! Hon kommer vara ersättare i justitieutskottet, vilket passar med hennes bakgrund som jurist och långa engagemang i feministiska frågor och för kvinnors rättigheter. Vi är väldigt glada över att få arbeta med Gudrun och ta del av hennes erfarenheter och kunskaper!
Hanna Gunnarsson (v), Riksdagsledamot, Lund
På Internationella engelska skolan
bedrivs minst 50 procent av undervisningen på engelska, trots att
svenskan enligt språklagen 2009 är huvudspråk i Sverige. I
skolkoncernens ofta högt rabatterade skolbyggnader lockar den med
ordning och klädkod. Dess elever kommer från hem där eftergymnasial
utbildning är en självklarhet. Kvar i de kommunala skolorna blir alla
de andra eleverna. 250 000 barn står i kö till koncernens skolor.
I en artikel med rubriken Svenska språket tas bort utan protester (Aftonbladet 11/11)skriver Jonna Sima:
Skolpengen och det extrema svenska skolsystemet har
gjort paret Bergström (IES ägare) rikt. Barbara Bergström har blivit
inte mindre än miljardär tack vare de svenska skattebetalarna. Hennes
skola har också förändrat det svenska skolsystemet – och därmed det
svenska samhället – i grunden.
PS. Lund har rasat till 97:e plats bland landets 290 kommuner i Lärarförbundets rankning av ”Bästa skolkommun”. Lund toppade rankningen 2004 och 2008. ”Effektivisering” kostar.
Det första femklövern gjorde när de kom till makten var att avskaffa bevaringskommittén. Lite märkligt eftersom FNL gett väljarna anledning att tro att de brydde sig om Lunds stadsmiljö. De hävdade att man istället skulle inrätta ett skönhetsråd, och i november 2018 tog fullmäktige beslut om det. Först nu kommer ett förslag till hur rådet ska se ut.
Idag släpper vi vår granskning av hur
Sverige agerar i frågan om skatteflykt. Det vi kan avslöja är att våra
politiker, trots att de utåt sett säger sig vara emot skatteflykt,
gång på gång röstat emot förslag för att stoppa den.
Att företag och rika personer flyttar pengar till
skatteparadis och undviker att betala skatt urholkar välfärden, inte
minst i världens fattigaste länder. Skatteflykt är en av grundorsakerna
till att människor fortfarande befinner sig i fattigdom och det är
därför vi vill se politisk förändring i frågan.
I en ny rapport ”Vill Sverige stoppa skatteflykten” granskar vi Sveriges agerande i skatteflyktsfrågor och finner att skillnaden mellan ord och handling tyvärr är stor. Läs rapporten här.
Den 16 november kl 14-15 håller vi i ett webinarium där vi presenterar den nya granskningen och perspektiv ges från experter och aktivister.
De senaste årtiondenas skenande prisstegring på villor och bostadsrätter har gjort det allt svårare att skaffa bostad enbart genom sin arbetslön, även för relativt högavlönade.
Därför blir de flesta inte ägare till egen bostad genom avlönat
arbete, utan genom arv. Vi är på väg tillbaka till det klassamhälle som
föregick välfärdssamhället. Klyftan mellan de som äger och de som inte
äger vidgas. Det är en global utveckling som på alla sätt är olycklig.
Vi behöver ökad jämlikhet, mellan länder och mellan människor, inte
vidgade klyftor.
Professorerna Lisa Atkins och Martin Konings vid universitetet i
Sidney konstaterar detta i en artikel i Guardian 9/11 med rubriken Inheritance not work has become the main route to middleclass home ownership.
Vi ser det på nära håll, i Sverige, framför allt i Stockholm, men
också i Lund och andra rika Skånekommuner. Jag ser den växande klyftan
i min egen situation.
Jag har själv blivit en profitör på bostädernas
värdeökning. Den bostadsrätt i Klostergården som jag i en tvingande
situation med stora svårigheter inköpte år 1990 för cirka 250 000
kronor har i stort sett femdubblats i värde sedan dess. Jag har alltså
bott gratis och automatiskt blivit allt rikare under de senaste trettio
åren, samtidigt som andra genom sitt arbete bidragit till min
förmögenhet.
Samtidigt får jag varje vecka anbud att sälja min bostad.
Bara de rikaste har råd att köpa den. Klostergården gentrifieras.
Detsamma gäller alla som köpt bostadsrätter i
Klostergården, särskilt de som köpte billigt strax efter byggandet
1965-70. Det visste de inte då, och de flesta har fortfarande magra
pensioner och lever enkelt trots den förmögenhet ägandet av
bostadsrätten innebär
Hälften av Klostergårdens bostäder var från början
hyresrättigheter och hälften bostadsrätter. Nu dominerar
bostadsrätterna. När stadsdelen gentrifieras uppstår tydliga skillnader
mellan hyresgäster och ägare till bostadsrätter, en skillnad som också
är synlig i Klostergårdsskolan.
Huvudtesen i Thomas Pikettys Kapital och Klassär att förmögenhetens värde växer snabbare än värdet av produktionen, BNP.
Det visar också utvecklingen i Klostergården. I förlängningen
leder det till kapitalkoncentration och ett allt ojämlikare och
ohållbarare samhälle.
Vi måste ompröva vår kapitalistiska ideologi och politik som
prioriterar äganderätt, arv och förmögenhet. Med våra egna ögon kan vi
se att en omprövning är nödvändig i Sverige, i Stockholm, Lund och
Klostergården, såväl som i London, Paris, New York och Sidney.
Pandemin slog till i mars i år. Röda Kapellet drabbades liksom så många andra. Vi övade i en ganska trång lokal på Folkuniversitetet. Med de nya restriktionerna kunde vi inte vara kvar där. Appellmöten ställdes in, Valborg och förstamajfirande ställdes in, spelning på Statarmuséet och lundalopp ställdes in och sommarens traditionella musikläger ställdes in. Det blev tomt i almanackan.
Men vi var ganska övertygade om att allt skulle bli som förut efter sommaren. Men hösten kom och pandemin fortsatte senare med ännu mer uttalade restriktioner. Nu började otåligheten sprida sig och efter diverse rundringningar till olika institutioner fick vi klartecken att öva på söndagskvällarna på Petersgården, Klosters församlings hus på Trollebergsvägen. Numera övar vi där i det s k kyrktorget. Det är stort, högt i tak och luftigt. Vi kan spela med ordentligt avstånd emellan oss. Tack svenska kyrkan!
Magle
konserthus var inbokat för en konsert den 11 december. Temat är ”Det
går som på räls”. Det är en anspelning på det som händer dagen efter.
Den tolfte december invigs spårvagn-strafiken mellan Clemenstor-get och
ESS på Brunnshög. Under sommaren har Lunds före detta kulturskolechef
Håkan Carlsson specialskrivit en spårvagnssvit för kapellet. Spännande
musik! Varje del i sviten är kopplad till en hållplats: Clemenstorget,
Allhelgonakyrkan, lasarettet etc. Dessutom har orkestern flera
”spårbundna” låtar dvs med järnvägsanknytning som också kommer att
framföras. Var det tänkt.Tänk dig följande: Du planterade 300 fruktträd för 20 år sen. Det skulle ge inkomst för din familj lång tid framöver när de börjat bära frukt. Du vårdade dem ömt. Så en dag finner du alla träden vandaliserade. Ditt livsverk är till spillo. Din granne har totalförstört det. Du polisanmäler men det är inte troligt att det leder till åtal, rättegång och dom. Du är rättslös, grannen går alltid fri.
Det är något som aldrig skulle hända dig. Men det är just
vad som hände Khaled Mashalah, 69, i byn al-Jabah på palestinska
Västbanken. I höst strax innan skördetid. I hans fall var det 300
olivträd som saboterades. Den israeliska bosättningen Bat Ayin ligger
nära, illegal enligt internationell rätt som alla israeliska
bosättningar är. Filmen med den gråtande olivbonden,
som visas på sociala medier är ingen anti-israelisk propaganda. Det är
verkligheten som skildras. Den är inspelad av den israeliska
människorättsorganisationen B´Tselem och publicerades den 26 oktober.
Det som hände Khaled Mashalah är helt förfärligt, men det är
ingalunda unikt. Liknande händer nästintill dagligen i olika byar på
Västbanken, där de olagliga bosättningarna med sina militanta invånare
finns på var och varannan kulle. Olivträden är försörjningskälla för
palestinska familjer sen urminnes tider och en omistlig del av kulturen
och folksjälen i Palestina. Att skövla olivodlingar genom att bränna
eller hugga ner träden är ett frontalangrepp på palestinierna. Ett
försök att tvinga dem att ge upp och ge sig av. Bosättarnas metoder är
infernaliska. Under årets olivskörd, som nu pågår utsattes byn al-Hatab
för en annan typ av angrepp. Invånare i bosättningen Elon Moreh
släppte ut sitt förorenade avloppsvatten på olivlundens mark just när
olivskördens tid var inne. Tänk dig att du måste klafsa omkring i
grannens skit när du ska skörda din frukt.
Vad som är totalt obegripligt för alla med känsla för rätt
och rättvisa är att denna form av terrorism får fortgå utan
nyhetsrapportering i media, att världssamfundet tolererar den år ut och
år in utan tal om sanktioner, att en grupp av israelerna - de
militanta bosättarna- lever utanför rättssamhället och inte ställs till
svars för sina trakasserier. De kan göra precis som de vill,
uppenbarligen med staten Israels goda minne eftersom de inte riskerar
något alls. De israeliska soldater som är placerade på ockuperad mark
ska enligt internationell rätt värna om den ockuperade befolkningen,
men står i stället ofta på bosättarnas sida och låter övergreppen ske.
Allt medan även småpojkar bland palestinierna fängslas för minsta sten
som kastas mot en väl bepansrad israelisk bandvagn som tar sig in i
byarna under sina räder.
Vi kan alla göra mer än att sucka och beklaga. Vi måste
agera, kräva mer av Sveriges regering, EU och FN. Kräva sanktioner mot
en stat som låter sin befolkning uppenbart terrorisera grannarna. Det
behövs inte bomber och vapen för att ägna sig åt terror - det räcker
med yxor, tändstickor och skitvatten.
Kerstin Dahlberg och Yvonne Fredriksson
medlemmar av Palestinagrupperna i Sverige, PGS
Det var en lång process fram till
Vänsterpartiets 43:e kongress. Den skulle ha hållits i Västerås i maj
och Jonas Sjöstedt aviserade att han inte skulle ställa upp till omval
redan i januari. När pandemin slog till sköts kongressen naturligtvis
upp, till månadsskiftet oktober-november. När det blev uppenbart att
det inte heller då skulle gå att samla hundratals personer på samma
ställe blev kongressen digital och kortades ner. Vår lösning liknade
den som LO hade på sin kongress tidigare i år: Flera mindre samlingar
med ombud som kopplades ihop digitalt. Det visade sig fungera riktigt
bra, tack vare ett rigoröst förarbete med flera förberedande träffar.
Jag valde själv att stanna hemma och följa kongressen helt digitalt
(jag var inte ombud).
Istället för de vanliga fyra dagarna blev kongressen bara en
och en halv. Det är ansträngande att ha ett digitalt möte, det krävs en
annan typ av koncentration när man sitter vid en skärm istället för i
ett rum eller en stor sal där man kan följa helheten och inte bara det
som syns på skärmen. Att ha en kortare kongress var därför nödvändigt.
Det som fick stryka på foten var partiprogrammet.
Ett nytt partiprogram hade planerats och förberetts under en
lång tid. I programkommissionen satt bland annat Mats Olsson från Lund
med. De har haft möten runt om i landet och programförslaget har först
varit på remiss och sedan motionsbehandlats. När kongressen blev
digital gjordes bedömningen att det inte var lämpligt att fatta ett så
stort beslut som ett nytt partiprogram digitalt - det kräver mycket mer
levande diskussioner än vad ett digitalt möte kan ge.
Hanteringen av partiprogrammet blev den digitala kongressens
första stora punkt, som hanterades redan när dagordningen beslutades.
Många förordade att beslut
om en ny kongress nästa år för just partiprogrammet
skulle fattas redan nu. Omröstningen blev mycket jämn, bara ett par
röster skilde. Beslutet blev att det inte redan nu ska beslutas om en
extra kongress. Frågan hamnar på den nya partistyrelsens bord. Nästa
kongress är planerad att vara en valkongress (för valplattformen) 2022
och efter det en programkongress 2024. Men frågan är om Vänsterpartiet
kan vänta hela fyra år på att besluta om ett nytt partiprogram?
Under kongressens inledning diskuterades också den
återkommande frågan om delat partiledarskap. Fler kamrater talade för
men i omröstningen vann förslaget mycket lite stöd. En annan fråga som
diskuterades var kvotering av arbetare/LO-yrken på partiets valsedlar,
likt kvoteringen av kvinnor. Många talade för men förslaget avslogs.
Partistyrelsens svar var dels att gränsdragningen är svår och dels att
könsmaktsordningen och kvinnoförtrycket är ett speciellt system som
kräver just kvotering.
Den stora diskussionen på kongressen var
Strategidokumentet, ett organisatoriskt dokument om hur Vänsterpartiet
bör utvecklas framöver. Liknande dokument har antagits på tidigare
kongresser. Dokumentet har föranletts av en Framtidskommission. I
debatten på kongressen diskuterades bland annat hur vi når ut på
landsbygden och hur vi når den allt större gruppen pensionärer. Detta
är två perspektiv som har lyfts fram mer i Vänsterpartiet, om man
jämför med de senaste åren då vi har koncentrerat oss mer på att
maximera väljarstödet i städer och förorter samt hos ungdomar och
arbetare i välfärden. Kongressen beslutade att bifalla en motion om att
tillsätta en landsbygdspolitisk talesperson.
Kongressen stora punkt var såklart partiledarvalet. Jonas
Sjöstedt inledde kongressen med att hålla sitt sista partiledartal. Det
var ett fint tal, både bakåtblickande och framåtblickande. Jag följde
SVT:s analyser och intervjuer under lördagen och det var både
intressanta analyser och en stor beundran av Jonas partiledarskap. På
lördagseftermiddagen valdes Nooshi Dadgostar till ny partiledare. Valet
var enhälligt, trots att en ny, för många helt okänd, kandidat hade
anmält sig i sista sekund. Nooshis kandidatur har varit känd mycket
länge och hon har de senaste veckorna verkligen blivit presenterad för
allmänheten genom en stor mängd intervjuer i olika medier. Det kommer
bli mycket bra med Nooshi som partiledare, och det ska såklart bli
intressant att se Vänsterpartiet gå in i en ny era!
Hanna Gunnarsson (v), Riksdagsledamot, Lund
Det amerikanska valet handlade inte om den viktigaste frågan, nämligen kopplingen mellan vårt ekonomiska system och den globala uppvärmningen.
Två tredjedelar av väljarna i presidentvalet såg klimatkrisen som
ett allvarligt problem enligt CNN:s vallokalsundersökningar.
Samstämmigheten mellan väljarna är häpnadsväckande, påpekar Karin Pettersson i en artikel med rubriken Den viktigaste frågan försvann, Aftonbladet 7/11.
The green new deal är ett massivt kris- och investeringsprogram som den amerikanska klimatrörelsen utarbetade inför valet.
Tänk om valet blivit en folkomröstning om detta program i stället för om Trump?
Journalistiken beskriver ofta
upphettningen antingen som en fråga om privatmoral eller som ett
skeende där det inte längre spelar någon roll vad vi gör. Det har
bidragit till att klimatfrågan inte kom i centrum i valet.
Karin
Pettersson refererar till humanekologen Andreas Malm som sin senaste bok Corona, climate, chronic emergency diskuterar
frågan varför corona-pandemin har lett till massiva statliga
ekonomiska och politiska åtgärder, medan klimatkrisen fortfarande kan
förvrängas och förnekas i medier, ekonomi och politik.
Andreas Malm pekar på att coronakrisen var så plötslig
att de ekonomiska intressena inte hann sätta sig till motvärn.
Klimatkrisen däremot har varit väl känd i ett par decennier och
fossilkapitalet har hunnit köpa politiskt stöd via tankesmedjor,
lobbying och pengagåvor.
Också Petter Larsson tar upp Corona, climate, chronic emergency i sin stora intervju med Andreas Malm (Lundaforskaren tycker att klimatvänner ska ta till sabotage, SDS 8/11).
Petter Larsson utgår från de anklagelser för
våldsromantik och extremism som borgerliga tidningar riktat mot Malm
för att han hyllar de amerikanska miljöaktivisterna Jessica Reznicek och
Ruby Montoya som satte eld på sex maskiner som användes för att bygga
oljeledningen Dakota access pipeline.
Han nämner också att Andreas Malm själv deltog när
aktivistgruppen Asfaltdjungelns indianer sommaren 2007 systematiskt
släppte luften ur stadsjeeparna. Vi påminner oss att Gunnar Sandin var
en lika radikal bilmotståndare och vid ett tillfälle offentligt eldade
upp en bil som han inköpt i detta syfte.
”Civil olydnad innebär att lagar som är moraliskt oförsvarliga bör
brytas”, säger Malm. Man kan tillägga att civil olydnad också innebär
att man tar ansvar för sin olydnad inför domstol för att hävda en annan
rättsuppfattning än den som stadgas i lagen. I nazi-Tyskland ledde
civil olydnad till döden.
Som alla seriösa klimataktivister utgår Malm från ett globalt
perspektiv. De tyska kolgruvornas utsläpp drabbar en miljon människor i
Burkina Faso. Miljörörelsen i världsekonomins centrum måste föra deras
kamp.
Carl Bildts aktieinnehav i Lundins Oil bidrog till massdöd i Sudan. Lundin Oil borde övertas av staten.
Jan Myrdal ångrade att han inte skrev på engelska. Andreas Malm
skriver på engelska. Han är mer känd internationellt än i Sverige.
Det vore säkert läge att nu arrangera ett
offentligt möte med Andreas Malm i Lund, där han arbetar, eller i
Malmö, där han bor. Miljökampen är lokal, vilket de kvinnliga
aktivisterna i Dakota påminner oss om. Men just nu hindrar
corona-pandemin. Vi får nöja oss med att läsa Andreas Malm. På
engelska. Jag har beställt Corona, climate, chronic emergency. War comunism in the twenty-first century på Gleerups.
Ibland är miljökampen mycket diskret. I
Sankt Larsparken sitter små runda lappar på trädens stammar med en
maning från Extinction Rebellion: ”ändra systemet, inte klimatet ”.
Varje fredag kl 12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd eller för digital strejk.
Vi vill att Sverige och Lund medverkar till att hålla den globala
temperaturökningen under 1.5 grader, uppfyller Parisavtalet, verkar
för klimaträttvisa och lyssnar på den bästa samlade vetenskapen.
Gentekniken är ett område som
genomgått en svindlande utveckling de senaste åren. Idag kan vi
kartlägga en människas hela arvsmassa på ett par dygn och utvecklingen
lär knappas stanna av. Den så kallade gensaxen CRISPR har blivit
forskarnas senaste verktyg för att inaktivera, byta ut eller korrigera
enstaka fel i gener.
Hur används de nya genteknikerna idag? Och vad väntar runt hörnet?
Forskningens dag 2020 har temat ”Genvägar till ett
bättre liv” och kommer uppmärksamma olika aspekter av terapeutiska
”genvägar”.
onsdag 11 november 14:30 - 18:00
Forskningens dag 2020 är kostnadsfritt och kommer att ske digitalt med livesändning.
Mer information hittar du på: www.vetenskaphalsa.se/forskningensdag.
USA-plutokratin med sina miljardärer,
sina sociala orättvisor, sitt kaotiska vårdsystem, sina förfallna
skolor, sina vidskepliga ”kristna”, sitt korrupta rättsväsen, sin
falska konstitution, sin parasiterande utrikespolitik, sina giriga
jurister, sina överfulla fängelser, sina brutala miliser, sitt
fossilförgiftade klimat, sina översvämningar, sina skogsbränder, sin
ökenspridning, sina förfallande städer, vägar, järnvägar och hamnar fann
en värdig representant, när den valde Donald Trump till president.
Det finns en demokratisk majoritet i USA, ett motstånd,
progressiva krafter, demokratiska och sociala institutioner som har
valt bort honom.
Men han klamrar sig fast. Till och med valresultatet fastnar i plutokratiska träsket.
Och träsket försvinner inte bara för att man väljer
bort Donald Trump. Trumpismen är en hydra med många huvuden. En
uthållig omvälvande kamp på alla plan är nödvändig. För USA och för
världen.
Jag har i 
månader
läst i Dagens Nyheter om Donald Trumps allmänna uselhet; okunnig,
demagogisk, hänsynslös etc. Jag har inga invändningar men slipper å
andra sidan rösta. DN tvekar aldrig utan vill oupphörligen att vi skall
ansluta oss till en stat som väljer en sådan ledare. Under Trumps
presidenttid har Sverige hela tiden närmat sig USA och DN vill att vi
snarast ska gå in i NATO, USA:s främsta politiska verktyg. I många år
har socialdemokratiska regeringar varit en garanti för att så inte
skulle ske men med en statsminister som är ointresserad av
utrikespolitik och en försvarsminister som får göra som han vill så
håller inte det längre. Numera övar amerikanska trupper på svensk mark
och en amerikansk marinkårsbrigad har 100 stridsfordon i ett svenskbyggt
bergrum några mil från den svenska gränsen utanför Trondheim
Efter en försvarsproposition
Försvaret, ja. Det är klart att Sverige behöver ett försvar,
Ett litet glest land med få invånare. Det behövs ett försvar med lika
och allmän värnplikt och då får man bygga nya regementen. Det behövs
däremot inga nya ubåtar och inga nya stridsflygplan som kan tävla med
stormakternas häftigaste. De är bara till för att Saab ska sälja dem
utomlands. i regel med hjälp av mutor och till förlust. Vi behöver
armésoldater som kan gömma sig i skogen. Vänsterpartiet bör därför ge
upp sin traditionella försvarsnegativa inställning, men fortsätta vara
antimilitaristiska. Och naturligtvis borde det vara slut med tanken att
Sverige försvaras bäst i Afghanistan eller liknande länder där USA haft
sina fingrar och soldater.
Fienden i öst
Fienden i öst då? Ja, Ryssland är inne i ett
svaghetstillstånd nu med impopulär ledning och svårartade regionala
konflikter. Så kommer det väl att vara de närmaste 20-30 åren innan en
demokrati etablerat sig. I varje fall stämmer inte bilden av ett starkt
land berett att kasta sig över Västeuropa. Och det är närmast
löjeväckande mär den svenske försvarsministern ständigt talar om ökade
krigsrisker, Det kanske är praktiskt för att få genom försvarsbudgeten
men det har inget med verkligheten att göra. Gotland brukar framhävas
som särskilt illa utsatt av Ryssland. Problemet är snarare USA som
säkert vill ha en flygbas där för att säkra sina NATO-vänner i de
baltiska länderna. Och som gärna vill fullborda inringningen av
Ryssland.
Plats för V-politik
Som synes finns det gott om plats för en aktiv och
självständig V-politik och för den delen med anslutning av t.ex.
Miljöpartiet. Försvaret är för viktigt att lämnas åt moderaterna och S
behöver också på detta område lite eld i baken. Och det borde bli ett
slut på den ryckighet som innebär att försvaret ska fungera som berg-
och dalbana i statsbudgeten. Jag ser fram mot affischer i nästa val som
talar för alliansfri utrikes- och säkerhetspolitik.
Skolbolaget värderas till 3,3 miljarder. Riskkapitalbolaget Peutinger vill köpa. Anbudet är 82 kronor per aktie. Skolpengarna flyger som vissna löv i marknadens blåst.
Den planerade och nu beslutade
trafikplats Ideon har väckt berättigad debatt och befogade protester
från miljörörelsen och från de tre mindre oppositionspartierna. I
planerna för Ideontrafikplatsen ingår ju också som bekant breddning av
E22 med en ny fil i vardera riktningen mellan trafikplats Gastelyckan
och den nya avfarten vid Ideon.
Nu är nästa detaljplan i främjandet av mera biltrafik på
E22 på väg fram till fullmäktige. Det handlar om en gigantisk ny
trafikplats vid Lund Södra och en breddning med två körfält av
motorvägen. Det är nu sträckan mellan Lund Södra och trafikplats Råby
som ska breddas. Planen, som formellt heter ”Lilla Råby 22:12 m.fl”
behandlades i går av kommunstyrelsen där majoriteten ställde sig bakom
planen. Miljöpartiet och Vänsterpartiet var de enda partier som röstade
emot. När planförslaget var uppe i byggnadsnämnden i september röstade
MP och V också emot och MP:s ordinarie ledamot i nämnden, Axel
Hallberg, ingav följande skriftliga reservation:
MP:s reservation mot ny trafikplats Lund Södra
”Klimatutmaningen är i allra högsta grad akut. Att i detta läge
investera i ny väginfrastruktur som förutsätter förbränning av fossila
bränslen är kontraproduktivt om ambitionen är att uppnå klimatmålen.
Pengar som i dagsläget spenderas på ny väginfrastruktur borde istället
investeras i hållbara transportmedel, såsom cykel, gång och
kollektivtrafik.
Därför motsätter sig Miljöpartiet att bygga ut motorvägen E22.
Utbyggnaden av E22 leder också till högre bullernivåer och ökade
utsläpp av partiklar. Att trafiken kraftigt ökar på E22 riskerar
självklart att även spilla över på det övriga gatunätet staden. Vi
miljöpartister vill inte ha en ökad biltrafik i Lunds stad.
Detaljplanen för Lilla Råby 22:12 m.fl möjliggör ombyggnad av
Trafikplats Lund södra samt breddning av motorvägen E22 mellan
Trafikplats Lund södra och Trafikplats Råby. Miljöpartiet yrkade att
avslå detaljplanen. Vi reserverar oss till förmån för vårt eget
/avslags-/yrkande.”
MP planerar att lämna in en i stort sett likalydande
reservation med anledning av kommunstyrelsemajoritetens ja till planen.
Not: Kommunstyrelsen yttrade sej också
över detaljplanen för kvarteret Galten. Planen är ute på samråd och jag
hoppas återkomma om kommunstyrelsebehand-lingen av frågan.
Vi rör oss oftast bland parkens träd och på stadens gator, mellan speglande vattenpussar och gula lövmattor. Men ibland behöver vi något annat: rymd och fria vidder. Då går vi mot Norra Knästorp.
Avståndet till stad och trafikleder gör husen små och bilarna
till leksaker. Grå molntrasor flyger i blåsten och solytorna vandrar
över de gröna fälten.
Bortom de vita statarbostäderna syns de solbelysta höghusen vid
Södra vägen, domkyrkans dubbeltorn, Allhelgonakyrkan och vattentornet.
Vi följer stigen mellan åkrarna och Höje å mot träddungen vid den
före detta järnvägsbron. Plötsligt dyker fyra rådjur upp. Vi stannar
och de står stilla och bevakar oss. Så snart vi rör oss, flyr de i en
båge över åkrarna och tillbaka in i dungen.
Vi går över E22 och gamla Malmövägen in i parken och kommer till
Sankt Larsvägens bro som förbinder Östra och Västra Borggården.
Under bron forsar vattnet över stenarna
Mitt i forsen står ett bord med bänkar. Man skulle kunna
sitta på bordet med fötterna på en av bänkarna. Kanske sitter en naken
näck där och spelar i novemberskymningen. Brons cementytor är täckta
med budskap om kärlek och hasch.
När jag kommer hem kokar jag äpplemos av fallfrukt från äppleträden vid Knästorpsvägen.
Den senaste tiden har varit en tid av
avtackningar av Jonas Sjöstedt. Förra tisdagen var han med på sitt
sista gruppmöte och efter en lång och intressant diskussion om LAS så
tackade vi Jonas med blommor och en insamling till den organisation som
han har varit aktiv i under sin tid i Stockholm, hemlösa.se.
Gruppledare Maj Karlsson höll ett fantastiskt fint tal om allt Jonas
har gjort för oss och partiet, men också om hans egenhet att baka bröd
till oss och ringa för att framföra “käcka” idéer tidigt på morgonen.
Samma kväll hade vi en gemensam middag där varje ledamot tackade Jonas i
ett kort tal. Jonas tackade sedan med ett personligt tack till varje
ledamot. Det var en väldig fin avslutning.
Under de senaste två veckorna har jag haft
en debatt om räddningstjänsten. Efter de stora bränderna 2014 och 2018
tillsattes en utredning för att ta reda på hur räddningstjänsterna ska
kunna bli effektivare. Nu har det första lagförslaget från utredningen
blivit färdigt. Jag pratade om att vi måste stoppa alla försök att
privatisera räddningstjänst. Det nya förslaget från regeringen öppnar
upp lite lite för detta, något vänsterpartiet såklart kritiserar. Jag
pressade socialdemokraterna om detta i en replik men fick inga tydliga
svar. Jag pratade också om att vi behöver utreda om räddningstjänsten
behöver en ny typ av styrning. Idag är den kommunal, men många kommuner
driver sin räddningstjänst i kommunalförbund och mindre regioner.
Kommunerna visar på det sättet att räddningstjänsten är för komplicerad
att styra av varje enskild kommun. Räddningstjänsten är, tillsammans
med polisen, de som ser till att vårt samhälle är tryggt och säkert i
fredstid. Jag framförde såklart ett stort tack till all personal i
räddningstjänsten, vårt samhälles hjältar. Lyssna gärna via länken (tryck på mitt namn).
Jag vill också rekommendera en debatt om
RUT, som Vänsterpartiets skattepolitiska talesperson Tony Haddou deltog
i. RUT är en mycket viktig fråga för oss, en av de tydligaste tecknen
på att vi har en skattepolitik som gynnar de högavlönade. Debatten finns här:
Nyligen kom det ut en bok om regeringsbildningen 2018, som
talmannen tagit initiativ till. På riksdagens hemsida kan man se och lyssna till ett seminarium om boken.
Under den senaste tiden har jag gjort studiebesök hos
Försvarsmakten i Halmstad och Umeå. I Umeå finns Skyddscentrum, där man
arbetar med CBRN (kemiska, biologiska, radioaktiva och nukleära
ämnen). De har arbetat tillsammans med Folkhälsomyndigheten under
pandemin. Jag har också arbetat med Vänsterpartiets följdmotion på
regeringens stora proposition “Totalförsvar 2021-2025”, där
inriktningen för försvarspolitiken och totalförsvaret för de närmaste
fem åren slås fast.
Hanna Gunnarsson (v) , Riksdagsledamot, Lund
När vi protesterat mot nya avfarter och sex filer på motorvägen har de styrande politikerna ömsom försvarat utbyggnaden och ömsom skyllt på trafikverket. Jag har många gånger frågat mig om inte någon kan sätta stopp för galningarna på trafikverket som hela tiden planerar för mer bilar.
Nu har det precis kommit ett förslag från verket på
inriktning för de kommande tio till femton åren. Det är ute på remiss,
så alla ha chans att ge synpunkter direkt till verket, eller till er
representant i riksdagens trafiknämnd, för vänsterpartisternas del
Jens.Holm@riksdagen.se
